Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna Ester Middelsten

1875-12-201949-11-30

Lektor, nykterhetskämpe

Ester Middelsten undervisade vid Folkskollärarinneseminariet i Umeå och var en engagerad och välkänd nykterhetskämpe.

Ester Middelsten föddes 1875 i Borrby på Österlen som fjärde barnet av sex till lantbrukaren Sven Mårtensson och Hanna Månsdotter. Fadern var politiskt, socialt och samhälleligt engagerad, inte minst i skolfrågor. Av syskonen dog tre som relativt unga. Tre av syskonen kom vid sekelskiftet att byta efternamn från Mårtensson till Middelsten.

Ester Middelstens utbildningsgång var gedigen. Efter inledande skolår på Ystad elementarskola för flickor flyttade hon till Stockholm där hon i maj 1896 avlade mogenhetsexamen vid Lyceum för flickor. Hösten samma år skrevs hon in vid Lunds universitet där hon avlade en filosofie kandidat i december 1898 med romanska språk som huvudämne. I examen ingick även teoretisk filosofi, estetik med litteraturhistoria och konsthistoria. Ester Middelsten kom att bredda sin utbildning med praktisk filosofi och germanska språk innan hon 1899 flyttade till Stockholm för att undervisa vid Palmgrenska skolan. Under året 1902 kompletterade hon sin utbildning ytterligare med nordiska språk och historia. Därefter gick hon provårskurs i ämnena modersmål, geografi och historia samt metodik vid Folkskollärarinneseminariet i Stockholm. Det var alltsedan 1865 obligatoriskt att genomgå ett så kallat provår för att kvalificera sig som adjunkt vid högre utbildningsanstalter. Ännu var det få kvinnor som nyttjade denna möjlighet men Ester Middelsten arbetade under ett år som adjunkt vid Lärarinneseminariet i Landskrona för att därefter tentera i botanik. Denna naturvetenskapliga inriktning följdes upp tre år senare med en vistelse vid vetenskapsakademins zoologiska station i Kristineberg.

Vårterminen 1905 fick hon en tjänst som adjunkt i svenska, naturkunskap, pedagogik och metodik vid Folkskollärarinneseminariet i Umeå där hon kom att stanna fram till pensionen. Som enda kvinnlig adjunkt hade hon bland sina ämnen naturkunskap, ett ämne som innefattade undervisning i sexuell hygien. Liksom senare kollegan Siri Öhngren Hallström var hon särskilt engagerad i detta ämne. På Nordiska skolmötet 1910 debatterades frågan om sexualundervisning i skolorna varvid Ester Middelsten framhöll att vid seminariet i Umeå fanns redan sexuell hygien på schemat. I undervisningen användes bland annat boken Kvinnohygien av läkaren Karolina Widerström.

Ester Middelsten var under ett läsår bibliotekarie vid det bibliotek som hennes föregångare Ester Eurén etablerat vid seminariet. Kanske fick hon uppdraget tack vara sin erfarenhet från Umeå församlingsbiblioteks styrelse där hon var ledamot åren 1906 till 1912.

Ester Middelsten sökte och fick vid ett antal tillfällen stipendier för att kunna göra studieresor. En av dessa resor gick till Holland där hon besökte den även i Sverige kände pedagogen Jan Ligthart. Han hade varit i Sverige under 1910 och samma år kom ett flertal av hans pedagogiska skrifter ut i svensk översättning. Vad som attraherade Ester Middelsten i hans pedagogik kan förstås mot bakgrund av hennes engagemang för de studiesvaga barnens skolgång. Jan Ligthart ville nämligen tona ner minnesinlärningen till förmån för barnens egenaktivitet.

Som representant i Folkskolestyrelsen och som sekreterare i dess undervisningsnämnd lyfte hon där frågan om så kallad hjälpklass. Kollegan Anna Grönfeldt skriver i nekrologen över Ester Middelsten: ”Där kämpade hon – ehuru förgäves – för hjälpklassundervisning”. Först in på 1920-talet lyckades Anna Sörensen, rektor vid Folkskollärarinneseminariet i Stockholm, etablera den första hjälpklassen.

