Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

To advanced search
 

For more advanced searches and combinations please use the Språkbanken tool Karp. This is particularly relevant for researchers seeking to analyse the information contained in SKBL (Biographical Dictionary of Swedish Women).

  To Karp (External link)

Wilhelmina Natalia Frölander

1858-07-291951-12-29

Philanthropist, purveyor of popular education

This article is awaiting translation

Natalia Frölander var verksam som folkbildare och filantrop i Stockholm vid sekelskiftet 1900.

Natalia Frölander föddes den 29 juli 1858 i Undenäs församling, Skaraborgs län. Hon var det enda barnet till brukspatronen på Forsvik, Carl Wilhelm Palmaer och hans fru Selma, född Trozelius. Forsvik är ett bruk med gamla anor. Natalia Frölanders morfar Jonas Reinhold Trozelius var brukspatron där under åren 1840–1852, och efter hans död tog hennes far över. Under Palmaers tid moderniserades bruket. Bland annat grundade han Skaraborgs första mekaniska verkstad, och 1869 ombildades bruket till Forsviks Aktiebolag.

Den 9 juni 1883 gifte sig Natalia Frölander med byråassistenten, sedermera bankdirektören, Henry Theodor Frölander. De bodde under några år i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Theodor Frölander var född 1856 i Göteborg där han också hade tagit realexamen, därefter studerade han i Uppsala. I Uppsala umgicks han i de radikala kretsar som 1882 kom att starta studentföreningen Verdandi. I kretsen kring Verdandi fanns bland andra Knut Wicksell och Anna Whitlock. Både Henry och Natalia Frölander blev medlemmar i Verdandi, och umgänget med bland andra Knut Wicksell och Anna Whitlock, liksom med Ellen Key, varade under många år.

I slutet av 1800-talet var en tredjedel av Stockholms invånare inflyttade för att söka sig arbete och det var svårt att finna bostad. I andra länder hade det börjat växa upp villastäder kring storstäderna och med inspiration från England bestämde sig Henrik Palme för att försöka få stockholmare att flytta utanför stadens gränser till den närbelägna men ändå lantliga idyllen Djursholm. År 1889 fanns ett prospekt framtagen för villastaden och i december 1890 flyttade paret Frölander till området. Andra kulturellt frisinnade som lockades av att komma bort från stadens myller var, förutom initiativtagaren Henrik och Anna Palme, även Anna Whitlock, Knut och Anna Bugge Wicksell, samt Natanael och Elsa Beskow. Flertalet av de aktiva kvinnorna i Djursholm, bland dem Natalia Frölander, Elsa Beskow, Louise Woods-Beckman, Signe von Kock, och Alice Tegnér, tog initiativ till en insamling för att upprätta en föreläsningssal för Djursholms arbetare så att även dessa skulle få ”vederkvickelse och bildning”.

Möjligen hade Natalia Frölander fått idéen till att ge arbetare möjlighet till att bilda sig efter arbetsdagens slut av föreningen Tolfterna. År 1892 bildades föreningen Tolfternas samkväm för kvinnor från olika yrkesområden. Initiativtagarna var Ellen Key, Amalia Fahlstedt och Elna Tenow. Syftet med föreningen var att ge Stockholms kvinnliga arbetare en inblick i ett annat skikt av samhällslivet, samt att skapa kontaktytor mellan och socialt utbyte över klassgränserna. Föreningens kärna utgjordes av en samling bildade kvinnor som bjöd in kvinnliga arbetare till möten. Varje grupp hade en ledare och Natalia Frölander var från starten och fram till sin död en av ledarna. Genom hennes vackra handstil får man en god inblick i föreningens arbete. Till dess 50-årsjubileum gav hon tillsammans med en annan av föreningens mer aktiva medlemmar, Anna Lindhagen, ut en jubileumsskrift om Tolfternas verksamhet. Andra medlemmar i Tolfterna var bland andra Betty Hirsch, Anna Whitlock och Elin Engström.

Flera av kvinnorna kring Tolfterna var även med i andra folkbildande och filantropiska verksamheter i Stockholm kring sekelskiftet 1900. För Natalia Frölanders del ledde hennes engagemang till att hon blev engagerad i en rad föreningar och styrelsearbete. En av dem var Föreningen för folkbibliotek och läsestugor, som bildades 1900 och hade som målsättning att etablera läsestugor i Stockholms arbetarkvarter. Natalia Frölander och Anna Lindhagens praktiska arbete med att öppna upp läsestugor i bland annat i Maria församling lovordades.

Efter makens död i mars 1908 verkar Natalia Frölander ha gått in i en ny fas beträffande sin filantropiska gärning. År 1909 var hon med och grundade Stiftelsen Maria husmodersskola. Dess uppgift var från början att ge matbespisning till fattiga barn, men snart vidgades syftet. Hushållsskolan kom även att ge unga flickor som slutat folkskolan utbildning i husligt arbete och barnavård. Lisen Bonnier och Betty Hirsch, båda Tolftmedlemmar, fanns bland grundarna och Natalia Frölander, som var styrelseledamot, lät 1913 bygga en fastighet i hörnet Folkskolegatan/Långholmsgatan på Södermalm som användes som skolbyggnad av föreningen. Kring samma tid var Natalia Frölander med och bildade Kvinnoklubben. Hon var klubbens första ordförande. När klubben firade 50 år beskrevs hur den för många isolerade kvinnor blivit ett andra hem, där de mött ”värme, vänskap och stimulans i vardagsslitet”.

Natalia Frölanders engagemang i föreningar var stort, förutom de tidigare beskrivna var hon bland annat medlem i Sveriges Kvinnliga Fredsförening, Nationalföreningen mot emigrationens nationalinsamling och Fredrika-Bremer-Förbundet.

Ofta korsades de olika nätverkens vägar. Exempelvis blev Anna Almqvist, arbeterskan som drev Tolfternas bibliotek, föreståndare för Folkbiblioteket i Katarina församling, och en av initiativtagarna till Stockholms Allmänna Kvinnoklubb, Amanda Horney, fick ekonomiskt stöd av Natalia Frölander så att hennes son kunde läsa vidare på Anna Whitlocks samskola.

När Natalia Frölander dog år 1951 sörjdes hon av många, inte minst av sin fosterdotter Maj. Hon vilar på Djursholms begravningsplats i Stockholm.


Johanna Ringarp


Published 2020-10-01



You are welcome to cite this article but always provide the author’s name as follows:

Wilhelmina Natalia Frölander, www.skbl.se/sv/artikel/NataliaFrolander, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (article by Johanna Ringarp), retrieved 2020-10-21.




Other Names

    Maiden name: Palmaer
    Alternate name: Palmær


Family Relationships

Civil Status: Widow
  • Mother: Selma Natalia Palmaer, född Trozelius
  • Father: Carl Wilhelm Palmaer
  • Husband: Henry Theodor Frölander
  • Foster daughter: Maj Anna Elisabet Gerdin, gift Marx-Nielsen, omgift Ahlbom


Education

  • Folkskola,


Activities

  • Profession: Byggherre
  • Non-profit work: Filantropiskt arbete, bl a för läsestugor


Contacts

  • Colleague: Ellen Key
  • Colleague: Amanda Horney
  • Colleague: Elsa Beskow
more ...


Organisations

  • Tolfterna
    Medlem
  • Sveriges Kvinnliga Fredsförening
    Medlem
  • Föreningen för folkbibliotek och läsestugor
    Medlem
more ...


Residences

  • Birthplace: Karlsborg
  • Karlsborg
  • Stockholm
more ...


Sources

Literature


Further References