Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

To advanced search
 

For more advanced searches and combinations please use the Språkbanken tool Karp. This is particularly relevant for researchers seeking to analyse the information contained in SKBL (Biographical Dictionary of Swedish Women).

  To Karp (External link)

Bengta Eskilsson

1836-06-161923-01-02

Textile artist, weaving teacher

This article is awaiting translation

Bengta Eskilsson var textilkonstnär och vävlärare. Hon var pionjär inom skånsk hemslöjd och bidrog till att den skånska vävkonsten med dess gamla traditioner och metoder bevarades i början av 1900-talet.

Bengta Eskilsson föddes som Bengta Nilsdotter i Hammarlunda by i Skåne, Frosta härad, år 1836. Hon var äldsta dotter till bonden Nils Persson och Elna, född Larsdotter. Hon kom att leva och verka under större delen av sitt liv som vävare i Lund. I familjen föddes ännu en dotter, Hanna, år 1842. Uppvuxen i en gammaldags Frostagård lärde hon sig av sin vävkunniga mor och mormor att sköta både spinnrock och vävstol.

År 1857 flyttade Bengta Eskilsson till Lund där hon blev piga hos ombudsmannen Karl Magnus Ahlström. År 1867 gifte hon sig med malttillverkaren och fastighetsägaren John Fredrik Eskilsson med egen gård på Gasverksgatan 11 i Lund. Gården beskrivs av friherrinnan Henriette Coyet som en vacker gammal korsvirkesgård där äppelträd växte utmed vitrappade husgavlar, och gammaldags rosor, pioner och blåmunkar blommade i långa rader. I början av 1900-talet brann gården ner, men restaurerades så att Bengta Eskilsson kunde återvända och leva resten av sitt liv där, i sitt älskade hem. Gården revs på 1950-talet för att ge plats åt en asfalterad parkeringsplats.

På Eskilsgården kom Bengta Eskilsson att verka i över 50 år och här inrättade hon sin vävskola år 1887. Liksom sina samtida Thora Kulle och Cilluf Olsson började Bengta Eskilsson att på beställning väva för Handarbetets Vänner. Från alla kretsar och från alla trakter i Skåne kom elever till hennes gård för att lära konstvävnad. Med hjälp av döttrar, unga släktingar och elever vävdes präktiga, fasta, tunga och gedigna skånevävnader. Med de gamla mönstren rörde hon sig med rosengång, krabbasnår, röllakan, munkabälte, dukagång och opphämta med mera. Även kunniga vävare kom till vävskolan för att komplettera sina kunskaper med de skånska mönstren och metoderna för att sedan fara utomlands för att profilera sig med den konst de lärt i Lund.

Bengta Eskilsson, eller Mor Bengta som hon också kallades, blev mer uppmärksammad utomlands än i Sverige och deltog i Parisutställningen år 1900 där hon erhöll en guldmedalj för de vävnader hon ställt ut på Hushållningssällskapets slöjdavdelning. Vid återkomsten förlänades hon en bägare i silver av Malmöhus läns hushållningssällskap som tack för sitt värdefulla bidrag vid världsutställningen i Paris.

Bengta Eskilssons textilier uppmärksammades med intresse av kungligheter och beställningar skickades till det svenska hovet, bland annat till prins Eugen. Enligt en intervju i Sydsvenska Dagbladet 1905 användes hennes vävmetoder vid hoven i Baden och Württemberg. På Wienutställningen år 1907 fick hon hedersdiplom och en beställning på en lång drättduk av ingen mindre än ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike-Ungern. Hon vävde den med blå mönsterbårder på vit linnebotten efter förebilder som hon kände från sin egen hembygd ute i Frosta. Bland slott, ryttare, skepp och påfåglar satte hon in en dubbelörn som ofta förekommer på skånska drättadukar och som har stor likhet med den Habsburgska kejsarörnen. Drättaduken som vävdes tolv meter lång och en meter bred fick sin plats i Franz Ferdinands Böhmiska jaktslott.

Nationellt deltog Bengt Eskilsson i många utställningar och erhöll diplom och medaljer. På utställningen i Malmö år 1896 fick hon en silvermedalj för sina vävnader, följande år likaså i Stockholm. I Helsingborg år 1903 fick hon två silvermedaljer.

Vid Nordiska industri- och slöjdutställningen i Malmö år 1896 besökte kronprinsessan Viktoria bland annat Kulturhistoriska föreningens utställning där hon köpte en gobeläng med stiliserade nejlikor av Bengta Eskilsson, en flossamatta i mjuka färger och vackert mönster av Cilluf Olsson samt en portière (dörrdraperi) och en gardin vävd i så kallad delad dukagång av Thora Kulle.

Bengta Eskilsson avled 1923 och ligger begravd på Sankt Peters klosters kyrkogård i Lund. Dottern Anna Lithström donerade efter Bengta Eskilssons död flera av moderns textilier till textilavdelningen på Kulturhistoriska föreningen i Lund och till Malmö Museum.


Birgitta Calagos


Published 2020-08-29



You are welcome to cite this article but always provide the author’s name as follows:

Bengta Eskilsson, www.skbl.se/sv/artikel/BengtaEskilsson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (article by Birgitta Calagos), retrieved 2020-09-28.




Other Names

    Maiden name: Nilsdotter
    Nickname: Mor Bengta


Family Relationships

Civil Status: Married
  • Mother: Elna Persson, född Larsdotter
  • Father: Nils Persson
  • Sister: Hanna Nilsdotter
more ...


Education

  • Privatundervisning i hemmet, : Lärde sig väva och spinna av modern och mormodern


Activities

  • Profession: Piga hos Karl Magnus Ahlström
  • Profession: Grundare, föreståndare, vävskola
  • Profession: Textilkonstnär


Contacts

  • Friend: Cilluf Olsson
  • Friend: Thora Kulle


Organisations

  • Handarbetets Vänner
    Medlem


Residences

  • Birthplace: Eslöv
  • Eslöv
  • Lund
  • Place of death: Lund


Prices/awards



Sources

Literature
  • Coyet, Henriette, Skånes hembygdsslöjd, Scania, Malmö, 1931

  • ’En avliden vävnadskonstnärinna’, Svenska Dagbladet, 1923-01-06

  • ’En gammal konstväverska ur tiden’, Göteborgs Dagblad, 1923-01-31

  • ’Skånsk vävnadskonst i Lund. 1. Bengta Eskilsson’, Sydsvenska Dagbladet, 1905-03-29



Further References



Bengta Eskilsson on her 80th birthday, 1916. Photo: Per Bagge (1866-1936). Per Bagges bildsamling, Lund University Libraries (57928:2)
Bengta Eskilsson on her 80th birthday, 1916. Photo: Per Bagge (1866-1936). Per Bagges bildsamling, Lund University Libraries (57928:2)

Keywords

19th century 20th century Textile arts School directors

Links