Ingegerd Möller var en av Sveriges mest betydelsefulla konstnärer. Hon blev känd för sin stora produktion oljemålningar, akvareller och grafik på papper, offentliga utsmyckningar samt mångsidighet och nyskapande inom textilkonsten och blandtekniker i olika material.

Ingegerd Möller föddes 1928 till köpmannen Olle Möller från Vålådalen, Undersåker, i Jämtland och dennes maka Elly Möller. Fadern drev pensionatsverksamhet samt en turistaffär i Vålådalen. På 1920-talet började sommar- och vinterskidturister upptäcka Åres fjällandskap och omgivningen runt Vålådalen. Själv berättade Ingegerd Möller: ”Under min barndom började turisterna komma till fjällgårdarna. Vi kallade dem ’luftgäster’ för de talade så mycket om den stärkande luften. De såg ut över vidderna, fulla av hänförelse, och jag hörde ständigt samma uppfordrande utgjutelser om vilka vackra utsikter som omgav oss.”

Paret Möller fick tre barn. Ingegerd Möller gick i folkskola i Vallbo, en bra bit från föräldrarnas gård och i fortsättningsskola i Undersåker. För att hinna ikapp skolgången, efter något års sjukdom, flyttade hon till Katrineholm där hon kunde ta realexamen på tre terminer. Hon gick även en vävkurs vid Jämtslöjds Vävskola i Östersund år 1946.

Ingegerd Möller antogs 1946, i artonårsåldern, som elev vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) i Stockholm där hon studerade två år vid inredningslinjen. Hon började också studera vid Grünewalds målarskola och deltog parallellt i Konstfacks aftonskola, avdelningen för möbler. Detta fortsatte under våren 1947. På hösten började hon vid Otte Skölds målarskola (nuvarande Pernbys målarskola). År 1948 hade hon sin första utställning tillsammans med åtta unga konstnärer. Gruppen kallade sig Slussen eftersom de hyrde en ateljé hos Isaac Grünewald vid Slussen. På våren reste hon till Paris och vidare till Bretagne för att måla. Under sensommaren målade hon i Jämtlandsfjällen men återvände på hösten till Otte Skölds målarskola. Våren 1949 hyrde hon på nytt Grünewaldsateljén samt deltog i flera utställningar. Under hösten 1949 var hon gäststudent vid Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn innan hon fortsatte sina studier för Lennart Rodhe och Pierre Olofsson vid Académie Libre i Stockholm 1950. Resor utomlands förde henne 1951 till Marocko och Frankrike i sällskap med fästmannen Rolf Erling Nygren samt två vänner. De besökte viktiga museer bland annat i Österrike, Schweiz, Italien, Frankrike och Spanien. Genom åren bereste Ingegerd Möller ytterligare ett stort antal länder i Europa. Långresor förde henne till Kenya, Ryssland, Nepal och Lofoten.

1954 hyrde Ingegerd Möller sin första ateljé på Nybrokajen 17 i Stockholm och 1956 flyttade hon till Söder i Stockholm. Under åren som följde deltog hon i utställningar samt tog sig till natursköna trakter i norr, för friluftsmåleri och närstudier i naturen. Efter sin uppväxt i den karga men vackra fjällnaturen närde hon en önskan om att avbilda blommor och landskapet hon uppskattade livet igenom. En stor inspirationskälla var Carl von Linné. Hon målade gärna växter och bär i akvarell och fick snabbt stor avsättning för sina konstverk.

Våren 1958 reste Ingegerd Möller till Grekland där hon bodde i Grekiska statens ateljéer i Delfi och Mykonos. I trakten kring Hamburgsund i Bohuslän tillbringade hon sommarmånaderna under många år tillsammans med sin första make Rolf Erling Nygren. Hon tog starkt intryck av stenkusten i Tanums kommun.

1961 erhöll Ingegerd Möller Ester Lindahls stipendium för att kunna resa med maken till Mexiko, Guatemala och USA för att måla. Året efter fick hon på nytt Ester Lindahls stipendium för ytterligare fyra månader i Mexiko.

Sommaren 1964 byggde paret ett hus med ateljé på Hamburgön i Bohuslän. Under vintern gick en ny resa till Moskva tillsammans med en grupp konstnärer. Intensiva år med måleri och utställningar följde, växelvis med vistelser i Bohuslän och nya resor till Paris, London och Irland. Ingegerd Möller fick beställningar av textila verk, till exempel vävnader till Blackebergs sjukhus 1968. Följande år inledde Ingegerd Möller ett samarbete med Edna Martin och Handarbetets Vänner för att väva en stor triptyk med blomstermotiv för sjukhusets matsal. Matsalen dekorerade hon även med en kaklad väggdekor.

År 1971 reste Ingegerd Möller tillsammans med vännen Inga Borg till Island, ett landskap hon blev mycket betagen av. Hon återvände dit flera gånger för att måla och göra utställningar. 1976 anordnade hon en utställning på Prins Eugens Waldemarsudde, där hon valde den 1916 bortgångne, danske målaren Vilhelm Hammershøj som medutställare. Året efter förberedde Ingegerd Möller tillsammans med Inga Borg en bok med konst som målades, vävdes och broderades efter resorna till Island, som en hommage till detta storslagna nordiska landskap.

