Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Alma Elida Öhrström

1897-11-071987-05-21

Konstnär

Alma Öhrström var en skånsk konstnär som blev erkänd för sina naivistiska målningar. Hon skildrade livet under sin uppväxt, i vardag och fest.

Alma Öhrström föddes 1897 i byn Räng innanför Kämpingebukten. Hennes föräldrar var snickaren och byggmästaren Lars Nilsson och hans hustru Anna Nilsson, född Christensson. Hon var mellanbarn med en storebror och en lillasyster. Alma Öhrström växte upp på en liten skånsk gård med halmtaksförsett hus och kullerstensgård. Till gården hörde ett par tunnland jord och man hade ko, gris, höns, hund och katter.

Alma Öhrström drömde om att bli modetecknare. I veckotidningar som lästes om och om igen fick hon inspiration från filmstjärnornas kläder och hon sydde både till sig själv och till lillasyster. Systrarna var oskiljaktiga vänner genom barn- och ungdomstiden och höll livet igenom tät kontakt. Då cykelhandlaren i Trelleborg var skyldig fadern pengar ville han betala in natura. Så kom det sig att Alma Öhrström plötsligt ägde en cykel, en av tre som fanns i socknen. Nu kunde hon fara runt och se sig omkring och lägga ännu fler bilder till sitt inre minnesalbum.

År 1916 gick Alma Öhrström på Östra Grevie Folkhögskola. Två år senare var det dags för yrkeslivet och Alma Öhrström fick plats som skrivbiträde hos Gustaf Larsson, den ende polisen i Mölle. Hon skötte också hemmet åt honom. År 1919 gifte sig Alma Öhrström med Gustaf Larsson och tillsammans fick de tre barn. Då maken avled i en trafikolycka 1938 blev Alma Öhrström själv ansvarig för barn och hem. Kommunen stöttade med 75 kronor i månaden och Alma Öhrström fick också en liten lön för att sköta sockenbiblioteket. Den bästa inkomsten gavs ändå under somrarna. Mölle var en populär semesterort och som de flesta bofasta flyttade Alma Öhrström med barnen ner i källaren och hyrde ut rummen ovan mark till badgäster. Då det år 1942 kändes motigt att bo i källaren kalkade hon väggarna vita och målade vedspisen svart.

Men Alma Öhrström var inte nöjd med bara detta. Hon hade blåelse, guldockra, zinkvitt och kimrök hemma och tillsammans med svart och brun skosmörja samt några inköpta färger målade hon. Den trista källardörren blev hennes första pannå och på den lät hon en nymålad dörr öppna sig mot barndomens sommarlandskap. På sommarängen plockar de små systrarna Nilsson blommor och i bakgrunden ses föräldrahemmet.

Alma Öhrströms vänner berömde henne för målningen och mest översvallande var rektorn på Högre Folkskolan, änkemannen Axel Öhrström. Honom hade hon lärt känna genom sockenbiblioteket och 1944 gifte de sig. År 1955 vann Alma Öhrström en pristävling utlyst av tidningen Idun. Det gällde att sticka och färgsätta en cardigan och juryn föll för hennes vackra färger. Detta sporrade henne att fortsätta med målningarna, uppmuntrad av sin make. I en tidningsintervju berättade hon att hon blev ”jättelycklig” då hon 1959 sålde en tavla till förste hovmarskalkens fru för 125 kronor. Denna tavla hänger numera på Karolinska Institutet.

Först när maken hade avlidit 1961 blev hon konstnär på heltid. Alma Öhrström följde med sin dotter Marianne Cronberg till en kurs på Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV) i Höganäs där hon bland andra fick målaren och grafikern Torsten Hult som lärare. Hon lärde sig perspektiv, färglära och teknik men tröttnade efter ett tag. Hon ville fortsätta måla på sitt eget sätt, det äkta naivistiska, som hon gjort på källardörren, och det fortsatte hon med. Trots kurserna såg hon sig själv som autodidakt. Med målningarna ville hon berätta för barn och barnbarn om hur livet var under hennes uppväxt vid 1900-talets början.

Alma Öhrström debuterade 1961 på sommarutställningen Kullakonst och fick omedelbart uppmärksamhet. Två år senare gjorde hon ”dundersuccé” på en separatutställning på Lilla Paviljongen i Stockholm där galleristen kallade henne ”Hjärtats målare”. Att Astrid Lindgren köpte en av tavlorna bidrog säkert till framgången och då Hasse Ekman året efter köpte fyra verk blev hon genast populär, inte bara bland dåtidens kändisar utan även hos allmänheten.

