Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Betzy Augusta Wilhelmina Ählström

1857-02-221934-07-11

Konstnär, formgivare

Betzy Ählström var Sveriges första kvinnliga glaskonstnär. Hon formgav avancerat jugendglas.

Betzy Ählström föddes 1857 som femte barn till patron Alexander Ählström och Hedda Sofia Kanström och växte upp på Enhults gård i Malexander. Hon studerade teckning och måleri i Stockholm, Köpenhamn och London och gick igenom Lauritz Baltzers teckningskurs för lärarinnor i Göteborg. Hon deltog med teckningar och målningar i samlingsutställningar, främst i Göteborg där hon undervisade i teckning och välskrivning vid Nya Elementarläroverket för flickor i Göteborg åren 1886–1917. Under samma tid undervisade hon även vid andra flickskolor i staden.

Betzy Ählström engagerades 1901 av disponenten och sedermera verkställande direktören Sten Kjellgren för att teckna förlagor till konstglas vid Reijmyre, som tillsammans med Kosta var Sveriges dåtida ledande glasbruk. Kjellgren, som studerat kemi vid Chalmers i Göteborg och glasteknik i Tyskland, ville efter framgången för jugendglas på Stockholmsutställningen 1897 och Parisutställningen 1900 satsa på egen produktion med sikte på den första internationella utställningen för modern dekorativ konst i Turin år 1902.

Samarbetet mellan Betzy Ählström och glasbruket gällde tillverkning av exklusivt konstglas i böljande vegetativ jugendstil inspirerat av den franske glaskonstnären Émile Gallé. Betzy Ählström var den första glaskonstnären i Sverige som på plats följde upp tillverkningen i nära samarbete med glasblåsaren. Hennes teckningar visar på hennes tekniska kunskap. Reijmyre använde, till skillnad från Kosta, den avancerade dekorationstekniken ”marqueterie de verre”; invälsat, färgat glas, där man klipper på och slipar fram en blomma i avvikande färg. Det var en dyrbar tillverkningsmetod, men resultatet blev fantasieggande. Produktionen av dessa konstglas pågick mellan december 1901 och augusti 1902. Motiven på Betzy Ählströms konstglas var oftast blommor som på vaserna Dahlia och Julkaktus, men också populära oceanografiska motiv som i vasen Krabban.

Betzy Ählström signerade sina konstglas Reijmyre B.Ähm, men ibland försågs de endast med namnet Reijmyre och ett nummer. Det gäller exempelvis den testamentariska gåvan från Gustav V till Nationalmuseum, en liten vas med nummer 8 som tillhört drottning Viktoria. Vasen kunde vid tiden för gåvan inte knytas till någon formgivare. Först 1980 när Nationalmuseum gjorde utställningen Svenskt Jugendglas återupptäcktes Betzy Ählström, vars konstglas ingått i den för Reijmyre mycket framgångsrika utställningen i Turin. Efter Turinutställningen lade glasbruket ner den kostsamma produktionen av jugendglas. Mellan tio till femton av Betzy Ählströms jugendglas finns idag bevarade.

Betzy Ählström dog 1934 och är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.


Birgitta Flensburg


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Betzy Augusta Wilhelmina Ählström, www.skbl.se/sv/artikel/BetzyAhlstrom, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Birgitta Flensburg), hämtad 2024-03-28.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Hedvig Sophie Hahnström
  • Far: Alexander Ählström
  • Syster: Sophia Maria Elisabeth Ählström, gift Strömbom
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, : Studerade teckning och måleri i Stockholm, Köpenhamn och London


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, teckningslärare
  • Yrke: Glaskonstnär, Reijmyre Glasbruk
  • Ideellt arbete


Kontakter

  • Kollega: Émile Gallé


Bostadsorter

  • Födelseort: Malexander
  • Malexander
  • Göteborg
  • Dödsort: Göteborg


Källor

Litteratur


Vidare referenser

Litteratur
  • Brunius, Jan (red.), Svenskt glas, [Ny uppl.], Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1995

  • Arfvidsson, Björn, Svenskt glas under sex sekler, Kronobergs läns hembygdsförbund, Växjö, 2007