Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

To advanced search
 

For more advanced searches and combinations please use the Språkbanken tool Karp. This is particularly relevant for researchers seeking to analyse the information contained in SKBL (Biographical Dictionary of Swedish Women).

  To Karp (External link)

Anna Sofia Wilhelmina Lindblom

1864-02-241955-11-14

Midwife, physiotherapist, aid worker

This article is awaiting translation

Anna Lindblom var barnmorska och sjukgymnast. Hon blev också ansvarig för den första svenska ambulansen som deltog i en internationell konflikt, det andra Boerkriget 1899–1902 i Sydafrika.

Anna Lindblom föddes i Sankt Lars socken i Linköping år 1864. Hon var det fjärde barnet till nämndemannen Johannes (Johan) Lindblom och hans andra hustru Anna Lovisa Persdotter. Johannes Lindblom hade tidigare varit gift med Lovisa Andersdotter, med vilken han hade tre barn. Hon dog dock i kolera 1851, och Johannes Lindblom gifte om sig två år senare med Anna Lovisa Persdotter. De fick sju barn tillsammans.

Anna Lindbloms far föddes på ett torp i Klockrike, Östergötland år 1809 i en familj med knappa ekonomiska resurser. Johannes Lindblom var dock en arbetsam man som var händig och kunde snida och snickra. Han fick förtroendeuppdrag att förestå Statens Brännvinstillverkning, vilket krävde att han var nykterist. Så småningom blev han hemmansägare och storbonde. Han hade arrendatorer och tjänstefolk och blev vald till nämndeman i socknen. Anna Lindbloms mor, Anna Lovisa Persdotter, var 20 år yngre än sin make och enligt uppgifter var äktenskapet inte lyckligt. Det sägs att hon varnade sina barn för att gifta sig, av de sju barnen skulle också endast två ingå äktenskap.

Anna Lindbloms ungdom skiljde sig inte särdeles mycket från andra ekonomiskt gynnade bondflickors under senare delen av 1800-talet. Hon förväntades lära sig att sköta ett hem och hushåll. År 1884 gick hon, 20 år gammal, en tre månader lång sommarkurs vid Lunnevads folkhögskola. I samband med inträdet på skolan började hon att skriva dagbok, vilket hon fortsatte med fram till 1890. Dagboken finns bevarad i Nordiska museets samlingar. På Lunnevad lärde sig Anna Lindblom handarbete och hushållsarbete. Under hösten 1884 insjuknade hon i nervfeber och hon skriver i dagboken hur hon svävade mellan liv och död. Sommarkurserna på Lunnevad är ett återkommande tema i dagboken, både Anna Lindblom och hennes syster Elin Lindblom gick kurserna vid upprepade tillfällen.

Den näst äldsta brodern, Frans Lindblom, var läkare (obstetriker) och sjukgymnast, verksam i Uppsala och Stockholm och senare i Sydafrika. Han föreslog att Anna Lindblom skulle utbilda sig till barnmorska, men hon avvisade bestämt förslaget. Istället blev hon hushållerska åt brodern August Lindblom, som återvänt från Amerika och köpt sig en gård. I dagboken skriver hon: ”Nu måst det också bli någon som hushållar der och det skall då naturligtvis bli jag”. Men Anna Lindblom släppte inte tanken på att utbilda sig och då systern Elin valde att avbryta sina påbörjade studier i Stockholm och återvände till hemmet i Östergötland skriver hon i dagboken: ”Af mig hvar hon långt ifrån välkommen hem, ty jag såg i detta hennes framtid förstörd.”

År 1890, efter ett avbrutet kärleksförhållande med en ung man vid namn Hugo Samuelsson, gjorde dock Anna Lindblom slag i saken och bestämde sig trots allt för att utbilda sig till barnmorska i Stockholm. Enligt ansökningshandlingarna till barnmorskeutbildningen vid Barnmorskeläroanstalten i Stockholm stod brodern Frans Lindblom som ekonomisk garant för att hon skulle kunna genomföra utbildningen. Anna Lindblom examinerades till barnmorska den 21 juni 1891. Utöver den sex månader långa grundutbildningen hade hon även genomgått den tre månader långa så kallade instrumentkursen. Det var en påbyggnadskurs som gav barnmorskan rätt att få använda instrument, som exempelvis att lägga förlossningstång runt barnets huvud.

