Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna Fickesdotter Bülow

1440-talet1519

Abbedissa, författare, släktforskare

Anna Fickesdotter Bülow var abbedissa i Vadstena kloster, författare och översättare.

Anna Fickesdotter Bülow var en av Vadstena klosters mest framträdande kvinnliga författare. Hon lämnades in i klostret den 23 november 1462, som brukligt på föräldrarnas initiativ, och levde därefter som syster i detta Birgittinordens moderkloster till sin död där 1519. Hon bör ha varit omkring 18 år gammal vid sitt inträde eftersom det var den minimiålder som stipulerades för systrarna enligt Birgitta Birgersdotters anvisningar. Någon tid efter sitt inträde var hon verksam som cantrix, en av de två systrar som hade till uppgift att ansvara för kören. Vid slutet av 1486 eller början av 1487 utsågs hon till priorinna, en position som tillsattes genom val bland systrarna och som var det näst högsta ämbetet i klostret. Priorinnan ansvarade för klostrets inre ordning och Anna Fickesdotter Bülow innehade ämbetet i 15 år, varefter hon valdes till abbedissa den 21 februari 1501. Innehavaren av det ämbetet hade det yttersta ansvaret för alla det stora och rika klostrets angelägenheter, vilket inbegrep ansvar för egendomsförvaltning och kontakter med omvärlden. Ärkebiskopen Hemming Gadh bekräftade valet och hon invigdes i sitt ämbete av Skara stifts biskop Brynolf Gerlaksson i januari 1502. Hon förblev abbedissa till sin död.

Vadstena kloster var det senmedeltida Sveriges största jordägare och en dominerande andlig och politisk maktfaktor. Birgitta Birgersdotter hade sedan mitten av 1300-talet lagt grunden för en klosterorden som var tänkt att sätta kvinnors andliga behov och auktoritet i centrum. Det var därför abbedissan enligt den ursprungliga regeln hade makt över såväl systrar som bröder i detta dubbelkloster. Ämbetet skulle spegla jungfru Marias mäktiga roll. Klostren skulle konstrueras som nunnekonvent för 60 systrar och till det knöts brödrakonvent för tretton präster och fyra lekbröder. Generalkonfessorn hade det högsta manliga ämbetet. Inträdesåldern var förhållandevis hög, arton år för kvinnor och tjugofem för män, vilket berodde på att inträdet skulle vara frivilligt och bygga på egen inre kallelse.

Tidigare forskning utgick från att bröderna, som i de allra flesta fall var välutbildade och prästvigda, i det närmaste hade ensamrätt till studier och boklig bildning. Deras bibliotek blev förvisso mycket omfattande och textproduktionen i Vadstena klosters manliga skriptorium var betydande. Nyare forskning har dock visat att systrarna hade ett eget bibliotek, även om det var förhållandevis blygsamt, och att även systrarna ägnade sig åt skrivarverksamhet.

Det är i detta sammanhang Anna Fickesdotter Bülow framstår som särskilt betydelsefull. Hon behärskade uppenbarligen såväl svenska som latin, och hon har författat en av de första biografiska skildringarna i svensk litteratur, den så kallade Chronicon genealogicum, där hon skildrar framför allt sin egen släkts historia. Originaltexten är inte bevarad men det finns senare avskrifter som visar att själva genealogin i sin helhet författades av henne själv. Den är daterad till cirka 1515. Det var dåvarande biskopen i Linköping Hans Brask som gav henne i uppgift att skriva denna släktkrönika eftersom han ville ha ett underlag för att bedöma huruvida kommande äktenskap inom aristokratin var möjliga enligt den kanoniska rättens regler om förbjudna släktled.

