Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

To advanced search
 

For more advanced searches and combinations please use the Språkbanken tool Karp. This is particularly relevant for researchers seeking to analyse the information contained in SKBL (Biographical Dictionary of Swedish Women).

  To Karp (External link)

Mazahr Makatemele

Ca 18451903-07-23

Nursemaid, pioneer, one of the first African-Swedish women

Mazahr (Sara) Makatemele föddes i sydöstra Afrika men levde det mesta av sitt liv i Kalmar under 1800-talets andra hälft. Hennes historia är ett tidigt och viktigt vittnesmål om afrosvenska kvinnor.

Mazahr Makatemele, känd som Sara, föddes enligt uppgifter i Kalmar Domkyrkoförsamlings husförhörslängd år 1845, i området Transvaal i sydöstra Afrika. Hon tillhörde troligen Tswana- eller Sothofolket och Ndebele-stammen. Mazahr Makatemele växte upp i en liten by där hon under uppväxten hade flera olika uppgifter, bland annat hade hon ansvar för att ta hand om en yngre kusin.

Mazahr Makatemeles pappa hade fyra hustrur, däribland hennes mamma Sannabo. Sannabo hade fem barn: förutom Mazahr Makatemele döttrarna Thalli och Mech samt sonen Khasatan. Ytterligare en dotter hade omkommit eller rövats bort i krig. När Mazahr Makatemele var 12 eller 13 år gammal anfölls hennes by av boermän och män från en annan afrikansk klan. Kvinnor och barn togs till fånga och gjordes till slavar i vita hushåll. Under ett flyktförsök blev Mazahr Makatemele skjuten varefter hon misshandlades fysiskt och psykiskt. Efter några månader såldes hon till en polisman i stan. En kort tid efter gavs eller såldes hon till svensken Alarik Forssman. I nästan fyra år arbetade Mazahr Makatemele som barnflicka och tjänsteflicka hos familjen Forssman i Potchefstroom i Transvaal.

Under försommaren 1862 satte familjen Forssman kurs mot Sverige. Mazahr Makatemele och en annan afrikansk flicka, Dina, följde med som barnflickor. Innan överseglingen till Kalmar kunde påbörjas skulle resesällskapet ta sig 70 mil från Potchefstroom i Transvaal till hamnstaden Durban i Natal. Berg, floder, savanner och skog skulle korsas. Denna del av resan tog uppemot tre månader och var enligt Mazahr Makatemele mycket påfrestande.

November 1862, efter ytterligare tre månaders resa, ankom Forssmans, Dina och Mazahr Makatemele till Kalmar. Mazahr Makatemele var då 16 år gammal och höggravid. I svenska register står hon skriven som ogift. Det har spekulerats en del om vem som var pappa till hennes barn. Var det Alarik Forssman? Hade hon blivit våldtagen? Själv hävdade hon alltid att pappan till hennes barn var en man i Transvaal, som hon enligt afrikansk sed var legitimt förenad med.

Det finns anekdoter om att de två afrikanska flickorna väckte tumult när de ankom till Kalmar. Det finns dock inga källor som styrker detta. Det har också påståtts att Mazahr Makatemele var inspiration till väckelsesången ”Där uppe ingen död skall vara” — också känd som ”Lilla svarta Sara”. Även om anknytning till väckelserörelsen finns är det osäkert om dessa uppgifter stämmer. I sången dör Sara redan som barn, och inspirationen kommer nog snarare från en engelsk missionstidskrift.

Däremot är det säkert att flickorna väckte varma känslor inom de lokala kristna missionärernas läsargrupper. Dina och Mazahr Makatemele omhändertogs omedelbart efter ankomsten till Sverige av makarna Carl Johan och Marie Borell, båda aktiva i Svenska Missionssällskapet och i väckelserörelsen. De ordnade så att Dina blev döpt innan hon återvände till Afrika med familjen Forssman i juni 1863. Mazahr Makatemeles dop blev dock uppskjutet på grund av hennes graviditet. Den 8 januari 1863 födde hon en dotter, som den 6 februari samma år döptes till Emelie (Millan) Cecilia Maria och gavs det påhittade efternamnet Boy, en term annars använd av européer och vita amerikaner som ett nedsättande ord för afrikanska eller afroamerikanska män.

