Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

To advanced search
 

For more advanced searches and combinations please use the Språkbanken tool Karp. This is particularly relevant for researchers seeking to analyse the information contained in SKBL (Biographical Dictionary of Swedish Women).

  To Karp (External link)

Magdalena Hising

1602-05-241649-08-08

Philanthropist

This article is awaiting translation

Magdalena Hising var biskopsfru i Västerås på 1600-talet. Hon bidrog till kristen bildning och fattigvård i stiftsstaden och är ett exempel på hur kvinnor ofta vid sidan av sina män byggt upp den svenska kyrkans sociala och folkbildande verksamhet.

Magdalena (Malin) Hising föddes i Arboga år 1602, dotter till rektorn Carolus Hising och Cecilia Hintze. Två år senare utnämndes fadern till kyrkoherde i Fellingsbro i Västmanland, dit familjen flyttade. Familjen skulle komma att bestå av 16 barn, varav Magdalena Hising var det äldsta.

Magdalena Hising fick en god uppfostran i föräldrahemmet och var väl rustad för både lärda studier och hushållande då hon 1620 ingick äktenskap med den nyblivne biskopen i Västerås, Johannes Rudbeckius. Denne var änkling efter att hans hustru ärkebiskopsdottern Christina Bothniensis och deras förstfödda barn avlidit i samband med förlossningen. Magdalena Hisings make, som var drygt tjugo år äldre än hon, hade en lång akademisk och ämbetsmannakarriär bakom sig. Tidigare hade han varit hovpredikant för Gustaf II Adolf och han hade reviderat den svenska bibelöversättningen 1618. I Västerås stift organiserade han en folkbokföring som blev riksledande.

Magdalena Hising var som nybliven biskopsfru knappt arton år och i äktenskapet med Johannes Rudbeckius födde hon barn i rask följd. Hon genomlevde elva barnsängar 1620–1633, varav fyra av barnen dog i späd ålder. Sönerna Nicolaus och Petrus blev biskopar i Västerås respektive Skara. Den mest namnkunnige i syskonskaran var sonen Olaus (Olof) Rudbeck, född 1630, välkänd i svensk lärdomshistoria.

Efter barnafödandet följde drygt ett decennium då Magdalena Hisings energi kunde ägnas åt att undervisa biskopsgårdens folk i kristen tro. Hon var en respekterad kvinna med stor pondus och stöttade sin make i strider mot den världsliga makten om inflytande i kyrkan. Det dagliga ansvaret för arbetet i biskopsgården när maken var ute på resor och uppdrag krävde sin driftiga och bestämda kvinna.

Utbildningsfrågor och fattigvårdande verksamhet i närområdet och inom stiftet engagerade både Magdalena Hising och hennes make. Sveriges första gymnasium inrättades 1623 i Västerås på Johannes Rudbeckius initiativ, men där gjorde sig inte kvinnor besvär. En typ av flickskola för ”små pigebarn” startades på biskopens initiativ, främst för fattiga barn som undervisades i basala färdigheter som läsning, skrivning, sömnad och kristen katekesundervisning. Redan 1628 fördes frågan om en sådan fram. Det fanns många fader- och moderlösa barn som behövde tas om hand. Johannes Rudbeckius erbjöd en tomt där två stugor uppfördes med enkel inredning i form av tegelspis, bänkar, pallar och bord. En grasserande pest 1629–1630 fördröjde bygget. Skolan invigdes först 1632. Vid invigningen predikades om Susannas uppfostran från Daniels bok. En ”läremoder” skötte verksamheten med maken som föreståndare och en syster till hjälpreda.

I Johannes Rudbeckius dagbok för invigningsdagen den 2 juli 1632 av ”pighescholen” finns formuleringen: ”Herrans fruchtan är begynelsen til wisheten. Item mijn dotter wiltu wara wiis”. Även kvinnor inbegreps i det breda utbildningsprogrammet med stöd i 1571 års kyrkoordning som uttryckte att flickor skulle få undervisning, vilket var i enlighet med reformationens ideal. Johannes Rudbeckius hade även tagit intryck av tyska förebilder under sina resor. Denna uppfostran av flickor fick stöd och inspiration från den lärda hustrun Magdalena Hising.

Några skriftliga dokument finns egentligen inte kvar efter Magdalena Hising, förutom den tämligen omfattande likpredikan som nästföljande biskopen och svärsonen Olaus Laurelius författade efter hennes bortgång 1649. Här görs förutom religiösa utläggningar vissa försök till beskrivning av henne som person; att hon gärna besökte de sjuka och kranka och att ingen nödställd gick ”ohulpen” från hennes hus.

Ett påtagligt vittnesbörd om personen Magdalena Hising fann man på läroverkets vind i Västerås så sent som 1932. Det var ett ihoprullat ståtligt porträtt av biskopsfrun förfärdigat 1643–1644 av kyrko- och porträttmålaren Johan Friitz. Det bör ha utförts samtidigt som ett porträtt av maken, den åldrande biskopen. Porträttet av Johannes Rudbeckius hängde förstås sedan länge i Västerås biskopsgård. Nuvarande biskop Mikael Mogren (2015–) har låtit göra en kopia av Malin Hising för att få det samverkande biskopsparet komplett. Ett populärt café i konsistoriehuset invid Västerås domkyrka har döpts till Café Malin (förkortning av Magdalena) i samband med Rudbeckiusåret 2019. Då var det 400 år sedan Johannes Rudbeckius blev biskop i Västerås.

Magdalena Hising, utsliten av alla barnsängar, avled i en ålder av 47 år 1649, tre år efter makens bortgång, vilket framgår av den vackra gravstenen i Västerås domkyrka.


Gunnel Furuland


Published 2020-10-28



You are welcome to cite this article but always provide the author’s name as follows:

Magdalena Hising, www.skbl.se/sv/artikel/MagdalenaHising0, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (article by Gunnel Furuland), retrieved 2020-11-25.




Other Names

    Nickname: Malin
    Maiden name: Carlsdotter
    Married: Rudbeckius


Family Relationships

Civil Status: Widow
  • Mother: Cecilia Mattsdotter Hintze
  • Father: Carolus Olaus Hising
  • Sibling: [15 syskon, uppgifter saknas]
more ...


Education

  • Privatundervisning i hemmet, : Hemundervisning av fadern


Activities

  • Non-profit work: Socialt och filantropiskt arbete som biskopsfru


Residences

  • Birthplace: Arboga
  • Arboga
  • Fellingsbro
more ...


Sources

Literature
  • Hall, B. Rud, 'Rudbeckii flickskola och dess föregångare', Från skilda tider: studier tillägnade Hjalmar Holmquist 28/4 1938, S. 193-216, 1938

  • Löfqvist, Ann, Rothlind, John, Åström, Peter & Paulsson, Åke (red.), Rudbeckius: 400 år av förändring som format det nutida Sverige, Västerås stift, Västerås, 2018

  • Rudbeckius, Johannes, Dagbok, Svenska kyrkans diakonistyrelse, Stockholm, 1938



Further References

Litteratur
  • Hahr, August, 'De nya portättfynden i Västerås', Konsthistorisk tidskrift, 3, 1934, s. 63-67



Portrait of Magdalena Hising, circa 1643-1644, attributed to Johan Friitz (1619-1672). Photo: Lasse Fredriksson (Västerås stad)
Portrait of Magdalena Hising, circa 1643-1644, attributed to Johan Friitz (1619-1672). Photo: Lasse Fredriksson (Västerås stad)

Keywords

17th century Charity