Anna Catharina Wefwerstedt var översättare och känd för sin lärdom.
Anna Catharina Wefwerstedt föddes 1704 på Utö som det yngsta av fem syskon. Modern hade adliga anor, bland annat i den skotska släkten Gladstone, medan fadern var son till en korpral och tillhörde allmogen. Fadern gjorde karriär inom gruvnäringen och blev direktör för Utö gruvor och från 1723 ägare till hela ön med gruvor och gårdar. Familjen ägde även gårdar på fastlandet, men var mestadels bosatt på Edesnäs säteri, också kallad Utö gård, där man höll ett vidlyftigt hushåll.
Anna Catharina Wefwerstedt blev omtalad för ”mycken bildning och verklig lärdom” av Wilhelmina Stålberg men det är inte känt hur hon uppnådde denna bildning. Medan de tre bröderna skrevs in vid Uppsala universitet erhöll hon och hennes syster, i bästa fall, någorlunda god undervisning i hemmet under uppväxten. Det var praxis att flickor i bättre bemedlade familjer fick skolning inom familjen och att innehållet begränsades till en viss nivå av språkkunskaper och konversationsförmåga. Ytterligare kunskapsförkovran genom självstudier eller privatundervisning var en möjlighet förutsatt att familjemiljön tillät detta. Anna Catharina Wefwerstedt gifte sig relativt sent och hade åtminstone i det avseendet tid för studier. Hon var 28 år när hon 1732 ingick äktenskap med historikern Anders Anton Stiernman. Ett par år senare föddes dottern Andreetta Catharina, såvitt känt deras enda barn. Familjen var bosatt i Stockholm där Anders Anton Stiernman gjorde karriär som arkivarie och så småningom blev chef för Riksarkivet.
Hur många översättningar Anna Catharina Wefwerstedt utförde är oklart. Det finns enbart ett arbete styrkt med hennes namn (”Anna Cath. v. Stiernman”) och det utkom i tryck året efter hennes död. Det är en översättning av en dansk uppbyggelseskrift, Gileads salfwa emot dödsens sår av Michael Sørensen Leigh. I bokutgåvan med denna titel ingår även hennes översättning av Menniskians Dag och Natt, Lif och Död av samme författare. Därtill har utgivaren inkluderat ett par hyllningsdikter till Anna Catharina Wefwerstedt med anledning av hennes bortgång. Dikterna är författade av hennes make Anders Anton Stiernman och Henrik Anders Löfvenskiöld.
Längre fram hedrade Anders Anton Stiernman sin hustrus lärdom i essän ”Anmärkningar om några lärda och namnkunniga svenska fruentimmer”. Om Anna Catharina Wefwerstedt står det där bland annat att hon ägde “insigt i språk och witterhet och sysselsatte, under et sjukligt tilstånd, sin tankekraft med de wigtigaste ämnen”. Det senare syftar på översättningen av de religiösa meditationer som beskrivits ovan. Stiernmans essä trycktes anonymt och något bearbetad i tidskriften Stockholms magazin 1780 och därför anges ofta redaktören för denna tidskrift, Magnus Swederus, som upphovsman.
Det har felaktigt hävdats, bland annat i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, att Anna Catharina Wefwerstedt gjorde ett tillägg i den svenska utgåvan av Gileads salfwa emot dödsens sår. Detta tillägg skulle bestå av en berättelse om Christiana Oxenstiernas skandalomsusade kärleksaffär och giftermål med prästen Nicolaus Bergius. Uppgiften bygger uppenbarligen på en sammanblandning; berättelsen om Oxenstierna ingår i stället i ”Anmärkningar om några lärda och namnkunniga svenska fruentimmer” i Stockholms magazin 1780.
Anna Catharina Wefwerstedt dog i Stockholm 1753.
