Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

To advanced search
 

For more advanced searches and combinations please use the Språkbanken tool Karp. This is particularly relevant for researchers seeking to analyse the information contained in SKBL (Biographical Dictionary of Swedish Women).

  To Karp (External link)

Maria Nordenfelt

1860-05-291941-11-15

Educational reformer, school founder, handicraft teacher

This article is awaiting translation

Maria Nordenfelt var slöjdpedagog och grundare av den så kallade göteborgsmodellen för utbildning i textilslöjd. Hon blev en förgrundsfigur inom pedagogisk slöjd.

Maria Nordenfelt föddes i Göteborg som äldsta barnet i en syskonskara på sju. Hon kom från en stor och välbärgad familj med rötter i värmländsk bruksmiljö. Sammanhållningen i familjen var stark och Maria Nordenfelt fick en gedigen utbildning. Hon studerade bland annat språk, konsthistoria och pedagogik. På Handarbetets Vänner lärde hon sig konstsömnad och hon utbildade sig även på Nääs Slöjdseminarium och vid Hulda Lundins Högre Slöjlärarinneseminarium i Stockholm. Hon gick dessutom kurser utomlands, både i England och i Tyskland. Maria Nordenfelt intresserade sig för klädsömnad och broderi och arbetade till en början som direktris för Nordiska Industribolaget, den förnämsta handarbetsaffären i Göteborg.

När Maria Nordenfelt startade Skola för hemslöjd i Göteborg 1890 var det i en tid då textilslöjd var på väg att bli ett skolämne som skulle utbilda unga flickor till duktiga husmödrar, samtidigt som den moderna textilindustrin växte fram. Det var också i en tid då det inte var självklart att en kvinna hade ett eget yrke. Skolan som Maria Nordenfelt startade kom senare att få hennes namn. Skolan drevs under tre år i Hulda Lundins anda, men gick inte runt ekonomiskt. Utöver kursavgifterna krävdes att olika hantverksrelaterade arbeten och hantverk utfördes på beställning, som exempelvis konstsömnad, för att verksamheten skulle gå runt. På samma gång vidareutbildade Maria Nordenfelt sig och gav privata kurser i sitt hem.

På hösten 1901 startade Maria Nordenfelts egentliga skolledarbana då hon lämnade den metodik hon lärt hos Hulda Lundin i Stockholm och den så kallade göteborgsmodellen trädde fram. Hon grundade Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium, först i föräldrahemmet, sedan hyrde hon och ett par vänner en lokal för att senare även hyra lokaler i hantverksföreningens hus. Till slut köpte Maria Nordenfelt ett par hus på Västergatan där verksamheten bedrevs under hennes ledning. Maria Nordenfelt bodde på övervåningen i samma hus där skolan fanns.

Studenterna kom från många orter i landet och stor vikt lades vid att anpassa arbetet till elevernas olika hemorter då det troligen var där de skulle verka efter utbildningen. Så kallad ortsslöjd blev ett mycket viktigt ämne på skolan då hemslöjdstraditionerna ansågs vara värda både att kunna utföra och att känna till, för att sedan kunna bygga vidare på.

Undervisningen kunde även anpassas efter tidens krav och influenser och många av Maria Nordenfelts tankar är aktuella än i våra dagar. År 1919 skriver hon i förordet till sin bok Handledning i handarbete: (kvinnlig slöjd): ”En anstalt såsom detta seminarium har bland annat till sin uppgift att giva de blivande lärarinnorna förutsättningar för att själva kunna forma sin undervisning efter tidens och tillfällets olika skiftningar och krav.”

Då eleverna kom från skilda delar av landet och olika samhällsskikt fick de sy arbetsrockar att bära i skolan för att i klädseln jämna ut skillnaderna. I enlighet med sina ideal utbildade Maria Nordenfelt inte bara blivande lärarinnor eller yrkesmänniskor inom hantverk, hon öppnade även skolan för arbetslösa kvinnor som på så sätt skulle kunna skapa sig en försörjning. Dessa fick utöver färdigheter i handens arbete även ta del av skolans pedagogiska idéer.

År 1907 utökade Maria sin verksamhet genom att starta en kvinnlig yrkesskola i sömnad. Då Maria Nordenfelt var ledamot av Göteborgs hantverks- och industriförening kunde skolan även utnämna gesäller. Maria Nordenfelt ville att studenterna utöver handarbetskunskaper skulle få en estetisk bildning. Genom utbildningen skulle en vana att gå på museum och utställningar utvecklas och museibesök hade stor betydelse i undervisningen. Teckningslektioner var därför schemalagda på Röhsska konstslöjdsmuseet (nuvarande Röhsska museet) och Göteborgs konstmuseum.

