Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Agda Viktoria Haglund

1890-04-211969-02-22

Trädgårdsarkitekt, skribent

Agda Haglund var trädgårdsarkitekt och skribent i trädgårdsfrågor.

Agda Haglund föddes i Norrköping 1890 som dotter till byggmästaren Alfrid Haglund och hans maka Emma, född Bergström. Efter genomgånget flickläroverk i hemstaden kom Agda Haglund till Adelsnäs för att arbeta i trädgårdarna. År 1919 tilldelades hon ett av statens trädgårdsstipendier på 1 200 kronor för att under två år studera trädgårdsanläggningskonst på högre undervisningsanstalter utomlands. Efter studier vid en trädgårdsskola i Tyskland begav hon sig till Danmark för studier vid Kunstakademiet och Landbohøjskolen (nuvarande Natur- og Biovidenskaplige Fakultet, Københavns Universitet). Efter återkomsten till Sverige vidareutbildade hon sig i Stockholm.

Agda Haglund var professionellt verksam som trädgårdsarkitekt från omkring 1925, först i Norrköping, därefter i Stockholm. Liksom flertalet andra kvinnliga trädgårdsarkitekter vid denna tid hade hon kontoret i bostaden. I det välutrustade arbetsrummet fanns, utöver arbetsbord med skriv- och ritattiraljer, även en kamera för att fotografera egna och andras trädgårdar och en diaprojektor för bildvisning under föreläsningar. Här förvarade hon också de tredimensionella modeller över sina uppdrag som utgjorde en väsentlig del av hennes yrkespraktik.

Av Agda Haglunds gestaltade arbeten finns idag mycket lite bevarat, men publicerade artiklar och annan dokumentation visar en avsevärd bredd: trädgårdar vid villor och sommarbostäder, sjukhusmiljöer, offentliga parker, hotell, arbetsplatser och begravningsplatser. Ett av hennes största uppdrag var en ny sjukhuspark med nyttoträdgård i Norrköping. Hon ritade denna i slutet av 1920-talet vid det sjukhus som Carl Westman i egenskap av Medicinalstyrelsens arkitekt ansvarade för. Agda Haglund bidrog med texter i tidens viktigaste trädgårdspublikationer, som Allmän svensk trädgårdstidning, Täppan och Havekunst, oftast om egna uppdrag. En del av dessa artiklar om offentliga parker, villaträdgårdar och bostadsgårdar bearbetade hon vidare till föredrag och inslag i radio. Hon drog sig inte för att offentligt debattera förslag till nya parker och trädgårdar och komma med egna lösningar. Hon efterlyste enhetlighet inom villastäderna, vilken skulle uppnås genom regleringar och ett större övergripande planeringsarbete. Hon argumenterade likaså för betydelsen av att anlita professionella yrkespersoner, kunniga trädgårdsarkitekter som kunde dra upp riktlinjerna för trädgårdar och välja ut lämpliga växter.

Agda Haglund gjorde flera yrkesrelaterade utlandsresor under 1930-talet. Vistelser i Tyskland resulterade i artiklar om aktuella utställningar. Hon medverkade i trädgårdsutställningarna vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och Stockholmsutställningen 1930 samt deltog i tävlingen om Örebro trädgårdsförenings park vid 1930-talets början. Att Agda Haglund var etablerad och respekterad av sina kollegor visas av att hon var en av tre svenska officiella delegater vid den första internationella trädgårdsarkitektkongressen i Paris 1937. Hon deltog i de nordiska trädgårdsarkitekternas möten, däribland det nordiska mötet Den historiske havekunst på Föreningen Nordens egendom Hindsgavl i Danmark 1949, som var det första i sitt slag efter krigsslutet.

Hon var aktiv i ett flertal sammanslutningar, som Föreningen för Dendrologi och Parkvård, Föreningen Norrvikens trädgårdar och Konsthistoriska sällskapet. Medlemskapen i Föreningen Svenska Trädgårdsarkitekter (senare Landskapsarkitekternas Riksförbund, LAR) och Stockholms Trädgårdsanläggarförening visar Agda Haglunds dubbla yrkestillhörighet; hon inte bara ritade och projekterade trädgårdar, hon arbetade även praktiskt med anläggningsarbetet. Ett medlemskap i rätt förening kunde ge kontakter med personer verksamma inom andra yrken, men även ge upphov till möten med presumtiva uppdragsgivare. Ett bevis för hennes ställning som professionell trädgårdsarkitekt är att flera verk av hennes hand ingick i det som i efterhand framstår som tidens stora ”state of the art”: Trädgårdskonst: den moderna trädgårdens och parkens form, utgiven 1948 under redaktion av Gregor Paulsson.

