Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Agnes Emma Carolina Magnell

1878-11-261966-08-27

Arkitekt, konstnär, pionjär

Agnes Magnell var arkitekt och den första kvinnan i Sverige som studerade vid en svensk teknisk högskola. Hon antogs som elev på arkitektlinjen vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) 1897, 20 år innan kvinnor officiellt fick tillträde till utbildningen på KTH.

Agnes Magnell föddes 1878 i Uddevalla. Modern Agnes Magnell var författare, illustratör och konstnär och fadern Carl Magnell var konstnär och kapten inom militären. Agnes Magnell hade tre syskon, en bror och två systrar. Systern Carin ”Kaju” Magnell, gift von Koch, blev möbeldesigner och var verksam som konstnär.

År 1894 studerade Agnes Magnell arkitektur vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfack). Under sina studier uppmanades hon av sina lärare att söka in till en arkitektutbildning vid KTH. Det problematiska var att det stod tydligt i KTH:s stadgar att utbildningen endast var öppen för ”unga män” vilket innebar att Agnes Magnell var tvungen att söka dispens för att kunna bli behörig till att söka utbildningen.

Agnes Magnells far, Carl Magnell, skrev ett brev till kungen och bad om tillstånd för dottern så att hon skulle kunna få genomgå utbildningen som en ordinarie elev. Agnes Magnell fick tillståndet och gjorde sitt offentliga inträdesprov 1896 och kom in.

År 1897 påbörjade Agnes Magnell som första kvinna sina studier vid KTH. Hon var dock inte likställd med de män som gick samma utbildning. I stället var hon ”specialstuderande”. Detta innebar att även om hon genomgick utbildningen på samma villkor som hennes manliga studiekamrater, fick hon inte ta ut en officiell examen i arkitektur. Först år 1921 fick kvinnor tillträde till utbildningarna på KTH på lika villkor som män och då kunde de också ta ut examen.

År 1900 var Agnes Magnell klar med sin utbildning och började arbeta som arkitekt på Vattenbyggnadsbyrån. Hon formgav och ritade både kraftverksfasader och vattentorn. Ett exempel är Salas vattentorn som stod färdigt 1903. Samma år gifte sig Agnes Magnell med civilingenjören Otto Eskil Smith. Efter att ha arbetat tillsammans ett par år övergick hon till att ta hand om hemmet och vara mer aktiv med sin konst.

Agnes Magnell var verksam konstnär både före och under sin studietid och som bildkonstnär sålde hon flera barnporträtt och illustrationer till olika bokpublikationer. Hon är mest känd för sina siluettkonstverk och hon hade ett flertal utställningar under 1920- och 1930-talen. Bland annat ställde hon ut på Lilla utställningen, Årstaklubben, Galerie Moderne Silkeborg och Liljevalchs konsthall i Stockholm.

Agnes Magnell avled 1966 och ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.


Jienny Gillerstedt


Publicerat 2020-11-30



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Agnes Emma Carolina Magnell, www.skbl.se/sv/artikel/AgnesMagnell, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Jienny Gillerstedt), hämtad 2024-12-21.




Övriga namn

    Gift: Smith


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Agnes Magnell, född Ernberg/Pettersson
  • Far: Carl Christian Magnell
  • Syster: Karin Maria, kallad Kaju, Magnell, gift von Koch
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Stockholm: Konstnärlig utbildning, Tekniska skolan (nuvarande Konstfack)
  • Högskola, Stockholm: Arkitektutbildning, specialstuderande, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)


Verksamhet

  • Yrke: Konstnär
  • Yrke: Arkitekt, Vattenbyggnadsbyrån


Kontakter

  • Släkting: Emilie Kjerner, kusin
  • Släkting: Hildur Kjerner, kusinbarn
  • Släkting: Esther Kjerner, kusinbarn
  • Släkting: Axel Ernberg


Bostadsorter

  • Födelseort: Uddevalla
  • Uddevalla
  • Stockholm
fler ...


Källor

Litteratur
  • Karlqvist, Anna, Från eftersatt till eftersökt: om kvinnliga studeranden på Kungl Tekniska högskolan, KTH, Stockholm, 1997

  • Lundahl, Gunilla (red.), Kvinnor som banade väg: porträtt av arkitekter, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm, 1992

  • Sjökvist, Helén, Sala gamla vattentorn: antikvarisk förstudie : Kristina 4:15, Sala stadsförsamling, Västmanland, Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen, Västerås, 2007

Uppslagsverk
  • Roosval, Johnny & Lilja, Gösta (red.), Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 5 Sallinen-Övrabymästaren, Allhem, Malmö, 1967

  • Österberg, Carin, Lewenhaupt, Inga & Wahlberg, Anna Greta, Svenska kvinnor: föregångare nyskapare, Signum, Lund, 1990



Vidare referenser

Litteratur
  • Werner, Helena, Kvinnliga arkitekter: om byggpionjärer och debatterna kring kvinnlig yrkesutövning i Sverige, Acta Universitatis Gothoburgensis, Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006,Göteborg, 2006