Carolina Christiansson var Sveriges första kvinnliga zoologiska konservator. Hon var verksam vid Uddevalla museum, sedermera Bohusläns museum, under nära ett halvt sekel.

Carolina Christiansson föddes 10 oktober 1832 på torpet Rörvik under gården Källdal i Herrestad socken utanför Uddevalla. Föräldrarna Anders Svensson och Margaretha Olsdotter var torpare. Carolina Christiansson växte upp med flera syskon under enkla förhållanden på den bohuslänska landsbygden.

Bohusläns museum stiftades 1861. Året därpå byttes namnet till Uddevalla museum.1977 bildades länsmuseet Bohusläns museum. Museets styrelse bestod då av sju personer, varav tre var kvinnor, samtliga ur Uddevalla stads borgerskap. Som många andra museer vid den här tiden bildades det som en reaktion på känslan av att leva i förändringens tidevarv och behovet av att samla in minnet av det gamla medan tid ännu var. I denna kontext skulle Carolina Christiansson komma att bli ”musei vårdarinna”. Det var dock speciella omständigheter som låg bakom att denna tjänst gick till en kvinna. Den tilldelades nämligen först hennes make Niklas Christiansson som 1864 blev konservator och vaktmästare vid museet. Han avled dock redan samma år och tjänsten blev åter vakant. När den utannonserades på nytt påpekades ”till hwilken såväl fruntimmer som karlar kunna anmäla sig som sökande”. Carolina Christiansson sökte och fick tjänsten. Hon skulle därefter komma att prägla arbetet vid museet under nästan 50 år.

Carolina Christianssons utbildning före hennes tid vid Uddevalla museum är okänd. Med tanke på hennes härkomst kan den dock antas ha varit enkel. Inför tillträdet som museets konservator kom hon genom museets försorg att genomgå en konservatorutbildning. Intendenten för zoologiska avdelningen på Göteborgs museum, August Wilhelm Malm (mest känd för den Malmska valen på Göteborgs naturhistoriska museum) undervisade Carolina Christiansson under några månader före tillträdet av hennes tjänst. Även under senare år gjorde hon återkommande studieresor till Göteborgs för att förkovra sig inom sitt gebit.

Konservator var en ovanlig yrkestitel, och det var också en yrkestitel utan traditionell könskod. Arbetet som zoologisk konservator bestod i att preparera fiskar, fåglar, insekter och däggdjur för museets samlingar. Djuren levererades framför allt avlidna men även djur i levande skick levererades till museet och hölls ibland i museets gård. Carolina Christiansson preparerade och monterade även djur för privata uppdragsgivare. I museets samlingar finns spåren efter hennes verksamhet vid museet i form av preparerade och monterade djur och fåglar, både inhemska och exotiska.

I dag är Uddevalla museum främst inriktat på kulturhistoria men i slutet på 1800-talet var inriktningen främst naturhistorisk. Det gällde även för Göteborgs museum och sedermera Vänersborgs museum. Det var intryck och föremål från fjärran världar som prioriterades, inte lokal kulturhistoria. Ett viktigt inslag var därför just insamlandet av vilda och exotiska djur. Det var en viktig del av Carolina Christianssons arbete. I museets samlingar finns idag bland annat en koala, en sköldpadda och en markatta som konserverats av henne. Som konservator var hon närmast en föreståndare, där vitt skilda arbetsuppgifter ingick. Sammantaget var hon museets praktiskt drivande kraft och en av de främsta representanterna för museets tidiga historia.

År 1912 gick Carolina Christiansson i pension, vid 80 års ålder. Hon avfirades då av museets styrelse och tilldelades Kungliga Patriotiska Sällskapets guldmedalj, första storleken. Carolina Christiansson blev änka vid 32 års ålder, år 1864. Hon hade då två mindre barn; Gerda född 1860 och Carl född 1863. Endast Carl skulle överleva till vuxen ålder. Även han kom att arbeta på Uddevalla museum. Senare blev han redaktör för New York Heralds europeiska upplaga i Paris.

Carolina Christiansson avled 92 år gammal år 1924. Hennes grav finns på Norra kyrkogården i Uddevalla.