Konstrecensenten Stig Johansson skrev om hennes stora retrospektiva utställning på Prins Eugens Waldemarsudde 2003–2004 att han hade ”bevittnat en överväldigande och rik utställning" utformad till "ett enda naturens scenario" i oljemåleri, akvarell och textil. Istället för de monumentala vidderna befinner hon sig "hellre nära marken, målar sig in i den, ser i det obetydliga, förbisedda bildens möjlighet." Som etablerad konstnär strävade Ingegerd Möller inte längre att avbilda det hon såg. Istället ville hon förmedla känslor, dofter och synintryck för att reta betraktarens alla sinnen, att transformera egna känsloupplevelser.

Bland Ingegerd Möllers separatutställningar kan nämnas: 1954 Lilla galleriet, Stockholm (debut), 1958, 1963 och 1967 Gummesons Konstgalleri, 1972 och 1980 Konstakademien, 1976 Prins Eugens Waldemarsudde, 1979 Konstfrämjandet, 1981 Ahlbergshallen, Östersund, 1983 Centre Culturel Suédois, Paris, 1986 Konstnärshuset, 1990 och 1993 Galleri Doktor Glas, 2002 Vålådalens Naturum, 2003 Prins Eugens Waldemarsudde, retrospektiv utställning, 2006 Galleri Gröna Paletten, 2007 Bror Hjorths Hus, Uppsala, 2007 Norrbottens museum och Luleå, utställningen I Linnés marker, 2009 Norrtälje konsthall, 2009 Konstforum Norrköping, 2010 Jamtli (Jämtlands länsmuseum) och Jämtlands läns konstförening, Östersund, samt 2012 Edsvik konsthall, Sollentuna.

Bland många samlingsutställningar märks bland annat: 1957 Nynäshamn tillsammans med Barbro Östlihn, Björn Hallström och maken Rolf Erling Nygren, 2003 Jamtli, (Jämtlands länsmuseum), utställningen Femtiotal, 2018 Norrtälje konsthall tillsammans med Hans Wigert och Ulrik Samuelson. Hon deltog ett flertal gånger i Jämtlands läns konstförenings konstsalonger i Östersund under 1950-talet, i utställningar med Sveriges allmänna konstförening, ett flertal andra konstföreningar runtom i landet samt i utställningar i bland annat Frankrike, Japan, Belgien, Polen, Italien, Island, USA och Kanada.

Ingegerd Möller utförde offentliga utsmyckningar för Blackebergs och Huddinge sjukhus, Riksdagshuset, SGU Sveriges Geologiska Undersökningar i Uppsala, och Fridhemsplans tunnelbanestation i Stockholm med Hav och Skärgård. Tillsammans med konstnärskollegan Åke Pallarp vid bostadsområdet Flygfältet i Norrtälje skapade hon 12 skulpturer med namnet Vinge. Hon utsmyckade Idunteatern Folkets hus Umeå, Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk, Folkets Park i Kiruna och Folkets Park i Mjölby. På Norrtälje sjukhus finns hennes väv Vattenmöja med blommor och åt Mariakyrkan i Sigtuna församling tillverkade hon kormattan.

Under 20 års tid från mitten av 1960-talet samarbetade Ingegerd Möller med Handarbetets Vänner där 23 av hennes naturskildringar överfördes till monumentala, textila verk, bland annat den nio meter långa vävnaden Ekosång till en fjäril för Sveriges Riksbank 1974. Hon har själv vävt och virkat ett trettiotal större verk, bland annat utsmyckningen av Idunteatern i Umeå.

Ingegerd Möller finns representerad vid Nationalmuseum, Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Nyköpings museum, Jamtli (Jämtlands länsmuseum), Östersund, Norrköpings Konstmuseum, Skissernas museum i Lund samt ett antal ambassader, kommuner och landsting. Som erkänsla för sitt konstnärskap tilldelades Ingegerd Möller Prins Eugen-medaljen år 1989. Hon var ledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna sedan 1967 och gjorde betydande insatser inom det konstpolitiska området genom KRO (Konstnärernas Riksorganisation), Kulturrådet och Nordiska Konstförbundet. Ingegerd Möller kom sedermera att utse Konstakademien till universell testamentstagare. Hennes sista vilja var att den försålda kvarlåtenskapen, däri hennes egna verk och konstsamling, skulle skapa en stipendiefond - Olof Norells och Ingegerd Möllers Minnesfond med årlig utdelning för ”konstnärer med lång och förtjänstfull bana bakom sig”.

Mellan åren 1953 och 1979 var hon gift med konstnären Rolf Erling Nygren och från 1983 till 1997 med konstnären Olof Norell.

Ingegerd Möller avled 89 år gammal 2018, efter en tids sjukdom i sitt hem, Nors gamla skola i Roslagsbro, ett hem som innehöll en av Roslagens största konstnärsateljéer på cirka 350 kvadratmeter. Hennes stoft vilar på Roslagsbros kyrkogård.