Ester Middelsten var föreningsaktiv och kom att inrikta sig på den i början av 1900-talet så aktuella nykterhetsfrågan. I Umeå hade en lokalavdelning av den kvinnliga nykterhetsorganisationen Vita Bandet bildats 1905. Ester Middelsten var från 1911 dess ordförande. Men Vita Bandet var inte det enda sammanhang där hon agerade i nykterhetsfrågan. Under ett år var hon sekreterare i Umeå nykterhetsfolks centralförsamling, följde en nykterhetsundervisningskurs, deltog flitigt i opinionsmöten, skrev på protestlistor mot alkohol och föreläste i nykterhetsfrågan. Trots nederlaget i förbudsomröstningen 1922, då dock 80% i Västerbottens län röstade för ett förbud, gav hon inte upp. I Västerbottens förbudsförbund representerade Ester Middelsten Vita Bandet och valdes in i styrelsen.

Betydligt längre fram i livet engagerade hon sig, tillsammans med bland andra nykterhetskamraten Emilie Rathou, grundaren av Vita bandet och författaren Frida Stéenhoff, i Kommittén för ett sunt nöjesliv, vars verksamhet knöt an till frågan om nykterhet. Ester Middelstens politiska engagemang förde henne till rösträttsföreningen och under första världskriget var hon medlem i den paraplyorganisation som kallades Kvinnornas uppbåd. Detta engagemang säger dock inget om hennes politiska hemvist. Det var en samverkansorganisation som bildades vid krigsutbrottet 1914 och som syftade till att samla kvinnor för konkreta samhällsinsatser under krigsåren och för att hjälpa till med krigsberedskapen. Hon satt, som nämnts, i folkskolestyrelsen och i dispensärstyrelsen men också i Västerbottens södra valkretsförbunds styrelse, i dess arbetsutskott och i förbundets södra länskommitté.

Yrkesmässigt kom Ester Middelsten att avancera under sin tid i Umeå. Från 1918 var det möjligt för kvinnor att bli lektorer och Ester Middelsten utnämndes 1921, efter ytterligare studier, till lektor i psykologi, pedagogik och modersmål. Efter fjorton år som seminarielektor begärde hon avsked från sin tjänst i november 1935 då hon var 60 år.

Ester Middelsten var ogift. Hennes ett år äldre syster Sigrid Middelsten flyttade till Umeå 1912 för att fungera som hushållerska åt sin syster. Modern hade avlidit året innan och systern hade inte längre en självklar hemvist. 1936 flyttade Ester och Sigrid Middelsten till Ängelholm där hennes bror Birger Middelsten med familj var bosatt. Övriga i familjen var sedan länge borta.

I Ängelholm dog först systern och tre år senare, 1949, avled Ester Middelsten i sviterna efter ett lårbensbrott. Ester Middelsten ligger begravd på Borrby kyrkogård tillsammans med sin syster och stora delar av familjen.


Kerstin Thörn


Publicerat 2020-11-24



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna Ester Middelsten, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaEsterMiddelsten, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Kerstin Thörn), hämtad 2021-06-25.




Övriga namn

    Flicknamn: Mårtensson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Hanna Månsdotter
  • Far: Sven Mårtensson
  • Syster: Hanna Hilda Sofia Mårtensson
fler ...


Utbildning

  • Flickskola, Ystad, Elementarskolan för flickor
  • Flickskola, Stockholm: Studentexamen, Lyceum för flickor, privatskola
  • Universitet, Lund: Fil.kand.examen, Lunds universitet
fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, Palmgrenska samskolan
  • Yrke: Adjunkt, Folkskollärarinneseminariet
  • Yrke: Adjunkt, fr o m 1921 lektor, Umeå Folkskoleseminarium
fler ...


Kontakter

  • Kollega: Anna Grönfeldt
  • Kollega: Siri Öhngren Hallström
  • Kollega: Emilie Rathou
  • Kollega: Frida Stéenhoff


Organisationer

  • Vita Bandet
    Vice ordförande, fr o m 1911 ordförande, Umeåkretsen
  • Umeå nykterhetsfolks centralförsamling
    Sekreterare
  • Kvinnornas uppbåd i Umeå
    Medlem
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Borrby
  • Borrby
  • Stockholm
fler ...


Källor

Litteratur
  • Ystad Allehanda, 1949-12-07

Arkiv


Ester Middelsten. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)
Ester Middelsten. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Kvinnorörelsen Lärare Nykterhetsrörelsen