Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

To advanced search
 

For more advanced searches and combinations please use the Språkbanken tool Karp. This is particularly relevant for researchers seeking to analyse the information contained in SKBL (Biographical Dictionary of Swedish Women).

  To Karp (External link)

Hedvig (Hedda) Elisabet Anderson

1832-06-041912-04-02

Teacher, school founder, author

This article is awaiting translation

Hedda Anderson var författare och pedagog, verksam på 1800-talet.

Hedda Anderson föddes 1832 i Botilsäter, Värmland. Föräldrar var Knut Freudenthal och Anna Elisabet Erikson. Fadern, som var bruksförvaltare, försattes i konkurs år 1834 och i samband med denna händelse flyttade familjen till Rolfserud i utkanten av Säffle.

Hedda Anderson skiljdes senare från sina föräldrar och blev uppfostrad av sin farbror Freudenthal i Tösse utanför Åmål, Dalsland. Farbrodern var prost och hemmet beskrevs av C.O. Arcadius som bildat, fromt och gästvänligt. Hedda Anderson skildrades i sin tur av densamme som en intelligent och empatisk ung person med ett rikt inre liv. Som 19-åring började hon att arbeta som lärare i flera olika familjer och fortsatte med det i många år. I brist på lärarutbildningar för kvinnor tillägnade hon sig nödvändiga kunskaper genom självstudier och privatlektioner.

År 1867 flyttade Hedda Anderson till Kristinehamn för att undervisa dottern till en vågmästare. Sex år senare, 1873, gifte hon sig med denne vågmästare vid namn Johan Elis Anderson. I Kristinehamn var Hedda Anderson en av dem som instiftade Kristinehamns läroverk för flickor, där hon sedan ingick i styrelsen.

År 1888 dog Johan Elis Anderson. Två år senare flyttade den då 58-åriga Hedda Anderson till Stockholm. I samband med denna flytt inledde hon sitt författarskap. Hon arbetade även på Anna Sandströms skola, som var en privatskola för flickor.

Hedda Anderson skrev flera barn- och ungdomsböcker utgivna på P.A. Norstedts & Söner med motiv från vardagen, varav flera kom att illustreras av Jenny Nyström. Några exempel är Rolfs sommarferier, 1891, Rolfs nya kusiner, 1892, och Ur moster Lottas brefsamling, 1895. De kommande åren skrev hon Sagokvällar hos Moster Lotta - sagor ordnade för samläsning, 1897, Stadsflickor på landet, 1899, och Lilla Lisa och hennes fosterbröder, 1901, i samma genre. Hon var även redaktör för en antologi i fem band, för barn i åldrarna sju till tolv år, Från bokhyllan - läsning för hemmet och skolan, 1900.

Hedda Andersons mest lästa böcker var samlingarna med återberättade folksagor. Exempelvis Nordiska sagor, 1893, Norska konungasagor, 1894, Grekiska sagor, 1895, och Sagor om Trojanska kriget och dess hjältar, 1905. Sagosamlingarna gavs ut i många utgåvor och upplagor och blev mycket använda i skolorna runtom i landet.

Hedda Anderson skrev också läromedel som användes flitigt i de lägre klassernas undervisning. Bland annat sammanställde hon berättelser ur Gamla och Nya Testamentet i två band i verket Berättelser ur den heliga skrift för barn, 1891–1892, men det var framför allt boken Den kristna tros- och sedeläran, 1906, som fick stor spridning. Hon skrev också läroboken Svenska språköfningar, 1895, som bearbetades år 1906 för att kunna användas i svenskundervisningen i Finlands skolor.

Hedda Anderson publicerades i tidningarna Arbetarens vän och Linnea under 1880-talet. År 1887 bidrog hon med berättelsen ”Farmors förlofning” under signaturen H.E. i sommarnumret av Fredrika-Bremer-Förbundets tidskrift Dagny. I Folkskolans Barntidning (senare Kamratposten) skrev hon redan under tidningens första levnadsår 1892.

Hedda Anderson översatte även andras verk, till exempelvis julberättelsen Dödens gudson av Leopold Budde, 1891, och romanen Stora vida världen av Elisabeth Wetherell, 1898.

År 1896 blev hon invald i Sällskapet Nya Idun, som Ellen Key, Ellen Fries, Calla Curman, Hanna Winge och Amelie Wikström hade bildat elva år tidigare. Nya Idun var ett svar på Sällskapet Idun, som uteslutande riktades till män inom kultursfären, där Calla Curmans man, Carl Curman, var en av medlemmarna.

I Stockholm var Hedda Anderson en av de som år 1899 grundade Privata högre lärarinneseminariet. Det var en skola för lärare som ville arbeta med undervisning i hemmet samt i högre flickskolor. Privata högre lärarinneseminariet låg ursprungligen på Nybrogatan 13, men flyttades senare till Riddargatan 23. År 1911 blev Hedda Andersons styvdotter, Sofi Anderson, föreståndare för seminariet.

Hedda Anderson avled 1912 i Stockholm.


Anette Rydberg


Published 2021-01-23



You are welcome to cite this article but always provide the author’s name as follows:

Hedvig (Hedda) Elisabet Anderson, www.skbl.se/sv/artikel/HedvigHeddaElisabetAnderson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (article by Anette Rydberg), retrieved 2021-03-07.




Other Names

    Maiden name: Freudenthal
    Pseudonym: H.E., Elisabet


Family Relationships

Civil Status: Widow
  • Mother: Anna Elisabet, kallad Anna Lisa, Freudenthal, född Eriksson
  • Father: Knut Freudenthal
  • Brother: Johan Jakob Freudenthal
more ...


Activities

  • Profession: Privatlärare
  • Profession: Medgrundare, lärare, Kristinehamns läroverk för flickor
  • Profession: Lärare, Anna Sandströms skola
more ...


Contacts

  • Colleague: Jenny Nyström
  • Relative: Sofi Anderson, styvdotter


Organisations

  • Sällskapet Nya Idun
    Ledamot


Residences

  • Birthplace: Säffle
  • Säffle
  • Tösse
more ...


Sources



Further References