Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Kerstin Anita Marianne Ekberg

1931-09-292015-01-11

Skådespelare, fotomodell

Anita Ekberg var en världsberömd fotomodell och skådespelare.

Anita Ekberg föddes i Malmö 1931 som dotter till lagerchefen Gustav Ekberg och hans hustru Alva. Hon växte upp i Malmö, tillsammans med föräldrarna och sju syskon.

Anita Ekberg studerade i de senare tonåren vid en hushållsskola. År 1949 uppträdde hon som nummerflicka i Hippodromrevyn på teaterscenen Hippodromen i Malmö. Hon utsågs till Miss Hipp och fick därefter arbete som mannekäng och fotomodell. År 1951 korades hon till Fröken Sverige efter att ha blivit upptäckt på gatan av en journalist från Vecko-Revyn, veckotidningen som var arrangör av skönhetstävlingen. Anita Ekberg representerade sedan Sverige i Miss Universum-tävlingen i USA och fick som sådan elevkontrakt hos filmbolaget Universal, samt en liten statistroll i Abbott och Costello-filmen Olycksfåglarna flyger till Mars (Abbott and Costello Go To Mars), 1953. År 1956 erhöll hon en Golden Globe som mest lovande nykomling för sin roll i Krig och fred (War and Peace/Guerra e pace).

Under sin karriär gjorde Anita Ekberg ett sextiotal filmer, främst i USA och Italien, men ingen i Sverige. Det var dock en ojämn blandning av storfilmer och obskyra filmer i kalkonklassen. Allra mest känd är hon för rollen som Sylvia i Federico Fellinis Det ljuva livet (La dolce vita), 1960. Badscenen i filmen, där Anita Ekberg och Marcello Mastroianni badar i Fontana di Trevi i Rom, har blivit en av filmhistoriens mest ikoniska bilder. Anita Ekberg blev i och med detta en världsstjärna och hennes kombination av sex-appeal och karisma bidrog till att hon, likt Brigitte Bardot, förvandlades till en av tidens sexikoner. Hon kallades även en period för ”Paramounts Marilyn Monroe”. Bland hennes övriga roller märks Lewis/Martin-filmen Tummen opp (Artists and Models), 1955, Zarak – kvinnorövaren (Zarak), 1956, episodfilmen Boccaccio ’70, 1962, Amazonkvinnornas guld (Gold of the Amazon Women), 1979, och Intervista, 1987.

Anita Ekbergs privatliv var tumultartat liksom hennes relation till media i allmänhet och de svenska i synnerhet. Hon var egensinnig, frispråkig, hade en skarp tunga och divaegenskaper samt många omskrivna romanser med kända män. Anita Ekberg var gift med skådespelarna Anthony Steel 1956–1959 och Rik van Nutter 1963–1975. Hon hade inga egentliga skådespelarambitioner, hennes mest krävande roll sades i stället vara den att spela ”La Ekberg”. Hon var arbetarflickan som steg till världsstjärna, tjänade miljoner och förlorade miljoner. ”Jag har älskat, jag har gråtit, varit som galen av lycka. Jag har vunnit och jag har förlorat”, sade Anita Ekberg själv om sitt liv i och utanför strålkastarljuset.

Anita Ekberg dog i Italien 2015 och är begravd på Skanörs kyrkogård.


Jennifer Vintkvist


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Kerstin Anita Marianne Ekberg, www.skbl.se/sv/artikel/AnitaEkberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Jennifer Vintkvist), hämtad 2024-12-03.




Övriga namn

    Gift: Steel, Van Nutter


Familjeförhållanden

Civilstånd: Frånskild
  • Mor: Alva Maria Ekberg, född Larsson
  • Far: Gustav Ekberg
  • Bror: Lennart Ekberg
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Malmö: Hushållsskola


Verksamhet

  • Yrke: Mannekäng, fotomodell, revyartist, nattklubbsartist, Malmö och Los Angeles
  • Yrke: Skådespelare, film


Kontakter

  • Kollega: Federico Fellini
  • Kollega: Marcello Mastroianni
  • Kollega: Audrey Hepburn
  • Kärleksrelation: Giovanni Agnelli


Bostadsorter

  • Födelseort: Malmö
  • Malmö
  • Los Angeles, USA
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Lundin, Else-Marie, Anita från Malmö, Artograf, Simrishamn, 2004

Uppslagsverk


Vidare referenser

Litteratur
  • Hector, Lars & Persson, Christel, Den sista divan: boken om Anita Ekberg, 1. uppl., Kira, Malmö, 2016