Genom att utreda sin släkt på mödernet och fädernet kom Anna Fickesdotter Bülow att skildra äktenskapsförbindelser som band samman såväl svensk som dansk aristokrati i komplicerade och inte sällan problematiska mönster. Detta var något som abbedissan själv poängterade. Efter en inledande exposé över sin vittförgrenade släkt, som var internationellt spridd i England, Frankrike, Danmark, Sverige och Norge, och som dessutom var vida förökad, framhöll hon att hon brukade banna medlemmar av släkten för deras giftermål som band samman personer som var alldeles för nära besläktade. De brukade då svara att de inte kände till dessa förhållanden. Med detta som utgångspunkt gav Anna Fickesdotter Bülow sedan en målande skildring av släktens många bedrifter. Hon var särskilt noga med att framhålla de nära banden till heliga Birgitta som knutits redan under 1300-talet. En av hennes anförvanter hade varit helgonets följeslagare såväl före som under vistelsen i Rom. Hennes fars släkt hade kommit in i riket genom att stödja kung Albrekt av Mecklenburg ekonomiskt men sedan haft goda relationer till kung Erik av Pommern och drottning Filippa. Särskilt stolt förefaller Anna Fickesdotter Bülow vara över farfadern Johan Bülow, som bekostat ett glasfönster över Vadstena klosterkyrkas sydport och där återgivit släktens vapen – det enda vapen som framställdes där.

Inom forskningen har det framhållits att genealogin är närmast felfri från 1460-talet och framåt, alltså från den tid då Anna Fickesdotter Bülow själv var vuxen och kunde minnas olika förhållanden, men att den är mindre tillförlitlig för äldre tider. Eftersom hennes far, Ficke Bülow, var tämligen till åren när han gifte sig med hennes mor, Hebbla Albrektsdotter, kom dock skildringen av också ganska nära släktled att täcka större delen av 1400-talet. Inte minst värdefullt är att Anna Fickesdotter Bülow tillmätte kvinnolinjerna lika stor betydelse som manslinjerna. Även om syftet var att kartlägga släktled är texten en uppslagsrik och fantasifull skildring med personliga inslag. Hon skildrar bland annat sin uppfostran med mycket aga, utdelad av en sträng mor. Hennes stolthet över den egna släkten med dess internationella och rörliga karaktär är samtidigt påfallande.

När Anna Fickesdotter Bülow trädde in i Vadstena kloster 1462 var hennes faster, Anna Johansdotter Bülow, redan birgittinsyster och det var även hennes kusin Ermegard Larsdotter. I genealogin uttryckte abbedissan ånger över att hon inte tagit tillfället i akt att lyssna på sina föräldrar och på dessa båda äldre släktingar men, som hon skriver, ungdom och vishet tenderar inte att samexistera. Beata Fickesdotter Bülow, abbedissans syster, invigdes i Vadstena efter 1462 och dog där 1487. Under 1400-talet hade flera kvinnor ur abbedissans släkt varit systrar i Vadstena och även i det danska birgittinklostret Maribo. Banden till den birgittinska miljön var många och täta.

Släktkrönikan var Anna Fickesdotter Bülows mest särpräglade prestation eftersom den var resultatet av ett självständigt författarskap. Det var dock inte hennes enda bidrag till skrivarverksamheten i Vadstena. Redan som cantrix medverkade hon i två körböcker. Som priorinna översatte hon legenden om Sankt Joakim och den heliga Elisabets uppenbarelser från latin till svenska och hon lät skriva en processionsbok och tre volymer texter för systrarnas bordsläsning. Sammantaget är hon den enda vadstenasyster som fått epitetet litteratissima – utomordentligt beläst – i Vadstena klosters diarium, som fördes av bröderna.

Anna Fickesdotter Bülows litterära produktion ska dock också ses i en vidare kontext. Under hennes tid i klostret fanns där flera systrar som var aktiva skribenter. Ytterligare en syster, Christina Elofsdotter, översatte en text från tyska. Abbedissan Margareta Clausdotter skrev en krönika över Birgitta Birgersdotters familj. Christina Hansdotter Brask var kanske en av klostrets mest betydande avskrivare och hon samarbetade med exempelvis Birgitta Gudmundsson och dennas syster Katarina Gudmundsson samt Elseby Giordsdotter. Samarbetena var organiserade. Till exempel gav Anna Fickesdotter Bülow vid 1500-talets början Elseby Giordsdotter i uppdrag att producera handskrifter med bordsläsningar. Denna, och eventuellt även hon själv, korrekturläste sedan det färdiga resultatet. Försiktiga uppskattningar ger för övrigt vid handen att åtminstone en femtedel av systrarna hade direkt textkontakt och troligen var det verkliga antalet högre. Det fanns en rik tillgång på böcker, det fanns en språklig och litterär kompetens och uppenbarligen en tämligen god kontakt med omvärlden.

