Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Alma Hedvig Eleonora Petri

1871-10-041927-01-27

Frälsningssoldat, chef för slumverksamheten

Alma Petri var lärare och känd ledargestalt samt officer inom Svenska Frälsningsarmén.

Alma Petri föddes 1871 och växte upp i en högborgerlig miljö i Halmstad. Hennes far, Carl Magnus Petri, var läroverksadjunkt och arbetade även som sjukhuspräst. Hennes mor, Charlotta, född Nyman, tog hand om den stora familjen. Alma Petri fick en gedigen utbildning och tog studentexamen som privatist. År 1890 påbörjade hon lärarutbildning vid Kungliga Högre Lärarinneseminariet i Stockholm och 1894 fick hon tjänst vid Ystads flickskola. Hon trivdes dock inte som lärare utan lämnade yrket och anslöt sig till Frälsningsarmén. Redan som 16-åring hade hon kommit i kontakt med rörelsen i sin hemstad men först 1897 började hon arbeta aktivt inom den. Efter utbildning vid Frälsningsarméns Krigsskola i Stockholm blev hon placerad inom slum- och räddningsverksamheten. För det arbetet var Elisabet Liljegren ansvarig. Alma Petri och Elisabet Liljegren skulle komma att arbeta sida vid sida under 16 år.

Förutom slumverksamheten, som hon blev chef för 1920, var Alma Petri redaktör för tidningen Ljus i mörker. Hon medverkade även i Stridsropet. Hon publicerade ett antal skrifter, däribland biografin Slummens överste. En kort teckning av Elisabet Liljegrens liv, 1923. Ett av hennes ansvarsområden var att samla ihop medel till det sociala arbetet som ständigt utvidgades. Hon lyckades bättre än de flesta och fick ihop medel till både fastigheter och löpande utgifter.

Alma Petris anslutning till Frälsningsarmén inspirerade hennes yngre syster Laura Petri till att göra detsamma. Systrarna var prästbarn i flera generationer och tillhörde de borgardöttrar som fick gedigna utbildningar och vars engagemang och intresse kom att dras till Frälsningsarmén. Bland borgerskapets döttrar fanns ett ideal att vara aktiv inom olika slag av filantropisk aktivitet. Frälsningsarméns arbete erbjöd en verksamhet där dessa kvinnor kunde engagera sig i socialt arbete. Inom Frälsningsarmén var det också möjligt för kvinnor att ha ledande befattningar och tala offentligt. Rörelsen var en av de första att tillåta kvinnor att avge vittnesbörd och hålla predikningar offentligt.

Alma Petri arbetade aktivt i Frälsningsarmén fram till sin död 1927 och hon har själv berättat om sitt mångåriga engagemang i den minnesbok som Laura Petri publicerade 1933.

Alma Petri avled 1927 och är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna. Hon delar grav med Elisabet Liljegren.


Gunilla Gunner



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Alma Hedvig Eleonora Petri, www.skbl.se/sv/artikel/AlmaPetri, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gunilla Gunner), hämtad 2018-12-17.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Charlotta Eleonora Gustafva Petri, född Nyman
  • Far: Carl Magnus Petri
  • Bror: Gunnar Anders Hjalmar Petri
fler...


Utbildning

  • Läroverk, Halmstad: Studentexamen, privatist, Högre allmänna läroverket
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Lärarutbildning, Högre lärarinneseminariet
  • Övrigt, Stockholm: Utbildning till frälsningssoldat, Frälsningsarméns Krigsskola


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, Ystads flickskola
  • Yrke: Officer i Frälsningsarmén, avancemang t om överstelöjtnant, chef för slum- och räddningsverksamheten 1920
  • Ideellt arbete: Skribent, redaktör för Ljus i mörker


Kontakter

  • Kollega: Elisabeth Liljegren
  • Kollega: Hanna Ouchterlony
  • Vän: Klara Johanson


Organisationer

  • Frälsningsarmén
    Medlem, officer


Bostadsorter

  • Födelseort: Halmstad
  • Halmstad
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Källor

Litteratur
  • Petri, Alma, Alma Petris minnesbok, Bonnier, Stockholm, 1933

  • Kjäll, Thorsten, Korsets färger bära: berättelsen om Frälsningsarmén i Sverige under åren 1882–1982, FA-press, Stockholm, 1972–1981

  • Lundin, Johan A., Predikande kvinnor och gråtande män: Frälsningsarmén i Sverige 1882–1921, Kira, Malmö, 2013

  • Jansdotter, Anna, 'Rädda Rosa: Frälsningsarméns räddningsarbete i Sverige 1890-1920', Sedligt, renligt, lagligt : prostitution i Norden 1880–1940., S. 107–135, 2007



Vidare referenser