Alma Öhrström hämtade sina motiv från Räng, Kämpinge eller Mölle. Hon målade i olja och varje tavla berättar en historia, det kan vara ett bröllop, en begravning, kvinnor som manglar, eller lekande barn och djur på gården till ett korsvirkeshus. En recensent kallade henne sagoberättare och det var så hon ville måla. Hon ville berätta om sin barndom, sin ungdomstid, hur enkelt livet tedde sig då, hur lugnt och fridfullt det mesta var.

I nästan alla hennes interiörer finns trasmattor med, liksom bonader med visdomsord. Husen är oftast korsvirkeslängor och titeln på hennes konstbok Trasmattor, Bonader och Längor. Ur Alma Öhrströms minnesalbum, utgiven av Karin Österling 1985, förmedlar vad som var viktigt för henne. Boken är full av Alma Öhrströms målningar och hon kommenterar dem själv. Hon fortsatte ställa ut sina tavlor i bland annat Höganäs, och medverkade i Skånes konstförenings höstsalonger i Lund och Malmö, Helsingborgs konstförenings vårutställningar 1964–1967 samt några gånger i Liljevalchs konsthalls Stockholmssalonger.

År 1978 hade Alma Öhrström en stor retrospektiv utställning på Vikingsbergs Konstmuseum i Helsingborg. Inga målningar var till salu men utställningen blev en av de mest besökta i museets historia. Hon erkändes som en av landets finaste naivister och fick vara representerad på vandringsutställningen av Naiver utomlands. Då hennes konst presenterades vid Centre Culturel Suédois i Paris väckte den stor uppmärksamhet. När Skånes hembygdsförening 50-årsjubilerade fick hon ta emot Lengertz kulturpris ur kung Carl XVI Gustafs hand.

I två program producerade 1984 för SVT2 berättade Alma Öhrström om sitt liv och sina målningar för Lasse Holmqvist. Hon deltog i ett nittiotal utställningar, den sista arrangerad av Konstfrämjandet i Göteborg 1987. Hon var då 89 år gammal och närvarade själv. Hon hade fått grå starr vilket hindrade henne att se färgerna helt klart men hon målade in i det sista. Hon var representerad med sin konst i en retrospektiv utställning 2009 tillsammans med dottern och konstnären Marianne Cronberg på Sjöbo konstförening.

Alma Öhrström dog den 21 maj 1987 i en ålder av 89 år. Hennes stoft vilar på Brunnby kyrkogård.


Ulla Åshede


Publicerat 2020-12-07



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Alma Elida Öhrström, www.skbl.se/sv/artikel/AlmaElidaOhrstrom, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ulla Åshede), hämtad 2021-10-17.




Övriga namn

    Flicknamn: Nilsson
    Gift: Larsson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Anna Nilsson, född Christensson
  • Far: Lars Nilsson
  • Bror: Gustaf Nilsson
fler ...


Utbildning



Verksamhet

  • Yrke: Skrivbiträde
  • Yrke: Bibliotekarie
  • Yrke: Konstnär


Bostadsorter

  • Födelseort: Vellinge
  • Vellinge
  • Mölle
  • Dödsort: Höganäs


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • ’Alma i Mölle målar och berättar, TV-program’, Svenska Dagbladet, 1984-08-31

  • ’Alma Öhrström död : naivistisk målare med barndomsmotiv’, Svenska Dagbladet, 1987-05-24

  • Frantz, Bertil, ’Almas sista utställning’, Nordvästra Skånes Tidningar, 1979-06-22

  • Lång, Helmer, ’Alma Öhrström: hjärtats målare’, Skånska hör- och sevärdheter / [utgiven av] Skånska akademien, S. 12-23, 1993

  • Peterson, Hans, ’Alma målar sagor’, Svenska Dagbladet, 1963-04-10

  • Öhrström, Alma, Trasmattor, bonader och längor: ur Alma Öhrströms minnesalbum, Atlantis, Stockholm, 1985



Vidare referenser

Litteratur
  • ’Alma Öhrström död : en av vårt lands största naivister’, Dagens Nyheter, 1987-05-24