I augusti 1863 lämnade familjen Forssman Kalmar tillsammans med Dina. Mazahr Makatemele och lilla Millan blev kvar hos paret Borell som också tog Millan som fosterbarn. Sommaren efter, 2 juli 1864, döptes Mazahr Makatemele till Sara Magdalena i en fullsatt Kalmar domkyrka. Bland dopvittnen fanns en person, som hade blivit en central person för Mazahr Makatemele, nämligen Cecilia Fryxell, som hon hade träffat genom makarna Borell. Cecilia Fryxell var, som paret Borell, mycket aktiv inom de lokala kristna läsekretsarna. Som ung hade hon haft ambitioner att bli missionär, men blev i stället en av nyckelpersonerna inom den pedagogiska rörelsen för flickors utbildningsmöjligheter i Sverige, och grundade bland annat flickskolan Rostad i Kalmar. Mazahr Makatemele flyttade så småningom in på Rostad, där hon arbetade som tjänsteflicka. Hennes dotter, Millan, fick friplats på skolan — bekostad av Cecilia Fryxell personligen — och fick utbildning i bland annat musik och sömnad. Som vuxen arbetade Millan som pianolärare och sömmerska.

År 1883 dog Cecilia Fryxell. Mazahr Makatemele fortsatte dock att arbeta på Rostad de kommande åren. I början av 1890-talet gick både Carl Johan och Marie Borell ur tiden. År 1895 flyttade Millan och Mazahr Makatemele in i en lägenhet där de bodde tillsammans fram till våren 1900, när Millan plötsligt blev sjuk. Hon dog inom några få veckor av vad som troligen var en njurinflammation, bara 37 år gammal. Efter Millans död var livet inte lätt för Mazahr Makatemele. Hon hade förlorat alla sina närmaste. Det svenska språket hade alltid varit svårt för henne. Millan hade i stort sett fungerat som hennes tolk. Hon fick allt större besvär med hälsan och hade svårt att gå. Efter Millans död flyttade Mazahr Makatemele till en liten lägenhet på Fiskargatan 21 där hon bodde fram till sin död.

Mazahr Makatemele levde ett ovanligt liv. Som barn upplevde hon kolonialismens brutalitet. Hon blev handlad med som en vara och hamnade av en slump i Kalmar. Här blev hon ett lokalt missionsprojekt vilket innebar fördelar — men säkert också nackdelar. Fördelarna bestod av materiell trygghet och mecenater som skyddade henne och hennes barn och visade henne välvilja. Men vad var priset? Hur skulle hon uppföra sig för att uppfylla missionärernas önskan och ambitioner om att omvända henne? Vad hade hänt om hon inte hade gått med på vuxendopet och gudstjänsterna? Hade hon haft reell möjlighet att återvända till sitt hemland? Hur var det att vara den första svarta kvinnan i Kalmar — hur var det att vara Mazahr Makatemele?

Mazahr Makatemele dog 1903 i Kalmar, och hennes grav finns på Södra kyrkogården i samma stad. På hennes gravsten finns inskriptionen: ”Kafferkvinnan Sara. Död 1903". År 2018 uppmärksammades Mazahr Makatemele och hennes grav vid en ceremoni, och det placerades en skylt bredvid graven som diskuterar ordvalet. Dottern Millans grav finns på samma kyrkogård.


Rikke Lie Halberg


Published 2020-05-07



You are welcome to cite this article but always provide the author’s name as follows:

Mazahr Makatemele, www.skbl.se/sv/artikel/MazahrMakatemele, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (article by Rikke Lie Halberg), retrieved 2020-05-26.




Other Names

    Adoptive name: Sara Magdalena


Family Relationships

Civil Status: Unmarried
  • Mother: Sannabo
  • Father: [Uppgifter saknas]
  • Sister: Thalli
more ...


Activities

  • Profession: Slav
  • Profession: Barnflicka hos Alarik och Emilie Forssman
  • Profession: Barnflicka, tjänsteflicka, hos Carl Johan och Marie Josefina Borell
  • Profession: Piga, Rostads folkskoleseminarium


Contacts

  • Colleague: Dina
  • Friend: Cecilia Fryxell
  • Friend: Carl Johan Borell
  • Friend: Marie Josefina Borell


Residences

  • Birthplace: Sydafrika
  • Sydafrika
  • Potchefstroom, Sydafrika
more ...


Sources

Literature
  • Anderö, Per, Sara: Mazahr Makatemeles liv i 1800-talets Sydafrika och Kalmar, GML förlag, Stockholm, 2017



Further References

Litteratur