Brita Lena Andersson var en mytomspunnen klok gumma som framgångsrikt botade sjuka. Hon är känd som Kungsbackagumman.
Brita Lena Andersson föddes 1824 i Vallby i Halland. Föräldrarna var småbrukarparet Anders Jönsson och Inger Andersdotter. Brita Lena Andersson var näst yngst av de åtta barnen. I sitt gifte med sjömannen Andreas Andersson blev antalet barn lika stort, men alla utom två söner dog i späd ålder.
Som ung flicka tjänstgjorde Brita Lena Andersson som piga på en släktings gård i grannbyn Frillesås och de första åren i giftet med Andreas Andersson tycks ekonomin ha varit skral. Paret försörjde sig på lite av varje. Brita Lena Anderssons syster, Anna Christina, dömdes för barnamord och vistades en tid på tukthus. När straffet var avtjänat bodde hon en tid i Brita Lena Anderssons hushåll. I husförhörslängden 1879–1885 noterades att Andreas Andersson hade avlidit men också att Brita Lena Andersson var vida ”känd för sin förmåga att bota yttre kroppsskador och därtill mycket anlitad”. I en nekrolog den 25 oktober 1904, efter det att Brita Lena Andersson ett par dagar tidigare hade avlidit i lunginflammation, meddelas att Brita Lena Andersson, en av landets mest anlitade ’kloka gummor’, redan i unga år hade börjat behandla engelska sjukan, benbrott och benröta. Nekrologen förhåller sig skeptisk men samtidigt respektfull: ”Om det nu genom några lyckade behandlingar eller blott och bart genom det mindre upplysta folkets svaghet för kvacksalvare, alltnog Kungsbackagumman vann en betydande ryktbarhet bland underklassen och en stor del af medelklassen.”
På gården i Hammerö hade Brita Lena Andersson konsultationer och dagligen kom ett 20-tal personer som ville ha hjälp för sina åkommor. Hon reste regelbundet in till Göteborg och hade mottagning i ett hus på Östergatan i Haga. Utöver direktkontakt med patienterna korresponderade Brita Lena Andersson med hjälpbehövande i hela landet. Ett hundratal brev i veckan anlände till gården i Hammerö. Eftersom Brita Lena Andersson inte kunde vare sig skriva eller läsa fick hon hjälp med korrespondensen. Ortens apotekare bistod också med att blanda till hennes olika medikamenter och kurer som skickades till orter i när och fjärran.
Brita Lena Anderssons verksamhet hade brett stöd. Några menade att hon stod i kontakt med mörkrets makter, andra hävdade i stället hennes kompetens som naturläkare. Den behandling som hon gav kan tolkas i båda riktningarna. Barn som var drabbade av engelska sjukan ordinerades att hänga en påse med vitlök runt halsen eller handlederna. Påsen skulle därefter brännas. Av kyrkogårdsmull gjorde hon avkok som lades i klutar som skulle läggas runt barnets leder. Utöver yttre skador och sjukdomar tog Brita Lena Andersson sig an åkommor orsakade av blodbrist. För medikamenterna togs skälig betalning men för konsultationerna var hon ”mycket måttlig i sina anspråk”. Nekrologen uppger att Brita Lena Andersson praktiserat läkekonst i 60 år och under denna tid ”förtjänat en förmögenhet hvilken till stor del ligger nedlagt i ett par lantegendomar”. I nekrologen konstateras att även om den kloka gummans verksamhet måste betraktas som kvacksalveri var det ändå i rätt många fall som hennes kurer förmått bota ”de fall då läkare stått maktlösa”.
Skrönorna om Brita Lena Andersson är många. En av dem meddelar att hon till och med hjälpte kung Karl XV att bli av med lusfeber som han drabbats av under en utlandsvistelse. Efter sin död den 23 oktober 1904 begravdes Brita Lena Andersson på kyrkogården i Hanhals bredvid sin make. I Kungsbacka invigdes 1988 en skulptur av henne i brons. En gata är där uppkallad efter henne och ett fastighetsbolag i Varberg heter Kungsbackagumman.
