Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

To advanced search
 

For more advanced searches and combinations please use the Språkbanken tool Karp. This is particularly relevant for researchers seeking to analyse the information contained in SKBL (Biographical Dictionary of Swedish Women).

  To Karp (External link)

Anna Maria Louise Petrus-Lyttkens

1886-06-021949-07-26

Skulptör, grafiker, konsthantverkare

Anna Petrus-Lyttkens var skulptör, grafiker, dansare och konsthantverkare.

Anna Petrus-Lyttkens föddes 1886 i Uppsala, där hon också växte upp. Hennes föräldrar var Oskar Viktor Petersson, professor i pediatrik, och grevinnan Maria Stackelberg. Ett arv gjorde Anna Petrus-Lyttkens ekonomiskt oberoende och hjälpte henne att bli konstnär. Tidigt reste hon till London för att studera skulptur. Hon kom då även i kontakt med suffragetterna, vars rörelse hon stödde. Tillbaka i Stockholm studerade Anna Petrus-Lyttkens på Althins målarskola och antogs sedan till Kungliga konsthögskolan och skulpturlinjen, där närmaste skolkamraten var Siri Derkert.

Debututställningen skedde år 1916 på Konstföreningen i Stockholm tillsammans med Greta Ruuth. Anna Petrus-Lyttkens grafik och skulptur uppmärksammades av bland andra Gregor Paulsson och konstprofessorn Johnny Roosval som köpte skulpturen Längtan till sin Villa Muramaris på Gotland. Nämnvärda är också Anna Petrus-Lyttkens nära vänskaper med Otte Sköld och Gösta Nyström, som stundtals fungerade som hennes modeller. År 1916 föddes också sonen Ejnar och året därpå gifte sig Anna Petrus-Lyttkens med fadern, läkaren Harald Lyttkens.

Tidens avantgarde hyllade allkonstverket. Inspirerade av Isidora Duncan framförde Anna Petrus-Lyttkens, Siri Derkert och Märta Kuylenstierna år 1917 en dansföreställning på Intima teatern i Stockholm. De tre stod ensamma bakom regi, musikval, dekor, kostymer och koreografi. Tillsammans med Siri Derkert ställde Anna Petrus-Lyttkens år 1919 ut på Den Frie i Köpenhamn och Lunds universitets konstmuseum. Samma år föddes dottern Sonja Lyttkens, senare docent i matematik vid Uppsala universitet, och aktiv i kvinnosaksdebatten bland annat i frågan om avskaffandet av sambeskattning.

År 1920 skulle Anna Petrus-Lyttkens stora separatutställning ske på Svensk-franska konstgalleriet i Stockholm. Dagarna före öppningen utbröt dock en brand i ateljén, mer än 100 verk förstördes och utställningen genomfördes mycket reducerad. En långresa till Italien, Nordafrika och Paris gav krafter och inspiration till något helt nytt: konsthantverk. I egen ateljé och på Herman Bergmans konstgjuteri framställde Anna Petrus-Lyttkens unika bruksföremål i form av ljusstakar, bläckhorn, brickor och brickbord. Några av borden tillkom i samarbete med arkitekt Uno Åhrén och enstaka föremål tillsammans med silversmeden Karl Wojtech. Båda kontakterna var sannolikt förmedlade av vännen Wolter Gahn. Anna Petrus- Lyttkens formgivning utvecklades i nya tekniker och metaller som koppar och mässing, men framför allt i tenn.

I mitten av 1920-talet kom Anna Petrus-Lyttkens i kontakt med Estrid Ericson, grundare av nystartade Svenskt Tenn AB. Samarbetet resulterade i föremål som fortfarande tillverkas: Janusansiktet, Profilvasen och Lejonet. Lejonet, som tidigare hade förekommit i Anna Petrus-Lyttkens motivvärld, skulle följas av många versioner och blev efter hand signum för hennes kraftfulla stil.

Tidens kvinnliga industrikonstnärer arbetade oftast i textil och keramik. Parallellt med tenn prövade Anna Petrus-Lyttkens på ett material som betraktades som ännu mer maskulint, nämligen gjutjärn. I satsningen på konstnärligt gjutgods hade anrika Näfveqvarns bruk knutit till sig många konstnärer, skulptörer och arkitekter, alla manliga förutom Anna Petrus-Lyttkens. Brukets internationella genombrott skedde på Parisutställningen 1925, där Carl Bergsten var chefsarkitekt bakom det svenska deltagandet. Anna Petrus-Lyttkens bidrag var pelare och överstycken till dörrarna i den svenska paviljongens entréhall. Samarbetet med Näfveqvarn och Bergsten utvecklades i Villa Hertha i Kalmar och på M/S Kungsholm.

Anna Petrus-Lyttkens var en skulptör som vågade ge sig på uppdrag i stor skala. Tillsammans med Uno Åhrén presenterade hon 1928 ett förslag om rekonstruktion av en park i Karlskrona kring en vattenanläggning, Vindarnas Brunn. Trots stora arbetsinsatser förverkligades inte förslaget. Det skulle komma att bli det sista projektet i ett mycket kort och intensivt konstnärskap.

Anna Petrus-Lyttkens avled 1949. I Uppsala färdigställdes Anna Petrus-Lyttkens park år 2014 och samma år realiserades Anna Petrus-Lyttkens skulptur Mor och barn efter den modell som undkom ateljébranden år 1920.

Anna Petrus-Lyttkens vilar på Snöstorps Kyrkogård i Kalmar.


Marie Rehnberg



You are welcome to cite this article but always provide the author’s name as follows:

Anna Maria Louise Petrus-Lyttkens, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaPetrusLyttkens, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (article by Marie Rehnberg), retrieved 2019-10-23.




Other Names

    Maiden name: Peterson


Family Relationships

Civil Status: Married
  • Mother: Maria Sophie Louise von Stackelberg
  • Father: Oskar Viktor Petersson
  • Sister: Ingeborg Maria Charlotta Petersson, gift Bergström
fler...


Education

  • Yrkesutbildning, London, Storbritannien: Utbildning till skulptör, South West Polytechnic School
  • Yrkesutbildning, Uppsala: Konstnärlig utbildning, Tekniska skolan (Uppsala)
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Konstnärlig utbildning, Althins målarskola, privatskola
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Utbildning till skulptör, Kungliga konsthögskolan (KKH)


Activities

  • Yrke: Konstnär, skulptör
  • Yrke: Formgivare, konsthantverkare, industrikonstnär, bl a Svenskt Tenn AB, Näfvewvarns bruk


Contacts

  • Vän: Siri Derkert
  • Kollega: Estrid Ericson
  • Vän: Otte Sköld
fler...


Residences

  • Birthplace: Uppsala
  • Uppsala
  • London, Storbritannien
fler...


Sources

Literature
  • Rehnberg, Marie, Anna Petrus: skulptör och industrikonstnär, Signum, Stockholm, 2009



Further References

Litteratur
  • Danielson, Sofia, Signums svenska konsthistoria. [Bd 12], Konsten 1915-1950, Signum, Lund, 2002

  • Ericsson, Anne-Marie, M/S Kungsholms inredning: mästerverk i svensk art deco, Signum, Lund, 2005

  • Rehnberg, Marie, 'Anna Petrus: a forgotten decorative artist', Scandinavian journal of design history., 9, 1999, s. 7-23, 1999