Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Betty Eugenia Olsson

1871-06-281950-04-25

Antinazist, rösträttskvinna, fredsaktivist

Betty Olsson var en framträdande antinazistisk eldsjäl och pådrivande ideell kraft i Norrköping. Hon var en aktiv föreningsmänniska med många olika styrelseuppdrag. Under mer än 30 år stod hon på barrikaderna, stred för kvinnans politiska rösträtt, för fred och frihet, och tog ställning mot krig och diktatur.

Betty Olsson föddes 1871 i Norrköping. Hennes föräldrar var Jenny Eugenia Olsson, född Stenström och Frans Olsson. Tidigt visade Betty Olsson intresse för ekonomi och räkenskaper, något hon fått med sig hemifrån. Hennes far hade tidigare varit kassör och den sju år äldre brodern Karl Herman arbetade som bokförare.

Textilindustrin var utbredd i Norrköping i slutet av 1800-talet och många i Betty Olssons omgivning arbetade inom textilbranschen. Det föll sig därför naturligt för henne att börja arbeta som bokförare och kassör vid ylleklädesfabrikören Richard Wahren AB. Vid en ombildning av företaget 1913 erbjöds Betty Olsson en likande tjänst inom Förenade Yllefabrikerna AB (YFA) där hon stannade ända till sin pensionering 1931.

Betty Olsson trivdes med sina arbetsuppgifter, men kände också att hon ville göra något mer. Hon ville engagera sig i arbetet för kvinnors rättigheter i samhället, rätt till arbete, bostad och rösträtt. Hon engagerade sig i den kvinnliga rösträttsrörelsen och valdes 1916 in som styrelseledamot för Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR, lokalavdelning av LKPR) i Norrköping. Parallellt blev hon ordförande för den lokala liberala Föreningen frisinnade kvinnor (FFK, senare Frisinnade Kvinnors Riksförbund, FKR) där kampen handlade mycket om kvinnors medborgerliga rättigheter, men också den aktuella fredsfrågan.

Det gemensamma arbetet för kvinnors rösträtt gav resultat. År 1919 beslutade riksdagen om införandet av lika och allmän rösträtt för kvinnor. Men än var slaget inte vunnet. Betty Olssons och hennes medsystrars rösträttsengagemang fortsatte, likaså föreningsarbetet för kvinnors politiska frigörelse, fred och rättvisa. I mitten av 1920-talet var hon en pådrivande kraft bland Norrköpings frisinnade kvinnor. Föreningen drev sakfrågor som kvinnors och mäns rätt till arbete och likhet inför lagen, fredsarbetet, frihandeln och jordfrågan. Även befolkningsfrågan hade en framträdande plats.

Betty Olsson tillhörde de radikalare vänsterliberala elementen, ”född med ett hjärta som inte slår sig till ro, som nödvändigt reagerar mot maktmissbruk och orättvisor och hyser medkänsla med andras trångmål”, för att uttrycka sig med kampsystern Elin Wägners ord. Men Betty Olsson var också en pragmatisk entreprenör som arbetade hårt för att förändra samhället till det bättre. Hon var socialliberal, och samarbetade gärna för sakens skull över parti- och föreningsgränserna.

Betty Olsson fortsatte föra kampen för kvinnors rättigheter i andra sammanhang. Under 1930-talet var hon ordförande för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), styrelseledamot i Fredrika-Bremer-Förbundets lokalkrets och Världssamling för fred. Det gällde att vara på sin vakt, för nästa krig kunde vara runt hörnet. Nazisternas maktövertagande i Tyskland 1933 fick stor betydelse för det ideella arbetet och kampen för fred och demokrati. Det fanns en gemensam fiende att rikta energin mot. Tillsammans tog kvinnoföreningar ställning mot diktaturstater som hotade alla kvinnors rättigheter och frigörelse. Samtidigt arbetade man aktivt för kvinnors rätt till eget yrkesarbete.

Under krigsåren engagerade sig Betty Olsson även i antinazistiska motståndskretsar. Hon var medlem i Förbundet Kämpande Demokratis Norrköpingsavdelning och deltog i organiserandet av en lokal antinazistisk diskussionscirkel. Hon var även initiativtagare bakom opinionsmöten mot propaganda och krig. Andra uppdrag som Betty Olsson tog på sig under beredskapstiden var som representant i Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté i Norrköping och lokalombud för statliga upplysningsnämnden, inrättad på initiativ av Statens Informationsstyrelse (SIS) för att stärka svenskarnas ”intellektuella och moraliska motståndskraft”.

När vännen Ada Nilsson, läkare och rösträttsaktivist, kom ut med en bok hösten 1940 om rösträttsstridens och de frisinnade kvinnornas 25-åriga kamp för fred och medborgerliga rättigheter, skrev Betty Olsson till henne och tackade: ”Låt oss tro på att världen skall vridas rätt en gång och att allt flera kvinnor komma att känna att de endast ha att ställa upp sig på barrikaden.”

Betty Olsson avled våren 1950 och ligger begravd på Matteus kyrkogård i Norrköping.


Johan Perwe


Publicerat 2021-02-17



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Betty Eugenia Olsson, www.skbl.se/sv/artikel/BettyEugeniaOlsson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Johan Perwe), hämtad 2021-10-16.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Jenny Eugenia Olsson, född Stenström
  • Far: Frans Olof Olsson
  • Bror: Karl Herman Olsson
fler ...


Utbildning



Verksamhet

  • Yrke: Bokförare, kassör, Richard Wahren AB och Förenade Yllefabrikerna AB (YFA)
  • Yrke: Bokförare, Mosaiska församlingen
  • Yrke: Revisor, AB Robert Johansson & co
  • Ideellt arbete: Lokalombud, Upplysningsnämnden i Norrköping


Kontakter

  • Vän: Ada Nilsson
  • Kollega: Ellen Hagen
  • Kollega: Lydia Wahlström
fler ...


Organisationer

  • Sällskapet Bifrost
    Medlem
  • Föreningen frisinnade kvinnor (FFK, senare Frisinnade Kvinnors Riksförbund, FKR)
    Ordförande, styrelseledamot, Norrköpingsföreningen
  • Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR, lokalavdelning av LKPR)
    Styrelseledamot, Norrköpingskretsen
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Norrköping
  • Norrköping
  • Dödsort: Norrköping


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • ’Betty Olsson’ [Nekrolog], Norrköpings Tidningar, 1950-04-26

  • ’Betty Olsson 70 år’, Östergötlands Dagblad, 1941-06-27

  • Nilsson, Ada, Barrikaden valde oss: 25 år ur en kämpande förenings historia, Axel Holmström, Stockholm, 1940

  • Perwe, Johan, Mörkläggning: nazismen och motståndet i Norrköping 1933-1945, Carlssons, [Stockholm], 2016



Vidare referenser

Litteratur


Betty Olsson. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)
Betty Olsson. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Antinazism Fredsrörelsen Kvinnorörelsen Rösträtt