Anna Petrus-Lyttkens var skulptör, grafiker, dansare och konsthantverkare.
Anna Petrus-Lyttkens föddes 1886 i Uppsala, där hon också växte upp. Hennes föräldrar var Oskar Viktor Petersson, professor i pediatrik, och grevinnan Maria Stackelberg. Ett arv gjorde Anna Petrus-Lyttkens ekonomiskt oberoende och hjälpte henne att bli konstnär. Tidigt reste hon till London för att studera skulptur. Hon kom då även i kontakt med suffragetterna, vars rörelse hon stödde. Tillbaka i Stockholm studerade Anna Petrus-Lyttkens på Althins målarskola och antogs sedan till Kungliga konsthögskolan och skulpturlinjen, där närmaste skolkamraten var Siri Derkert.
Debututställningen skedde år 1916 på Konstföreningen i Stockholm tillsammans med Greta Ruuth. Anna Petrus-Lyttkens grafik och skulptur uppmärksammades av bland andra Gregor Paulsson och konstprofessorn Johnny Roosval som köpte skulpturen Längtan till sin Villa Muramaris på Gotland. Nämnvärda är också Anna Petrus-Lyttkens nära vänskaper med Otte Sköld och Gösta Nyström, som stundtals fungerade som hennes modeller. År 1916 föddes också sonen Ejnar och året därpå gifte sig Anna Petrus-Lyttkens med fadern, läkaren Harald Lyttkens.
Tidens avantgarde hyllade allkonstverket. Inspirerade av Isadora Duncan framförde Anna Petrus-Lyttkens, Siri Derkert och Märta Kuylenstierna år 1917 en dansföreställning på Intima teatern i Stockholm. De tre stod ensamma bakom regi, musikval, dekor, kostymer och koreografi. Tillsammans med Siri Derkert ställde Anna Petrus-Lyttkens år 1919 ut på Den Frie i Köpenhamn och Lunds universitets konstmuseum. Samma år föddes dottern Sonja Lyttkens, senare docent i matematik vid Uppsala universitet, och aktiv i kvinnosaksdebatten bland annat i frågan om avskaffandet av sambeskattning.
År 1920 skulle Anna Petrus-Lyttkens stora separatutställning ske på Svensk-franska konstgalleriet i Stockholm. Dagarna före öppningen utbröt dock en brand i ateljén, mer än 100 verk förstördes och utställningen genomfördes mycket reducerad. En långresa till Italien, Nordafrika och Paris gav krafter och inspiration till något helt nytt: konsthantverk. I egen ateljé och på Herman Bergmans konstgjuteri framställde Anna Petrus-Lyttkens unika bruksföremål i form av ljusstakar, bläckhorn, brickor och brickbord. Några av borden tillkom i samarbete med arkitekt Uno Åhrén och enstaka föremål tillsammans med silversmeden Karl Wojtech. Båda kontakterna var sannolikt förmedlade av vännen Wolter Gahn. Anna Petrus- Lyttkens formgivning utvecklades i nya tekniker och metaller som koppar och mässing, men framför allt i tenn.
I mitten av 1920-talet kom Anna Petrus-Lyttkens i kontakt med Estrid Ericson, grundare av nystartade Svenskt Tenn AB. Samarbetet resulterade i föremål som fortfarande tillverkas: Janusansiktet, Profilvasen och Lejonet. Lejonet, som tidigare hade förekommit i Anna Petrus-Lyttkens motivvärld, skulle följas av många versioner och blev efter hand signum för hennes kraftfulla stil.
Tidens kvinnliga industrikonstnärer arbetade oftast i textil och keramik. Parallellt med tenn prövade Anna Petrus-Lyttkens på ett material som betraktades som ännu mer maskulint, nämligen gjutjärn. I satsningen på konstnärligt gjutgods hade anrika Näfveqvarns bruk knutit till sig många konstnärer, skulptörer och arkitekter, alla manliga förutom Anna Petrus-Lyttkens. Brukets internationella genombrott skedde på Parisutställningen 1925, där Carl Bergsten var chefsarkitekt bakom det svenska deltagandet. Anna Petrus-Lyttkens bidrag var pelare och överstycken till dörrarna i den svenska paviljongens entréhall. Samarbetet med Näfveqvarn och Bergsten utvecklades i Villa Hertha i Kalmar och på M/S Kungsholm.
Anna Petrus-Lyttkens var en skulptör som vågade ge sig på uppdrag i stor skala. Tillsammans med Uno Åhrén presenterade hon 1928 ett förslag om rekonstruktion av en park i Karlskrona kring en vattenanläggning, Vindarnas Brunn. Trots stora arbetsinsatser förverkligades inte förslaget. Det skulle komma att bli det sista projektet i ett mycket kort och intensivt konstnärskap.
Anna Petrus-Lyttkens avled 1949. I Uppsala färdigställdes Anna Petrus-Lyttkens park år 2014 och samma år realiserades Anna Petrus-Lyttkens skulptur Mor och barn efter den modell som undkom ateljébranden år 1920.
Anna Petrus-Lyttkens vilar på Snöstorps Kyrkogård i Kalmar.
