Anna Christina (Cajsa) Warg var husmamsell och berömd kokboksförfattare.

Anna Christina Warg, känd som Cajsa Warg, föddes 1703 i Örebro där fadern var rådman och landskamrer. Modern kom från en brukspatronsläkt och barndomshemmet var burget. När Cajsa Warg var fem år dog fadern men modern gifte snart om sig med den adlige Erik Rosenstråle på Borggård i Finspång. Dit flyttade modern med Cajsa Warg och hennes syster. På Borggård fick de med tiden ytterligare sju syskon. Av okända skäl flyttade Cajsa Warg hemifrån i unga år och fick tjänst hos framstående familjer i Stockholm. Wolter Reinholt Stackelberg uppges ha varit hennes arbetsgivare och därefter Berndt Otto Stackelberg. Bägge var militärer och förmedlingen till dem gick troligtvis genom styvfadern.

Någon gång på 1740-talet kom hon till Leonard Klinckowströms hushåll – modern var kusin med hustrun – och där stannade hon livet ut. Först var Cajsa Warg husmamsell, vilket med dagens terminologi innebar kökschef. I ett hushåll av Klinckowströms dignitet var personalstyrkan stor och arbetet leddes och fördelades av husmamsellen. Vid sidan om arbetsledningen i Klinckowströms kök författade Cajsa Warg den bok som gjort henne berömd: Hjelpreda i Hushållningen för Unga Fruentimber. Boken trycktes 1755 och har sedan dess kommit ut i flera upplagor, både i Sverige och utomlands.

Cajsa Wargs kokbok var inte den första i sitt slag. Frågan är då varför den blev så populär? I sin artikel ”Mamsellen vid hällen” karakteriserar folklivsforskaren Jan Öjvind Swahn kokboken som att den tillvaratog inhemska mattraditioner. Läsarna kände igen sig. Recepten var avsedda för stora herrgårdshushåll eller motsvarande i städerna men fullt möjliga att anpassa till mindre kalas.

Varken potatis eller grönsaker var något betydande inslag i Cajsa Wargs matlagning. På så vis var recepten konservativa och skeptiska till nymodigheter som exempelvis glass, en rätt som på grund av sin kyla inte ansågs hälsosam. Vildfågel, kräftor och gås var att föredra.

Igenkänningsfaktorn gällde även den köksutrustning Cajsa Wargs kokbok utgick ifrån. Mat tillreddes på öppna hällar och det skulle dröja nästan ett sekel innan vedspis och ugn intog de välbärgades kök. Ytterligare en sak kan ha bidragit till kokbokens popularitet, nämligen att måttangivelserna var så precisa och att handhavandet var återgivet i minsta detalj. På så vis blev kokboken verkligen den hjälpreda för oerfarna som den var tänkt att vara.

På flera sätt var Cajsa Wargs kokbok riktad till överklassen. Inte bara för sin konservatism eller för att recepten utgick från stora sällskap. Maträtterna var också mycket starkt kryddade, kanske för att råvarorna inte var av så god kvalitet. Kryddor var ingen fattigmansvara.

Samma år som kokboken gavs ut ärvde Cajsa Warg en relativt stor summa pengar efter sin mor. Rimligtvis var det arvet som bekostade utgivningen, men med de ständigt nya upplagorna – den sista kom ut på 1820-talet – fick Cajsa Warg säkert igen vad hon hade satsat och mer därtill. När makarna Klinckowström sedermera avled bodde Cajsa Warg kvar i den förnäma bostaden och försörjde sig på att ha inackorderingar. Av bouppteckningen efter henne framgår att Cajsa Warg var relativt förmögen. Utöver en omfattande garderob efterlämnade hon både en rejäl slant och utestående fordringar.

Cajsa Warg avled 1769, 65 år gammal, och gravsattes i det Klinckowströmska gravkoret i Klara kyrka i Stockholm.