Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

To advanced search
 

For more advanced searches and combinations please use the Språkbanken tool Karp. This is particularly relevant for researchers seeking to analyse the information contained in SKBL (Biographical Dictionary of Swedish Women).

  To Karp (External link)

Lisbeth Renner

1900-03-291983-11-21

Translator

This article is awaiting translation

Lisbeth Renner var översättare och samöversatte med maken Louis Renner ett hundratal böcker, de flesta i genren engelsk populär- och underhållningslitteratur. Dock sattes inte alltid hennes namn ut. Efter makens död fortsatte hon att arbeta med översättningar under två decennier och gav då ensam ut ytterligare ungefär 100 titlar i samma genre.

Lisbeth Renner föddes som Lisbeth Liljequist i Göteborg år 1900. År 1920 gifte hon sig med kommendörkapten Louis Renner som tjänstgjorde vid marinens intendentur i Stockholm. Paret fick under åren 1921–1923 tre döttrar, en dotter varje år och ansvaret för hemmet låg på Lisbeth Renner. I en artikel i Svenskt översättarlexikon berättar Victor Falk hur det kom sig att de började arbeta med översättningar. Lisbeth Renners make kände översättaren Ture Nerman och denne ska år 1925 ha anförtrott Louis Renner ett översättningsuppdrag eftersom han själv inte hade tid. Det var thrillern The Roughneck, skriven 1923 av kanadensaren Robert William Service. I Sverige fick boken titeln Jack Moon – boxaren och publicerades 1926 på Tidens förlag.

Louis Renner fortsatte under de kommande åren att översätta spänningslitteratur och historiska romaner. Trots att han hade tjänst vid marinen utkom det fem eller sex romaner om året med hans namn som översättare. Victor Falk skriver vidare att Louis Renner redan på sin 50-årsdag 1934 uppmärksammades i tidningarna som ”en av våra allra bästa” översättare av engelsk litteratur.

Men förklaringen till makens produktivitet låg med största sannolikhet i att Lisbeth Renner redan från början hjälpte honom med översättningarna. Hon nämns dock inte som översättare förrän i William Stanley Sykes bok Det gåtfulla giftet som utkom 1932, på förlaget Tiden. I Svenskt översättarlexikon skriver Victor Falk att Louis Renner i en artikel medger att hans fru tidigt ”engagerats i arbetet”. Det var inte förrän ”i efterhand” som de båda makarnas namn trycktes i gemensamma översättningar. Victor Falk skriver vidare: ”Även fortsättningsvis skulle denna obalans bestå – när tidningarna under de följande åren uppmärksammar Louis Renner med anledning av hans översättningar är det slående hur sällan hustrun nämns.”

I en intervju i Aftonbladet 1954 kom det fram hur paret arbetade tillsammans med sina översättningar. Victor Falk återger det: ”Varje morgon satte de sig vid ett långbord med var sin skrivmaskin. De hade en ’slaktad’ bok ur vilken de översatte var sitt kapitel. Sedan granskade de varandras arbete och omarbetade texterna på nytt.” På kvällen efter att maken kommit hem från sitt arbete tog de vid där de slutade på morgonen, dock hade Lisbeth Renner möjligen kunnat arbeta vidare under dagen om hennes hemansvar medgav det.

Paret uppmärksammades framför allt för sitt arbete med sjöromaner, ett område där makens kunskaper som sjöofficer kom till nytta. Till exempel påverkade de att Cecil Scott Foresters serie om den fiktive kadetten och senare amiralen Horatio Hornblower introducerades på svenska. Översättningar av fjorton av Foresters titlar kan tillskrivas dem.

Lisbeth och Louis Renner översatte ofta just mordgåtor och spänningsromaner och bland deras översättningar återfinns bland annat Agatha Christie, Vicki Baum, Jack London, Rudyard Kipling och Joseph Conrad. Den översättning som var mest läst var troligen C S Foresters Afrikas drottning som utkom 1947.

Louis Renner dog 1956 och därefter fortsatte Lisbeth Renner att översätta i ett rasande tempo i över tjugo år. På egen hand översatte hon en stor mängd spänningsromaner, äventyrsberättelser, deckare, historiska romaner och sjöfartshistorier. Bland författarna kan nämnas Leon Uris, Pearl Buck och Winston Graham. Victor Falk skriver i Svenskt översättarlexikon att ”urvalets låga prestige, de särskilda utmaningar som en ibland dussinproducerad masslitteratur ställer en översättare inför samt de kvalitetsproblem som ibland märktes i översättningarna” bidrog till att hon inte fick motta några utmärkelser. Ändå har det inte funnits några svenska översättare som har ”publicerats så flitigt under så lång tid som hon.”

Lisbeth Renner avled 1983 och begravdes på Lidingö kyrkogård.


Ulrika Jannert Kallenberg


Published 2020-09-16



You are welcome to cite this article but always provide the author’s name as follows:

Lisbeth Renner, www.skbl.se/sv/artikel/LisbethRenner, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (article by Ulrika Jannert Kallenberg), retrieved 2020-09-25.




Other Names

    Maiden name: Liljequist


Family Relationships

Civil Status: Widow
  • Mother: Anna Gunhilda Liljequist, född von Holten
  • Father: Hugo Liljequist
  • Brother: Olof Robert Liljequist
more ...


Education

  • Folkskola,


Activities

  • Profession: Översättare


Residences

  • Birthplace: Göteborg
  • Göteborg
  • Stockholm
  • Place of death: Stockholm


Sources

Literature
  • Liffner, Axel, 'Den flitiga familjen', Aftonbladet, 1954-05-03



Further References

Litteratur
  • Liffner, Axel, 12 + 1: samtal med svenska översättare : en artikelserie i Aftonbladet 1954, Ruin, Stockholm, 2013