Beda Hallberg initierade förstamajblomman i syfte att få in medel för att bekämpa tuberkulosen. Försäljningen visade sig bli mycket framgångsrik.

Beda Hallberg föddes 1869 och växte upp på landsbygden i norra Halland. Hennes far, som var sjökapten, for till Amerika när hon var ett år gammal för att sedan aldrig återvända. Trots att Beda Hallberg och hennes mor levde under knappa förhållanden, såg modern till att hjälpa fattiga och sjuka grannar, en hjälp som Beda Hallberg deltog i.

År 1888 gifte sig Beda Hallberg, 19 år gammal, med en handlande från Göteborg dit de nygifta flyttade. Där fortsatte hon med sin hjälpverksamhet. Hon gjorde bland annat hembesök i Domkyrkoförsamlingens regi, och blev många gånger vittne till hur tuberkulosen drabbade framför allt barn och unga människor. Tidigt insåg hon att det gällde att satsa på förebyggande åtgärder för att bekämpa sjukdomen.

Det var Beda Hallbergs dotter Margot, som gav henne idén till förstamajblomman. På Gustav Adolfs-dagen 1906 kom dottern hem med en liten pappsköld, som hon fäst på kappkragen. Den blev förebild till förstamajblomman. Första gången den såldes var den 1 maj 1907 i Göteborg, och den var då blå till färgen. Det blev en succé med 139 000 sålda blommor, ett resultat som vida överträffade Beda Hallbergs förväntningar. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning skrev entusiastiskt att den blå blomman vunnit en seger, och att hela staden hyllade den genom att alla bar den och var glada att få göra det.

Beda Hallberg var en skicklig organisatör och medveten om publicitetens betydelse. Detta borgade för den succé som förstamajblomman blev lokalt, nationellt och internationellt.

Redan den 19 maj 1907 bildades Förstamajblommans Riksförbund med säte i Göteborg, där Beda Hallberg från början ingick i styrelsen. År 1937 utsågs hon till hedersledamot i förbundet. I landet tillkom sedan ett flertal lokala Förstamajblommekommittéer, där framför allt lärare och skolbarn hjälpte till att sälja blomman. På så sätt fick man in nästan 60 miljoner kronor under 60-årsperioden 1907–1967. Under kommande år fick tusentals svenska barn möjlighet att vistas på sommarkolonier för att bygga upp sin hälsa, detta tack vare medel från Förstamajblomman. Själv engagerade sig Beda Hallberg särskilt i ett feriehem för medelklassflickor i Hällingsjö i Västergötland. Hon förestod det under perioden 1924–1942.

Tidigt uppmärksammades Beda Hallberg och förstamajblomman i andra länder. Den såldes på många håll i världen, i USA, i Indien, på Kuba, men också i nordiska grannländer och i flera europeiska länder, särskilt under mellankrigstiden. Till stor del berodde det på att Beda Hallberg själv var aktiv i internationella sammanhang. Redan 1909 blev hon korresponderande ledamot av Internationella föreningen mot tuberkulos. År 1913 blev hon hedersledamot i Norske Kvinners Sanitetsforening. Samma år deltog hon i en internationell tuberkuloskongress i Berlin. År 1931 besökte hon svenskbygderna i USA och passade samtidigt på att inviga en sanatoriepaviljong i Denver. Inrättandet av detta tuberkulossjukhus hade finansierats med insamlade medel från förstamajblommans försäljning. Hon fick också flera amerikanska utmärkelser, som hedersledamot i Majblomman Corporation of America.

Under sin livstid erhöll således Beda Hallberg många erkännanden, som ett flertal hedersledamotskap och utmärkelser. Redan 1914 tilldelades hon den kungliga medaljen Illis quorum i 8:e storleken, och i början av 1930-talet fick hon Vasaorden S:t Erik och en belöningsmedalj av kung Kristian X av Danmark.

Beda Hallberg hade också ett intresse för pensionsfrågan, och hon var ledamot av Göteborgs pensionsnämnd. Genom ett förslag i en flerpartimotion i riksdagen fick hon 1938 en statlig hederspension, något som endast en svensk kvinna hade erhållit före henne, nämligen Hedvig Charlotta Nordenflycht 1752. Detta bör ses mot bakgrund av att hon arbetade ideellt och frivilligt och med största sannolikhet, eller åtminstone till största delen, oavlönat. Förmodligen spelade också det faktum in att hon blev änka 1938.

Med förstamajblomman skapade Beda Hallberg ett varumärke, som fortfarande består, från 1998 med namnet majblomman. Ännu lever också minnet av henne. År 2004 röstades hon fram som Tidernas hallänning. I Kungsbacka har hon fått ett gymnasium uppkallat efter sig och i Göteborg har en spårvagn uppkallats efter henne. Majblomman fortsätter att säljas, även om de pengar som försäljningen inbringar går till andra ändamål än tidigare, till exempel till forskning om och sommarläger för barn.

Beda Hallberg dog i Stockholm 1945. Hon är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.