Agda Haglund avled 1969 i Stockholm och begravdes på Matteus begravningsplats i Norrköping.


Catharina Nolin


Publicerat 2020-10-09



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Agda Viktoria Haglund, www.skbl.se/sv/artikel/AgdaHaglund, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Catharina Nolin), hämtad 2021-09-22.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Emma Karolina Haglund, född Bergström
  • Far: Anders Gustaf Alfred Haglund
  • Bror: Alfred Georg Haglund
fler ...


Utbildning

  • Flickskola, Norrköping, Norrköpings flickläroverk (Malmska skolan)
  • Yrkesutbildning, Åtvidaberg: Trädgårdsmästarutbildning, Adelsnäs trädgårdsskola
  • Yrkesutbildning, Tyskland: Trädgårdsmästarutbildning
fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Trädgårdsarkitekt, egen firma
  • Yrke: Skribent


Kontakter

  • Kollega: Carl Westman
  • Kollega: Sven A Hermelin
  • Kollega: Victor Anjou
  • Kollega: Gregor Paulsson


Organisationer

  • Föreningen för dendrologi och parkvård
    Medlem
  • Föreningen Norrvikens trädgårdar
    Medlem
  • Konsthistoriska Sällskapet
    Medlem
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Norrköping
  • Norrköping
  • Tyskland
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • ’En liten hotellträdgård’, Täppan, 1933

  • Haglund, Agda, ’Den moderna bostadsträdgården’, Svenska hem i ord och bilder, 1935

  • Haglund, Agda, ’Den moderna trädgårdens och parkens form’, Trädgårdskonst, 1948

  • Haglund, Agda, ’Edo hönseri vid Upplands-Väsby med trädgård av Agda Haglund’, Trädgårdskonst, S. 254-255, 1948

  • Haglund, Agda, ’En principfråga : trädgårdsarkitektur eller landskapsstil i våra stadsplanteringar’, Havekunst, 1926

  • Haglund, Agda, ’Förslag till Örebro trädgårdsförenings park : motto ”april”’, Allmän svensk trädgårdstidning,1933:2, s. 43-45

  • Haglund, Agda, ’”Garten und Heim” : en trädgårdsutställning i München’, Allmän svensk trädgårdstidning, 1935:18, s. 584-587

  • Haglund, Agda, ’Gårdsplantering i Skolgatan 18, Norrköping’, Allmän svensk trädgårdstidning, 1932:1, 7-10

  • Haglund, Agda, ’Litet grönsaksland nyttigare än stort sportstadion’, Aftonbladet, 1937-06-26

  • Haglund, Agda, ’Norrköpings Lasarettsträdgård’, Allmän svensk trädgårdstidning, 1933:4, s. 115-119

  • Haglund, Agda, ’Några synpunkter på villastädernas trädgårdsproblem’, Allmän svensk trädgårdstidning,1932:12, s. 361-364

  • Haglund, Agda, ’Parkanläggning vid Tierps sjukstuga’, Trädgårdskonst, S. 595, 1948

  • Haglund, Agda, ’Sommarbostad vid Dyviks udde i södra Roslagen med trädgård’ Trädgårdskonst, S. 230-231, 1948

  • Haglund, Agda, ’”Sommerblumen am Funkturm” : en tysk trädgårdsutställning’, Allmän svensk trädgårdstidning, 1934:21, s. 651-652

  • Haglund, Agda, ’Trädgårdsarkitekter på internationell kongress i Paris’, Allmän svensk trädgårdstidning, 1937:16, s. 488-491

  • Haglund, Agda, ’Två kyrkogårdar : några anteckningar’, Allmän svensk trädgårdstidning, 1933:23, s. 725-726

  • Haglund, Agda, ’Villaträdgård i Råsunda, planerad av Agda Haglund’, Trädgårdskonst, S. 290-291, 1948



Vidare referenser

Litteratur