Anna Lindblom utbildade sig dessutom till sjukgymnast. Troligen skedde detta vid Arvedsons Gymnastiska Institut (AGI) i Stockholm. År 1892 flyttade brodern Frans Lindblom till Kimberley i Sydafrika där han startade ett gymnastikinstitut, och ett år senare öppnade han även ett privat sjukhus i Johannesburg. Anna Lindblom flyttade efter till Sydafrika för att arbeta på broderns klinik. Hon stannade där tills Frans Lindblom dog i malaria 1897. Då återvände hon till Sverige under ett år, för att i april 1898 återigen bege sig till Sydafrika. Anna Lindblom hade fått uppdraget att ansvara för ambulansen som ingick i den så kallade Skandinaviska kåren. Den bestod av 113 män från Sverige, Norge, Danmark och Finland, och i konflikten stödde de boerna. Boerna saknade dock en organiserad sjukvård varför Röda Korset i Norden och Europa bistod med resurser till kåren. Sammanlagt deltog 12 ambulanser i kriget. Anna Lindblom blev ansvarig för den svenska ambulansen och tillsammans med sin syter Elin och Hildur Svensson från Göteborg blev de pionjärer då de arbetade i den första svenska ambulansen som var verksam i en internationell konflikt. Ambulansen bestod av ”en s.k. ”vortrekker”, en stor bred vagn med höga hjul och tygtak, praktiskt inredd för övrigt med dubbla golv, mellan vilka proviant och medicin kunde instuvas och lådor för förvaring av husgeråd m.m. Anspannet, sex par oxar, kördes av tvenne kaffrer.”

Elin och Anna Lindblom var inte utbildade sjuksköterskor, men eftersom de verkade för Röda Korsets räkning kom de att kallas för Röda Kors-sköterskor och Röda Kors-systrar.

Anna Lindblom återvände till Sverige i oktober 1905 och bosatte sig då tillsammans med systern Elin och brodern August Lindblom på Rönninge gård i Södermanland. Så småningom flyttade hon till Stockholm där hon fortsättningsvis bodde och arbetade som sjukgymnast. Hon beskrivs som lugn, trygg och godsint av släktingar. Fram till andra världskrigets utbrott 1939 gjorde hon och Elin Lindblom många resor till bland annat England, Tyskland, Ryssland, Italien och Egypten.

För sina insatser i den svenska ambulansen i boerkriget tilldelades Anna Lindblom medalj från Internationella Röda Korset samt 1937 Transvaal och Oranje-Fristatens krigsmedalj.

Anna Lindblom avled den 14 november 1955, 91 år gammal. Hon är begravd på Gamla Kyrkogården i Linköping.


Ulrika Lagerlöf Nilsson


Published 2021-05-11



You are welcome to cite this article but always provide the author’s name as follows:

Anna Sofia Wilhelmina Lindblom, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaLindblom, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (article by Ulrika Lagerlöf Nilsson), retrieved 2021-06-24.




Family Relationships

Civil Status: Unmarried
  • Mother: Anna Lovisa Lindblom, född Persdotter
  • Father: Johannes, kallad Johan, Lindblom
  • Brother: Evald Johan Lindblom
more ...


Education

  • Folkhögskola, Herrestad: Sommarkurs, Lunnevads folkhögskola
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Barnmorskeutbildning, Barnmorskeläroanstalten


Activities

  • Non-profit work: Hushållerska åt brodern August
  • Profession: Barnmorska
  • Profession: Röda kors-sköterska, Skandinaviska kårens ambulans under Boerkriget
  • Profession: Sjukgymnast


Contacts

  • Love relationship: Hugo Samuelsson
  • Colleague: Hildur Svensson


Organisations

  • Röda korset
    Medlem, krigssjuksköterska


Residences

  • Birthplace: Linköping
  • Linköping
  • Stockholm
more ...


Prices/awards



Sources

Unpublished source
  • Lagerlöf Nilsson, Ulrika, Anna Lindbloms dagbok 1884-1890: en studie över en ung, ogift kvinnas möjligheter och begränsningar i en tid av förändring, Opubl. B-uppsats. Univ., Historiska inst., Göteborg, 1996

Literature
  • Gustafsson, Tomas & Nilsson, Peter M., 'Nordisk frikår och ambulans kämpade i andra boerkriget', Läkartidningen, 2011:24, s. 1319–1321

  • 'Svensk 90-åring med i Boerkriget', Dagens Nyheter, 1954-02-03

  • Svenska dagbladets årsbok, 1937

  • Uddgren, Hugo Edvard, Hjältarna vid Magersfontein: en skildring av den skandinaviska kårens och ambulansens öden och äventyr : [minnesskrift], Seelig, Stockholm, 1924



Anna Lindblom in the magazine Hvar 8 dag, nr 35, 1900. Photographer unknown. Image source: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)
Anna Lindblom in the magazine Hvar 8 dag, nr 35, 1900. Photographer unknown. Image source: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)

Keywords

19th century 20th century Midwives Physiotherapists