Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Varför finns inga kvinnliga konstnärer, vetenskapsmän, politiker osv? Den frågan väcks så snart historia av olika slag ska skrivas. En av anledningarna är att historieskrivningen vilar på befintliga biografiska lexikon, där kvinnor förekommer mycket sällan. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, SKBL, ändrar på detta. Här finns nu, fritt tillgängligt (under CC-BY-licensen), 1000 levnadsteckningar över svenska kvinnor och över utländska kvinnor, som varit verksamma i Sverige.

Bilderna i SKBL har hämtats från muséer, arkiv och privatpersoner. SKBL äger alltså inte bilderna och kan därmed inte ge tillstånd till reproduktion.

Om innehåll och urval

SKBL har producerats vid Göteborgs universitet. Artiklarna har skrivits av specialister och forskare i hela Sverige. Arbetet har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. I lexikonet biograferas kvinnor som under olika tider och på varierande sätt har bidragit till samhällsutvecklingen, såväl lokalt som nationellt och internationellt. Äldre biografiska verk och aktuell forskning har varit utgångspunkt för urvalet, som generellt betonar samhällelig betydelse framför berömmelse. Kvinnliga pionjärer och kvinnor som varit aktiva i arbetet för könens jämställdhet finns med, liksom historiskt betydelsefulla kvinnor. Före 1809 inkluderas Finland.

Om arbetet med SKBL

Projektet har letts av Lisbeth Larsson och Maria Sjöberg. Redaktionen har bestått av Berith Backlund, Linus Karlsson, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Cecilia Pettersson, Linnea Åshede och Scharolta Siencnik. Lexikonets artiklar har skrivits av specialister och forskare (förtecknas under fliken Artikelförfattare), artiklarna har översatts till engelska av Alexia Grosjean, databasen har utvecklats av Språkbanken och den förvaltas av Swe-Clarin. Databasen och lexikonet utgör en del av KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning vid Göteborgs universitet.

Artikelförfattarna har sammanställt sökbara biografiska uppgifter för varje biograferad kvinna. På basis av uppgifter i Sveriges dödbok, Svensk arkivinformations (SVAR) samlingar av folkräkningar och kyrkobokföring samt motsvarande samlingar i Arkiv Digital har redaktionen kompletterat artikelförfattarnas uppgifter. Redaktionen har även sammanställt referenser och länkar.

Uppbyggnad

Biografierna ligger i bokstavsordning. Den som söker en speciell kvinna kan leta eller söka i Kvinnor A-Ö. Varje artikel består av en levnadsteckning med fokus på verksamhet och betydelse, samt biografiska upplysningar om härkomst, utbildning, verksamhet, organisationstillhörighet, kontakter och utmärkelser. Den är försedd med källhänvisningar och upplysningar om arkiv och minnesmärken.

Den fria sökningen, som leder in i levnadsberättelserna, kan kombineras med verksamhet, organisationer, orter och nyckelord.

Om du vill ha fler träffar eller vill få med alla former av ett ord kan du trunkera med *. En sökning på konstnär* ger träff på konstnären, konstnärerna, konstnärskapet, konstnärsförbundet osv.

Verksamhet

Här kan man se inom vilka områden de biograferade kvinnorna varit verksamma och vilka yrken de hade.

Organisationer

Här kan du se vilka organisationer de biograferade kvinnorna varit medlemmar och verksamma i. Det ger en inblick i de nätverks som var de olika kvinnornas och visar såväl det gemensamma engagemanget som mångfalden i det. Om du klickar på organisationens namn visas vilka kvinnor som var aktiva i den.

Orter

Här kan du se var de biograferade kvinnorna befunnit sig; var de fötts, verkat och dött. Genom att klicka på en ort kan du se vilka som fötts, verkat och/eller avlidit där.

Nyckelord

Här finns en lista över de nyckelord som karaktäriserar materialet. De handlar om tid, yrken, orter, religion och mycket mera. Om du går in på något av nyckelorden kan du se vilka kvinnor som kan karaktäriseras med det.

Artikelförfattare

Här är de personerna som har bidragit med artiklar till Svenskt kvinnobiografiskt lexikon förtecknade.

Mer om urval och metod

Utgångspunkten för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon är att kvinnors samhälleliga insatser i historien tenderar att vara osynliga. Historieskrivningens skeva könsrepresentation kan delvis förklaras av att arkivens principer för bevarande och klassificering. Men osynliggörandet är också en följd av historiska omständigheter; under flera sekler ända in i vår egen tid har kvinnor i olika avseenden underordnats män. Särskilda insatser behövs för att motverka en fortsatt missvisande historieskrivning. I Svenskt kvinnobiografiskt lexikon är syftet därför att i en databas samla och tillgängliggöra vad kvinnor i det förflutna har uträttat. På så vis skapas nytt underlag för framtidens historieskrivning som samtidigt ger en mer rättvisande bild av Sveriges historia.