Kopplat till seminariet fanns även en övningsskola dit folkskoleflickor kom på sin fritid och på så sätt fick studenterna prova att undervisa. Maria Nordenfelts pedagogik byggde på att barnet var i centrum för slöjdarbetet och kursplanerna var utarbetade så att man skulle börja i det enkla grundläggande och få en grund för fortsatt utveckling. Vid sidan av gedigna och breda hantverkskunskaper skulle det finnas möjlighet till fritt skapande och lust i arbetet. Flickorna fick tillverka saker till sig själva. Genom att göra leksaker och dockkläder lärde de sig handarbete. De fick även leka, sjunga och behandlades som de barn de var. I sin pedagogik lät Maria Nordenfelt barn vara barn och genom detta skiljde sig hennes pedagogik från så väl Otto Salomons pedagogik på Nääs Slöjdseminarium som Hulda Lundins Högre Slöjlärarinneseminarium i Stockholm.

Maria Nordenfelt var en flitig resenär med goda internationella kontakter. Hon reste på konferenser och utställningar och såg även till att skicka sina lärare på resor för att knyta kontakter såväl nationellt som internationellt. Utställningar var ett sätt att visa vad man gjorde, något som på så sätt blev reklam för skolan och hon ställde ut vid alla tänkbara tillfällen både i Sverige och utomlands. År 1927 var det en stor utställning i Rom där bland annat Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium representerade Sverige.

Maria Nordenfelts arbete med skolan var under alla år tätt knutet till familjen, hennes svägerska var lärare vid skolan liksom hennes brorsdotter Karin Nordenfelt som, när Maria Nordenfelt drog sig tillbaka år 1930, övertog och drev skolan vidare i hennes anda. Axel Romdahl, konsthistoriker, museiman och tillika ordförande i skolans styrelse under 1910-talet skrev en text till Maria Nordenfelt när hon drog sig tillbaka vid 70 års ålder. I texten beskriver han en till synes försynt, blyg och nästintill försagd kvinna som bakom den ytan fört en segerrik kamp för sina idéer inom utbildning, slöjd och hantverk.

När Maria Nordenfelt avled 1941 flyttades skolan till lokaler i en paradvåning på Vasagatan. När kommunen tog över år 1950 tillkom det andra krav på mer skolmässiga lokaler och utbildningen flyttade till en skola i östra Haga. År 1961 förstatligades seminariet och år 1977 blev det en del av Göteborgs universitet.


Eva Söderberg


Published 2021-01-26



You are welcome to cite this article but always provide the author’s name as follows:

Maria Nordenfelt, www.skbl.se/sv/artikel/MariaNordenfelt, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (article by Eva Söderberg), retrieved 2021-03-07.




Family Relationships

Civil Status: Unmarried
  • Mother: Ulrika Lovisa Nordenfelt, född Hessle
  • Father: Enar Jonas Nordenfelt
  • Sister: Elisabeth Nordenfelt
more ...


Education

  • Lärarseminarium, Floda: Lärarutbildning, slöjdlärare, Nääs Slöjdlärarseminarium


Activities

  • Profession: Direktris, Nordiska Industribolaget
  • Profession: Skolgrundare, slöjdpedagog, Skola för hemslöjd
  • Profession: Skolgrundare, Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium


Contacts

  • Relative: Karin Nordenfelt, brorsdotter
  • Mentor: Hulda Lundin


Organisations

  • Göteborgs hantverks- och industriförening
    Ledamot


Residences

  • Birthplace: Göteborg
  • Göteborg
  • Stockholm
  • Place of death: Stockholm


Sources

Literature
  • Hjärna händer: 100 års textil slöjd, Informationsavd., Univ., Göteborg, 1991



Further References



Portrait of Maria Nordenfelt in Hjärna händer – 100 års textil slöjd, University of Gothenburg, 1991. Photographer and year unknown. Bildkälla: Wikimedia Commons
Portrait of Maria Nordenfelt in Hjärna händer – 100 års textil slöjd, University of Gothenburg, 1991. Photographer and year unknown. Bildkälla: Wikimedia Commons

Keywords

19th century 20th century Teachers Handicraft School directors