Anna Fickesdotter Bülow var verksam under en tid då klostret på många sätt blomstrade kulturellt sett. Hennes liv är känt från hennes egna texter, som blivit bättre kända genom nyare forskning som fokuserat systrarna med nya, öppnare frågeställningar. I det bevarade brevmaterialet, de så kallade diplomen, ser vi också spår av hennes administrativa ledarskap. Hon samarbetade med generalkonfessorn och skötte ärenden av såväl nationell som internationell art och hon fattade beslut om betydande egendomstransaktioner. Vadstenadiariet är en källa till hennes liv och omdömet vid hennes död vittnar om brödernas erkänsla: ”Herrens år 1519 avled välboren fru, vår moder, abbedissan syster Anna Fickesdotter, under det femtiosjätte året efter sin invigning. Hon var mycket beläst (litteratissima) efter sitt köns förutsättningar.”

Anna Fickesdotter Bülow dog i Vadstena 1519.


Louise Berglund



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna Fickesdotter Bülow, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaFickesdotterBulow, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Louise Berglund), hämtad 2018-12-18.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Hebbla Albrektsdotter
  • Far: Ficke Bülow
  • Syster: Ermegard Fickesdotter Bülow
  • Syster: Beata Fickesdotter Bülow


Utbildning

  • Övrigt, Vadstena: Utbildning i klostret, Vadstena kloster


Verksamhet

  • Yrke: Nunna, cantrix, fr o m 1487 priorinna, fr o m 1501 abbedissa, Vadstena kloster
  • Yrke: Översättare
  • Yrke: Författare


Kontakter

  • Kollega: Katarina Germundsdotter
  • Kollega: Anna Germundsdotter
  • Kollega: Elseby Gjordsdotter
  • Kollega: Christina Hansdotter Brask


Organisationer

  • Birgittinorden, Den allra heligaste Frälsarens orden (Ordo Sanctissimi Salvatoris)
    Nunna, fr o m 1487 priorinna, fr o m 1501 abbedissa


Bostadsorter

  • Vadstena
  • Dödsort: Vadstena


Källor

Litteratur
  • Carlquist, Jonas (red.), Wars Herra Pino bok: Vadstenasystrarnas bordsläsningar enligt Cod. Holm. A 3, Svenska fornskriftsällskapet, Uppsala, 2006

  • Vadstena kloster, Vadstenadiariet: latinsk text med översättning och kommentar, Samf. för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, Stockholm, 1996

  • Hedström, Ingela, Medeltidens svenska bönböcker: kvinnligt skriftbruk i Vadstena kloster, Universitetet i Oslo, Det humanistiske fakultet, Diss. Oslo: Universitetet i Oslo, 2008,Oslo, 2009

  • Lindell, Inger, 'Christina Hansdotter Brask: a Vadstena nun and her use of writing', Saint Birgitta, Syon and Vadstena : papers from a symposium in Stockholm 4-6 october 2007., S. [177]-187, 2010

  • Silfverstolpe, Carl, Klosterfolket i Vadstena: personhistoriska anteckningar, Norstedt, Stockholm, 1898

  • Sparre, Erik Larsson, Bülow, Anna & Sparre, Lars Siggesson, Chronicon genealogicum, eller: Vnderwisning på någon gammal slächt, med åthskilliga tidahändelser; fordom sammanskrefne af Anna Fickes dotter Bylou, abbedissa i Wadstena; och widare af herr Lars Siggesson på Sundby, riddare och Sweriges marsk, samt af des son riks cancelleren, herr Erik Sparre, med theras egna händer vptecknade. I Stockholm på trycket vplagd åhr 1718. af kgl. a.a. boktr. J.L. Horrn., Stockholm, 1718



Vidare referenser