Birgitta Blom var en av 1900-talets främsta kvinnliga domare i Sverige och en pionjär inom yrket. Hon tillhörde en genombrottsgeneration av kvinnliga jurister och blev på så sätt en förebild för kommande generationer.
Birgitta Blom föddes i Stockholm. Hon var dotter till komministern Wilhelm Bergstrand och hans fru Inga Bergstrand och växte upp tillsammans med tre syskon. Systern Margit dog dock redan som liten. 1955 gifte sig Birgitta Blom med politikern Lennart Blom och paret fick dottern Kerstin.
Birgitta Blom tog sin juris kandidatexamen vid Stockholms universitet 1954, och fortsatte sedan med tingstjänstgöring 1954–1956. Hon påbörjade därefter sin domarutbildning som hovrättsfiskal i Svea hovrätt 1957, som domare vid Stockholms rådhusrätt 1958–1965, och som assessor 1966. Hon var sakkunnig vid Justitiedepartementet 1966–1969 och departementsråd 1969–1976. Under åren vid departementet arbetade Birgitta Blom till stor del med frågor kring sjörätt och annan transporträtt, och hon spelade en viktig roll när det gällde det nordiska lagstiftningsarbetet på området. Birgitta Blom arbetade även med internationella frågor och fungerade ofta som Sveriges representant vid förhandlingar i internationella organisationer såsom Europarådet och FN-organet International Maritime Organization (IMO).
Som första kvinna utnämndes Birgitta Blom till hovrättslagman vid Svea hovrätt 1975 och var verksam som sådan fram till 1983. Då utnämndes hon till hovrättspresident i Svea hovrätt, en tjänst hon kom att inneha fram till sin pensionering 1996. Även som hovrättspresident var Birgitta Blom den första kvinnan på posten i Sverige. Som president i Svea hovrätt satt Birgitta Blom bland annat ordförande när hovrätten hösten 1989 prövade den från Stockholms tingsrätt överklagade domen i det uppmärksammade Palmemålet.
Utöver sin domarbana var Birgitta Blom även ordförande i Sjölagskommissionen 1978–1983 och ordförande i Nämnden för riksfärdtjänst 1978–1984. Hon utnämndes till ledamot av permanenta skiljedomstolen i Haag 1981. Med presidentskapet i Svea hovrätt följde också uppgiften som ordförande i Statens ansvarsnämnd. Birgitta Blom var vidare en av initiativtagarna till Karnov - svensk lagsamling med kommentarer, och hon var ordförande för huvudredaktionen 1993–2006.
Erfarenheterna från olika internationella frågor bidrog till att Birgitta Blom kom att intressera sig för skiljedomsverksamhet, och hon gjorde en betydande insats med att utveckla den svenska skiljeprocessen. Hon spelade en viktig roll som ordförande i Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut mellan åren 1988 och 1999. Hon var med och utvecklade institutet till en av de ledande skiljedomsinstitutionerna i världen, inte minst genom att anpassa institutets regler till en hög internationell nivå.
1989 beslutade Rotary att även kvinnor skulle få bli medlemmar. Samma år valdes Birgitta Blom in i Stockholms Rotaryklubb där hon senare också valdes till klubbens president. Hon var även under många år ordförande i Hjärt- och Lungfonden. Birgitta Blom valdes till Årets yrkeskvinna 1983, och blev hedersdoktor vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet 1992.
Birgitta Blom dog 2012.
