Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna taskomakare

1480-talet?

Affärskvinna, fastighetsägare

Anna taskomakare var en respekterad affärskvinna i Stockholm under 1520-talet.

Anna taskomakare föddes troligen kring 1480 i Stockholm av välbärgade borgare. År 1513 var föräldrarna med säkerhet avlidna eftersom brodern Simon då, med Anna taskomakares medgivande, sålde föräldrarnas stenhus. Hon och hennes bror Simon ärvde hälften vardera av föräldrarna. Anna taskomakare blev bortgift med en väskmakare (taskomakare), troligen i början av 1500-talet. Under 1510-talet var Anna taskomakare verksam tillsammans med sin make.

Både Anna taskomakares make och hennes bror Simon miste livet i Stockholms blodbad 1520. Eftersom ingen av dem hade bröstarvingar ärvde Anna taskomakare allt efter sin make och hälften av den fasta egendomen efter sin bror. Den andra hälften av broderns fasta egendom och allt lösöre tillföll hans hustru Margit. Anna taskomakare blev därmed en förmögen änka med stort handlingsutrymme. Hon övertog makens verksamhet och betalade alla broderns skulder. Arvet efter brodern gjorde det möjligt för Anna taskomakare att vara aktiv på fastighetsmarknaden i Stockholm. Med sitt kapital kunde hon köpa, renovera och bygga ut fastigheter i staden. Dessa hyrdes ut till andra borgare och gav henne stadiga inkomster. Ett annat sätt att få likvida medel var att sälja hela eller delar av fastigheter till andra borgare, vilket Anna taskomakare också gjorde.

Under de turbulenta åren efter Stockholms blodbad var Anna taskomakare verksam som köpman. Bland annat handlade hon med järn från Arboga och med koppar från Kopparberg, vilket var en lukrativ verksamhet som även hennes bror utövat före sin död. Någon gång under dessa år lade kung Gustav Vasa beslag på 30 skeppund koppar och 10 läster järn som Anna taskomakare ägde, utan att fråga henne om lov. Flera år senare kompenserade emellertid kungen henne för förlusten av metallerna genom att ge henne ett stenhus i Stockholm. Stenhuset hade tillhört en religiös stiftelse grundad av Sankta Katarina-gillet. Kungen hade efter Västerås riksdag 1527 fått rätten att konfiskera egendom som skänkts för att gillen skulle bedriva själavård. Ett av dessa hus fick Anna taskomakare av kungen 1528.

När Anna taskomakare dog är okänt.


Gabriela Bjarne Larsson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna taskomakare , www.skbl.se/sv/artikel/AnnaTaskomakare, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gabriela Bjarne Larsson), hämtad 2018-12-10.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Uppgifter saknas
  • Far: Uppgifter saknas
  • Bror: Simon
  • Make: Uppgifter saknas


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Stockholm


Verksamhet

  • Yrke: Väskmakare, tillsammans med maken t o m hans död, senare ensam
  • Yrke: Köpman, handlare, bl a med järn och koppar
  • Yrke: Fastighetsägare, hyresvärd


Kontakter

  • Släkting: Margit Priwalk, svägerska
  • Vän: Gustav Vasa, kung
  • Kollega: Eric Smältare


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Källor

Litteratur
  • Almquist, Johan Axel & Hildebrand, Hans (red.), Stockholms stadsböcker från äldre tid. Ser. 2:4, Stockholms stads tänkeböcker 1504-1514, Stockholm, 1931

  • Almquist, Johan Axel & Hildebrand, Hans (red.), Stockholms stadsböcker från äldre tid. Ser. 3:2, Stockholms stads skottebok 1501-1510, Stockholm, 1915

  • Almquist, Johan Axel & Hildebrand, Hans (red.), Stockholms stadsböcker från äldre tid. Ser. 3:3, Stockholms stads skottebok 1516-1525 samt strödda räkenskaper, Stockholm, 1935

  • Larsson, Ludvig & Olaus Petri (red.), Stockholms stads tänkebok 1524-29 m. m., Gleerup, Lund, 1929-1940

  • Sjödén, Carl Crispi, Stockholms borgerskap under Sturetiden med särskild hänsyn till dess politiska ställning: en studie i Stockholms stads historia, Diss. Stockholm : Högskola, 1950, Stockholm, 1950, s. 239-240