Brita-Kajsa Karlsdotter var textil mönsterskapare och utvecklade Anundsjösömmen.
Brita-Kajsa Karlsdotter föddes i Näs, Anundsjö, som yngsta barn till kronobåtsman Carl Gustav Näsbäck och hans fru Brita Danielsdotter. Modern var behjälplig med syarbeten på orten och Brita-Kajsa Karlsdotter fick ofta följa med. Troligtvis lärde hon sig att brodera redan som liten. Trots knappa tillgångar utvecklade hon med skaparlust och fantasi ett eget konstnärligt uttryckssätt. Hon sydde spontant med egna påhittade stygn.
Som liten flicka drabbades Brita-Kajsa Karlsdotter av fallandesot (epilepsi). Man försökte bota henne genom böner, trolldom och andra huskurer och hon blev helbrägdagjord, varefter epilepsin försvann. Därför blev hon genom hela livet troende och lät sin gudstro synas i varje broderi genom att brodera in ÄRTHG = ÄRan TillHör Gud. Hon tyckte inte att det var hon själv som skulle äras för sina broderier utan de skulle tillägnas Gud.
År 1840 gifte sig Brita-Kajsa Karlsdotter med Olof Nilsson från grannbyn Ödsbyn. De flyttade till Storsele och fick tillsammans elva barn. Till Storsele tog man sig på den tiden via en kärrväg eller en smal stig. Huset, som alltjämt finns kvar och brukas som sommartorp, var således beläget långt från allfarvägen. Efter 41 års äktenskap blev Brita-Kajsa Karlsdotter änka och äldste sonen tog över gården och hon blev satt på undantag. Hon fick husrum, ägg, mjölk, smör och andra förnödenheter. Gott om tid fanns för att brodera. Hon tog inspiration från naturen och sydde sina blommor, kransar, kornax, myrten och granbarr på vit lakansväv, ny eller begagnad. Hon var en skicklig väverska och färgade sitt eget garn. Ofta använde hon de så kallade "äfsingarna" från nerklippta handduksvävar. Hon var en mästare på att återbruka och nyskapa. Inget broderi är de andra likt och hon ritade nästan aldrig upp mönster i förväg utan de växte fram allt eftersom. Möjligen kunde hon rita upp vissa detaljer genom att rista med nageln eller med nål.
Till gudstjänsterna i Anundsjö kyrka var det fyra mil enkel väg. Dit gick Brita-Kajsa Karlsdotter till fots. Hon övernattade hos vänner men kunde inte betala för logi eftersom hon inte hade några pengar. Då kunde hon i stället ge bort ett alster eller byta mot något hon behövde. Det sägs att medan Brita-Kajsa Karlsdotter vandrade till kyrkan stickade hon. Ingen tid skulle förfaras och på hennes långa vandring bar hon saker på ryggen och med munnen.
År 1910 när Brita-Kajsa Karlsdotter var 85 år uppmärksammades hennes broderikonst i samband med Ångermanlands hembygdsförbunds utställning i Sollefteå.
Sina sista dukar sydde hon vid 98 års ålder. De sista levnadsåren försämrades hennes syn men då ordnade hon "Nålkalas" och bjöd in byns barn. De trädde i ett antal nålar med röd tråd och som tack fick de en godsak eller kanske en duk. Vid textilarkivet, Murbergets museum, Härnösand, finns originaldukar efter Brita-Kajsa Karlsdotter. Vidare är en kulturstig markerad som visar hennes vandring på fyra mil till Anundsjö kyrka. På torget i Bredbyn står konstverket Nål och Tråd av Åke Lagerborg, och det sju meter höga konstverket Anundsjöpigan pryder väg 348 vid Tjärnstugan i Bredbyn.
Brita-Kajsa Karlsdotter dog 1915, 99 år gammal och begravdes vid Anundsjö kyrka.
