Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Antonie Wilhelmina Ulrika Rettig

1846-08-091933-07-23

Donator, tobaksfabrikör

Antonie Rettig var en generös donator som med sitt testamente bland annat lade grunden till Gävle museum, idag Länsmuseet Gävleborg.

Antonie Wilhelmina Augusta Rettig var dotter till kammarherre Thure von Eckermann och hans maka, grevinnan Ulrika Lewenhaupt. Hon föddes den 9 augusti 1846 på Edeby gård, Ripsa socken i Södermanland. År 1872 ingick Antonie Rettig äktenskap med Johan (John) Rettig (1847–1907) som efter sin faders död 1886 var ensam ägare till familjeföretaget och firman P.C. Rettig & Co i Gävle. Väsentliga delar av firman utgjordes av rederiverksamhet och en tobaksfabrik. Paret fick inga barn och efter John Rettigs död 1907 övertog Antonie Rettig ledningen av tobaksfabriken och de 400 anställda. Troligen hade hon varit engagerad i ledningen redan dessförinnan. Enligt samtida tidningsartiklar var hon vid övertagandet Sveriges då största kvinnliga arbetsgivare. I samband med det statliga tobaksmonopolets införande 1915 övertogs snusfabriken och cigarrfabriken, medan avdelningarna för röktobak och cigaretter lades ner.

Fram till avyttrandet av tobaksfabriken 1915 bodde Antonie Rettig växelvis i Gävle, i det så kallade Rettigska palatset, och i Stockholm. Hennes make John Rettig var riksdagsledamot i första kammaren för Gävle stad och paret bodde därför under långa perioder i huvudstaden. Sommartid hade de Villa Rettig utanför Gävle. Efter försäljningen till Tobaksmonopolet bodde Antonie Rettig huvudsakligen vintertid på Sturegatan 24 i Stockholm och sommartid på Sandvik i Södermanland. Någon tid varje sommar besökte hon även Villa Rettig.

Antonie Rettig var ordförande i Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvars Stockholmsavdelning under perioden 1910–1928. Hon var också delaktig i den stora nationella insamlingen till en pansarbåt som kunde sjösättas 1915. Hon erhöll 1926 den kungliga medaljen Illis quorum. Året därpå mottog hon även den tyska utmärkelsen Die Deutsche Ehrendenkmünze des Weltkriegs.

Dryga året före sin död skrev Antonie Rettig sitt testamente, daterat 6 april 1932. Det är en av de främsta källorna till hennes liv och verk, dels då det är oerhört omfattande, dels speglar hennes verksamhet. Den största testamentariska gåvan omfattade såväl pengar, fastigheter som konst och föremål till Stiftelsen John och Antonie Rettigs museifonder till Gefle stad (nuvarande Stiftelsen Länsmuseet i Gävleborgs län, John och Antonie Rettigs museifonder till Gävle stad). Tanken på ett framtida museum verkar ha varit väl genomtänkt, sannolikt inspirerad av Wilhelmina von Hallwyl som ingick i vänkretsen. Hennes dotter Ebba von Eckermann var gift med Antonies bror Wilhelm.

Antonie Rettigs blivande museum var inte lika styrt till sitt innehåll som det Hallwylska och samlingarna var heller inte på samma sätt metodiskt inventerade. Det var framförallt sina samlingar av ”konst och konstindustri” som Antonie Rettig skänkte. Hon hade en tydlig bild av hur det blivande museet skulle se ut och beskrev att det skulle efterlikna hennes systers palats i Köpenhamn, det Plessenska palatset, ritat av arkitekt Gotfred Tvede och uppfört 1901–1906. Gävle Museum slog upp portarna 1940, och var ritat av stadsarkitekt Sven Wranér. Till sin utformning blev det ett slags blandning av klassicism och funktionalism.

I testamentet gavs stora anslag till olika filantropiska verksamheter, bland dem Sandviks gård i Södermland, som skulle upplåta bostäder till änkor från Sandviks och Edeby egendomar i Ripsa församling. Till den senare gavs även medel till ”beklädnad av läsbarn” från nämnda gårdar.

Kopplingen till Gävle är tydlig i testamentet. Utöver medel till museet gavs stora summor till Axel och Lulli Rettigs barnhem, en resestipendiefond för ”skötsamma och intresserade unga män” från Gävle och till Gefle Handtverksförening.

Antonie Rettig avled i juli 1933 och hon vilar tillsammans med sin make på Gamla Kyrkogården i Gävle.


Hans Lindholm Öjmyr


Publicerat 2020-10-07



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Antonie Wilhelmina Ulrika Rettig, www.skbl.se/sv/artikel/AntonieWilhelminaUlrikaRettig, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Hans Lindholm Öjmyr), hämtad 2021-06-25.




Övriga namn

    Flicknamn: von Eckermann


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Ulrika Eleonora Amalia von Eckermann, född Lewenhaupt
  • Far: Anton Ture Fredrik von Eckermann
  • Bror: Claës Anton Conrad Thure von Eckermann
fler ...


Utbildning

  • Folkskola,


Verksamhet

  • Yrke: Ägare, föreståndare, P.C. Rettig & Co
  • Ideellt arbete: Donator och mecenat


Kontakter

  • Vän: Wilhelmina von Hallwyl
  • Släkting: Ebba von Eckermann, svägerska


Organisationer

  • Kvinnoförbundet för Sveriges Sjöförsvar
    Medlem, ordförande, Stockholmsavdelningen
  • Gefle Handtverksförening
    Medlem
  • Handarbetets Vänner
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Ripsa
  • Ripsa
  • Stockholm
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
Opublicerad källa
  • Kull, Allan, Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar [Uppsats], Statens maritima museer, 1976



Vidare referenser

Litteratur
  • ’Antonie Rettig : miljongåva till Gävle, nytt museum’, Dagens Nyheter, 1933-07-28

  • Lundebeck, Anders, ’Antonie Rettig in memoriam’, Svenska Dagbladet, 1933-07-25



Antonie Rettig, 1904. Foto: Gösta Florman (1831-1900). Länsmuseet Gävleborg, XLM.U12073 (beskuren)
Antonie Rettig, 1904. Foto: Gösta Florman (1831-1900). Länsmuseet Gävleborg, XLM.U12073 (beskuren)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Donationer Företagare