Brita Åkerman var pionjär inom konsumentpolitik och forskning om kvinnors vardag.

Brita Åkerman föddes 1906 på familjens gård, Molstabergs säteri, i Södertäljes kommun. Hennes morfar, Anders Petter Löfström, var politiker och genom försäljning av egen tomtmark hade han grundat Sundbybergs köping 1888. Han var kommunalt aktiv i frågor som byggnadsordning och inrättandet av hälsonämnd, fattigstuga och andra sociala institutioner. Intresset för framförallt bostadssociala frågor kom Brita Åkerman och hennes yngre syster Carin Boalt att vidareföra med stor kraft under den epok då det svenska samhället var föremål för befolkningspolitiska utredningar och omvandlingar av boende och familjeliv.

Efter avslutad skolgång tog Brita Åkerman i Uppsala en filosofie kandidatexamen 1928, och fortsatte därefter med studier i litteraturhistoria vid Stockholms högskola till en licentiatexamen 1933. Hon gifte sig med nationalekonomen Alf Johansson, som snabbt drogs in i den nya socialdemokratiska regeringens arbete för omvandlingen av det svenska samhället till visionen om folkhemmet, med bland annat bättre bostadssociala villkor. Detta skulle bli deras gemensamma arbetsområde livet ut, medan familjen i rask takt utökades med fem barn.

Brita Åkerman hade redan under studieåren försörjt sig på journalistik, föreläsnings- och lärarverksamhet, och var under åren 1935–1937 ordförande för Hemkommittén, en grupp medlemmar från olika kvinnoföreningar i Stockholm med forskning och upplysning kring familj- och bostadsfrågor på programmet. Med fortsatta studier i ämnet sociologi i bagaget anställdes hon 1937 vid Fredrika-Bremer-Förbundet som dess sekreterare, studieledare och utredare.

Svenska kvinnor hade haft rösträtt sedan 1921, men på 1930-talet var det fortfarande få kvinnor som deltog i det politiska arbetet inom kommunala organ och i riksdagen. När Brita Åkerman anställdes vid Fredrika-Bremer-Förbundet var hon även sekreterare i Kommittén för ökad kvinnorepresentation, med uppdrag att organisera propaganda och mobilisering för ett ökat antal kvinnor på valbar plats i de allmänna valen 1938 och 1940. Under tiden hade hon fortsatt sina sociologistudier vid högskolan, och de mynnade ut i en bostadssociologisk undersökning vars resultat publicerades 1941 i hennes första bok, Familjen som växte ur sitt hem.

I samband med bokens publicering hade Britta Åkerman fått nya uppdrag inom upplysningsbyrån Aktiv hushållning som grundats 1940 som en del av den dåtida kristidsförvaltningen, med syftet att underlätta hemmens anpassning till krishushållningen. Byrån, som leddes av nationalekonomen och blivande statsrådet Karin Kock, bedrev omfattande rådgivning och upplysningsverksamhet om bland annat mathållning, klädvård och klädinköp, i medierna och genom egna publikationer.

År 1943 blev Brita Åkerman chef för Aktiv Hushållning, och ett år senare verkställande ledamot i arbetsutskottet för det nystartade Hemmens Forskningsinstitut (HFI). Det var den första statligt organiserade verksamheten som övervakade konsumentfrågor och institutets chef var systern Carin Boalt. Något år tidigare hade Brita Åkerman också blivit utnämnd till sekreterare i kvinnodelegationen inom 1941 års befolkningsutredning, som under sex år under Tage Erlanders ordförandeskap arbetade med en rad frågor kring hem och familj, såsom barnbidrag, mödravård, abortfrågan, daghem och lekskolor och skolmåltider med mera.

Arbetet för bättre hem- och bostadsförhållanden inbegrep också en form- och designdimension vilken uppmärksammades stort i samband med 1930 års funktionalistiska Stockholmsutställning. I början av 1940-talet började Brita Åkerman skriva i tidskriften Form, och 1946 blev hon direktör för sociala frågor inom Svenska Slöjdföreningen (nuvarande Svensk Form). Samtidigt fortsatte hon arbetet inom olika specialområden som ledamot av Kommittén för social upplysning och Bostadskollektiva kommittén, och 1954 kallade statsrådet Ulla Lindström henne som sakkunnig för utredningen om familjepolitiska åtgärder, med betänkandet Samhället och barnfamiljerna (SOU 1955:29).

När Statens konsumentråd för samordning av upplysning och forskning inom konsumentområdet inrättades 1957, blev Brita Åkerman dess vice ordförande. Hon hann med många debattskrifter och pedagogiska publikationer om konsumentkunskap, innan hon 1962 återvände till Svenska Slöjdföreningen, då som biträdande direktör för hela verksamheten. Parallellt med det arbetet var hon sekreterare i Kommittén för kvinnofrågor i Stockholms kommun, med ännu en rad skrifter om jämställdhet och ensamstående föräldrar.

För gärningen som pionjär inom konsumentpolitik och forskning om kvinnors vardag utnämndes Brita Åkerman till teknologie hedersdoktor vid Chalmers högskola 1979. Som pensionär ledde hon ett stort kvinnoforskningsprojekt under åren 1980—1984 vilket resulterade i tre böcker: Den okända vardagen, Kunskap för vår vardag samt Vi kan, vi behövs.

Brita Åkerman personifierar det svenska folkhemmets uppbyggnad och utveckling med nya rum för familjer med nya behov och levnadsvillkor. I en skrift till hennes 80-årsdag framträdde flera av de kvinnor och män som i likhet med Brita Åkerman själv drivit på för det svenska välfärdssamhället.

Brita Åkerman avled 2006 i Stocksund, vid 100 års ålder.