Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna Hammar-Rosén

Ca 17351805

Tidskriftsutgivare, redaktör, journalist

Anna Hammar-Rosén var utgivare och redaktör för tidskriften Hwad Nytt? Hwad Nytt? och hon var en del av kulturlivet i Göteborg under 1700-talet.

Anna Hammar-Roséns födelseuppgifter är inte helt säkerställda, men hon föddes omkring år 1735. Hon var dotter till kyrkoherden Anund Hammar och Elisabeth Maria Agrell. Fadern var en upplysningens man och ivrade bland annat för skolor och utbildning för både flickor och pojkar. Rimligtvis bör dessa tankar ha praktiserats i hemmet. Anna Hammar gifte sig år 1759 i Varberg med Johan Rosén, som i likhet med sin svärfar var präst, men även skriftställare, lektor och tidningsutgivare. Tillsammans fick de sonen Gustaf, som följde i faderns fotspår och blev präst och författare.

Anna Hammar-Roséns make var stridbar och hävdade energiskt vikten av kunskap och vitterhet i Göteborg. År 1759 startade han det Götheborgska Magasinet som förmedlade lärda artiklar till göteborgarna. Tidskriften följdes av flera andra tidningsprojekt. Sannolikt var Anna Hammar-Rosén involverad i dem. Strax före sin död drog Johan Rosén igång Hwad nytt? Hwad Nytt?, en tidning som publicerade nyheter men även dikter. Efter hans död drevs Hwad Nytt? Hwad Nytt? vidare av Anna Hammar-Rosén som därmed kom att bli en av Sveriges första kvinnliga tidningsredaktörer, och eftersom hon själv skrev i tidningen var hon också en av Sveriges första kvinnliga journalister. Tidningen utgavs under åren 1773–1795, om än utgivningen var oregelbunden.

Tidningen var en del av Göteborgs kulturliv under flera års tid. En annan del utgjordes av de sällskap för vitterhet och kunskap som både Johan Rosén och Anna Hammar-Rosén var involverade i. Ett av dem utvecklades sedan till det som i dag är Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS).

Hur tidningsutgivningen och redaktörskapet i praktiken utövades är inte lätt att få grepp om. 1766 års tryckfrihetsförordning reviderades under 1770-talet och myndigheterna skärpte kontrollen. Redaktörer och författare fick därmed svårare tider. En antydan om villkoren ges av att Anna Hammar-Rosén omtalas i ett brev avsänt från ärkebiskopen Jacob Axelsson Lindblom år 1779. Mottagare var astronomiprofessorn i Uppsala, Daniel Melanderhielm. Av innehållet framgår att Lindblom tror sig veta att de förbjudna bladen av Posten blivit omtryckta i Göteborgs Hwad Nytt och att utgivaren ”av detta dagblad, doktorinnan Rosén, skall ha häktats”.

Anna Hammar-Rosén avled i Göteborg 1805.


Maria Sjöberg


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna Hammar-Rosén, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaHammarRosen, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Maria Sjöberg), hämtad 2024-10-12.




Övriga namn

    Flicknamn: Hammar


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Elisabeth Maria Agrell
  • Far: Anund Hammar
  • Make: Johan Rosén
  • Son: Gustaf Rosén


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, : Hemundervisning, eventuellt av fadern


Verksamhet

  • Yrke: Chefredaktör, ansvarig utgivare, skribent, Hwad nytt? Hwad nytt?


Organisationer

  • Kungl. Weten­skaps och Witterhets Samfund i Göteborg (nuvarande Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg, KVVS)
    Medlem(?)


Bostadsorter

  • Borås
  • Varberg
  • Göteborg
  • Dödsort: Göteborg


Källor

Litteratur
  • Lundstedt, Bernhard, Sveriges periodiska litteratur 1645-1899: bibliografi. D. 1, Sveriges periodiska litteratur 1645-1812, D. 2, Periodisk litteratur tryckt i Stockholm 1813-1894, Rediviva, Stockholm, 1969

  • Öhrberg, Ann, Vittra fruntimmer: författarroll och retorik hos frihetstidens kvinnliga författare, Gidlund, Diss. Uppsala : Univ., 2001,Hedemora, 2001