Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

To advanced search
 

For more advanced searches and combinations please use the Språkbanken tool Karp. This is particularly relevant for researchers seeking to analyse the information contained in SKBL (Biographical Dictionary of Swedish Women).

  To Karp (External link)

Irja Kerstin Frykstrand

1901-08-071997-10-14

Artist, illustrator

Kerstin Frykstrand var konstnär och illustratör. Hon illustrerade barn- och ungdomsböcker, vykort och skolböcker. Motiven var ofta barn, fåglar och insekter.

Kerstin Frykstrand föddes 1901 i den lilla byn Vederlaks i Karelen, Finland, till modern Nina och fadern Ernest Westling, som var jurist och kronofogde. Hon var yngst av fyra systrar. Under uppväxten ritade Kerstin Frykstrand blommor och bär till mammans väninnor, i kamraternas poesiböcker och i skoltidningarna. De första skolåren fick hon läsa hemma innan det blev en svensk skola i Fredrikshamn. Hem till föräldrarna i Vederlaks fick barnen endast komma till sommaren, jullov och påsklov, då de skjutsades hem med häst och släde eller kärra.

Kerstin Frykstrand fick betyget A i teckning, och då hon var 16 år tjänade hon för första gången pengar på sitt intresse. Hon ritade då tomtar till skyltfönstret på stans modeaffär som hon tyckte behövde piggas upp till jul. Hon fick sedan börja på ett finskt gymnasium i Kexholm, där hon under sex år tvingades att läsa ryska. Efter Finlands självständighet blev det möjligt att avstå från ryska och hon valde att i stället studera franska.

Kerstin Frykstrand tog studentexamen 1919 och började sedan utbilda sig till teckningslärare vid Ateneum i Helsingfors. Samtidigt studerade hon måleri för professor Eero Järnefelt på Helsingfors Universitet. Som färdig teckningslärare hann hon bara tjänstgöra en termin på sin gamla skola i Kexholm. Där träffade hon den svenske forstmästaren Gösta Frykstrand, gifte sig med honom och flyttade till Sverige. Döttrarna Britt och Ulla föddes på 1920-talet; när de kom upp i förskoleåldern ville hon ta upp sitt konstnärliga intresse igen.

Kerstin Frykstrand uppsökte Åhlén & Åkerlunds förlag med prov på teckningar och målningar och fick genast en bild antagen som omslag på Husmodern 1931. Hon blev alltmer eftersökt som barnillustratör och frilansade också för Norstedts, Natur & Kultur, Sagaförlaget och flera religiösa förlag. Hon gjorde stora skolplanscher och månadsbilder som fortfarande pryder klassrum och förskolor.

Kerstin Frykstrand skrev också egna böcker, och debuterade 1938 med Trollungar. Hon blev fortsatt anlitad som illustratör; i den första utgåvan av Min skattkammare, 1947, var det hon som nästan ensam stod för illustrationerna. Hon fick även offentliga uppdrag, bland annat triptyken Altartavlan till Djursholms församlingssal, och De fyra årstiderna till Stocksundsskolan. År 1955 började hon teckna det som hon blev allra mest känd för, bilderna till den första väggalmanackan för scouterna, ett arbete hon höll på med i över 40 år. Samtidigt hann hon med många separatutställningar runtom i landet.

På 1960-talet började Kerstin Frykstrand måla fritt och tyckte det var roligt att få arbeta med det hon själv ville. Paret Frykstrand bodde kvar i Stocksund men hade redan på 1950-talet köpt sig ett torp i Tiveden. Där fick konstnären inspiration till många sentida målningar med motiv från trolska tjärnar, blommor, snälla troll och ”levande” stubbar. Hon blev änka 1979 men fortsatte att teckna varje dag i sin ateljé. Favoritmotiven var knubbiga, glada barn, fåglar, insekter och smådjur, som ekorrar och igelkottar.

År 1979 fick hon Danderyds kommuns kulturpris. Samma år deltog hon i utställningen Sagan i bild på Solna Galleri tillsammans med andra kända barnboksförfattare som Ilon Wikland, Hans Arnold, Inga Borg, Ulf Löfgren, Ingrid Vang Nyman med flera. Hon deltog i många fler samlingsutställningar, däribland på Galleri Victor 1983 tillsammans med bland andra Cecilia Frisendahl, och vid tre olika tillfällen tillsammans med dottern Britt Fajersson Frykstrand och dotterdottern Annika Frykstrand.

I december 1993 hade hon gjort färdigt 1995 års almanacka och var då över 92 år. Åldern kom ikapp henne och de sista åren tillbringade Kerstin Frykstrand på ett sjukhem. Hon avled 1997, vid 96 års ålder. Hennes stoft vilar på Djursholms begravningsplats.


Ulla Åshede


Published 2020-03-02



You are welcome to cite this article but always provide the author’s name as follows:

Irja Kerstin Frykstrand, www.skbl.se/sv/artikel/IrjaKerstinFrykstrand, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (article by Ulla Åshede), retrieved 2020-03-30.




Other Names

    Maiden name: Westling


Family Relationships

Civil Status: Widow
  • Mother: Mina Irene Westling, född Gahmberg
  • Father: Ernest Werner Westling
  • Sibling: [Tre äldre systrar, uppgifter saknas]
more ...


Education

  • Läroverk, Finland: Studentexamen (finsk)
  • Läroverk, Helsingfors, Finland: Teckningslärarutbildning, måleri för Eero Järnefeldt, Ateneum


Activities

  • Profession: Teckningslärare
  • Profession: Konstnär, frilansande illustratör


Contacts

  • Mentor: Eero Järnefeldt
  • Friend: Elsa Beskow


Organisations

  • Konstnärernas Riksorganisation (KRO)
    Medlem
  • Svenska Tecknare
    Medlem
  • Föreningen Svenska konstnärinnor
    Medlem


Residences

  • Birthplace: Vederlax, Finland
  • Vederlax, Finland
  • Kexholm, Ryssland
more ...


Sources

Literature
  • Dagens Nyheter 1979-10-06, 1983-10-27, 1986-11-29, 1987-12-17, 1990-04-14, 1997-10-27

  • ’Frykstrand scoutjubilerar : gulligt i 35 år’, Dagens Nyheter 1986-11-29

  • Lindberg, Noomi, Lindberg, Erik, ’Målarinna i massupplaga’ [Nekrolog], Dagens Nyheter 1997-10-27

  • Lindberg, Noomi, Lindberg, Erik, ’Kerstin Frykstrand, barnens målarinna’ [Nekrolog], Svenska Dagbladet 1997-10-25

  • Linder, Pernilla, ’Tre generationer konstnärinnor’, Dagens Nyheter 1990-04-25

  • Lövkvist, Pia, ’Generationer minns hennes tomtar . för Kerstin, 86 är teckningen ännu en lycka’, Dagens Nyheter 1987-12-17

  • Sjökvist, Elisabeth, ’Danderydskonstnärer på Galleri Viktor’, Dagens Nyheter 1983-10-27

  • Svenska Dagbladet 1997-10-25



Further References