I Svenskt kvinnobiografiskt lexikon biograferas avlidna kvinnor som på många sätt har bidragit till samhällsutvecklingen. Projektet har arbetat med följande kriterier för att välja ut vilka som i första hand bör biograferas:

  1. Kvinnor som har haft anknytning till Sverige, antingen genom födsel eller för att deras verksamhet huvudsakligen varit förlagd till Sverige. Med Sverige avses rådande geografiska gränser; före 1809 inkluderas kvinnor i Finland.
  2. Kvinnor som har bidragit till samhällsutvecklingen med internationella, nationella såväl som regionala insatser. Engagemang i biståndsfrågor, utbildning, vetenskap, politik, vård och omsorg liksom i kulturlivet är exempel på sådana områden.
  3. Kvinnor som spelat en särskilt viktig roll i historieskrivningen.
  4. Kvinnor som varit pionjärer i olika sammanhang. Det kan till exempel gälla idrotter, kulturlivet, institutioner, politiska organ eller yrken.
  5. Kvinnor som varit viktiga i kampen för jämställdhet mellan könen.

Genom att gå igenom äldre biografiska verk och forskningslitteratur har projektgruppen förtecknat omkring 3 000 kvinnor som uppfyller något av kriterierna. Projektgruppen har därefter kontrollerat i vad mån tillgänglig dokumentation är tillräcklig för en biografisk artikel. I denna kontroll föll omkring 1 000 kvinnor bort. Bland de kvarvarande finns en övervikt av sådana som satt särskilt djupa avtryck i källorna, exempelvis konstnärer och författare. Kvinnor som varit verksamma inom områden som i hög grad har utforskats är också bättre representerade än andra, exempelvis i rösträttsrörelsen.

I det tredje steget har förslag på skribenter sökts fram, i första hand bland akademiska forskare som i sin forskning behandlat kvinnan i fråga men sökningar har också skett bland personal på museer, bibliotek och andra kulturinstitutioner liksom bland amatörforskare. Gemensamt för de tillfrågade är att de har specialkunskaper om personen i fråga. Förfrågningar om medverkan har för det mesta bemötts positivt men tillgänglighet och beredvillighet att skriva har ändå påverkat det slutliga urvalet.

Urvalet i den första omgången kvinnobiografier är alltså inte heltäckande. Flertalet kvinnors samhällsinsatser kommer även i fortsättningen att vara osynliga eftersom de inte har dokumenterats i arkiven. På grund av källsituationen har lexikonet och databasen en tyngdpunkt på kvinnor som levt under 1800- och 1900-talen. Bland de kvinnor som representerar äldre tider finns en dominans av adliga och kungliga, och för senare århundraden finns också en övervikt för de högre samhällsklasserna. Kvinnor från dessa grupper har haft bättre förutsättningar än andra att göra avtryck i arkiven.

Varje biografi består av två delar. I den ena finns den biografiska informationen samlad bakom klick- och sökbara länkar, i den andra finns levnadsteckningen tillsammans med sökbara nyckelord samt oftast en bild. Allt material är manuellt inmatat i databasen.

Artiklarnas författare och projektgruppen har lagt ned ett stort arbete på att få fram så mycket biografisk information som möjligt, men har varit hänvisade till arkivsituationen. I en del fall saknas därför efterfrågad biografisk information.

Utöver en blankett där författarna till artiklarna ombetts att fylla i biografisk information (härkomst, verksamhet, utbildning, betydelsefulla kontakter, organisationstillhörigheter, bostadsorter, giftermål, barn, utmärkelser) samt uppge referenser, har författarna skrivit en kortfattad biografi (1 000-10 000 tecken) där tyngdpunkten ligger på den verksamhet den biograferade har bedrivit. Projektgruppen har bearbetat artiklarna i flera steg för att uppnå viss likformighet utan att kväva författarnas stilart. Författarna har fått möjlighet att korrekturläsa artiklarna. Projektgruppen har också kontrollerat att stavningen av alla institutioner, föreningar med mera överensstämmer med Nationalencyklopedien och att referenserna anges som i LIBRIS. Den har också kontrollerat persondata och vid behov kompletterat med hjälp av SCB:s folkräkningar och befintlig kyrkobokföring på församlingsnivå.

Allt eftersom arbetet har fortskridit har det stått alltmer klart att de biografiska data projektgruppen har samlat in kommer att utgöra en väsentlig aspekt av hur Svenskt kvinnobiografiskt lexikon kan användas i forskningen. Utöver fritextsökningar kan olika sociala omständigheter kombineras och sökas fram. På så vis utvecklas vad som är möjligt att veta om lexikonets olika kvinnor och ytterst, kvinnors historia.

Sammanfattningsvis, databasens levnadsteckningar är ingen fullständig kartläggning av kvinnors historia i Sverige från medeltid till nutid. Men det är en början.

Fler kvinnor

Det finns många kvinnor som borde finnas med i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Ett urval har gjorts och här förtecknas de kvinnor vars biografier ännu inte finns med. Den listan kan fyllas på med ytterligare förslag.