Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ebba Jeanette Morman

1768-11-111802-10-09

Skådespelare

Ebba Morman var en av sin tids främsta skådespelare. Hon var under det sena 1700-talet verksam vid Stenborgs Teater och Kungliga Dramatiska Teatern.

Ebba Morman föddes 1768 som dotter till dåvarande lakejen Anders Morman och hans fastmö Anna Lisa Folcker. Hon var resultatet av en utomäktenskaplig förbindelse, även om hennes far erkände faderskapet vid dotterns födelse och dessutom uppgav sig vara förlovad med modern, en förbindelse som var så nära ett äktenskap man vid den här tiden kunde komma.

Ebba Morman växte upp i Stockholm. År 1788, 20 år gammal, ingick hon äktenskap med dåvarande fältrevisorn Johan Peter Brolin. I praktiken levde de dock snart åtskilda och under våren 1802 blev deras skilsmässa klar. Anledningen var att Brolin ”genom otrohet sin äktenskapsrätt förverkar emot dess Hustru Ebba Jeannette Morman”. Brolin hade erkänt att han haft ett förhållande med pigan Sophia Dorothea Dahlberg, ett förhållande som år 1800 resulterat i en dotter, som dog efter ett halvår.

Ebba Morman debuterade på scenen 1791, på Kungliga Dramatiska Teatern i rollen som Zelimer i Den bedragne Bachan, då med namnet ”fru Bolin”. I oktober 1792 undertecknade hon dock ett kontrakt med namnet ”Ebba Jeanette de Morman”.

Hennes karriär på scenen var kort men framgångsrik. Hon spelade en stor mängd olika roller på Stenborgs Teater, samt på Operan och Dramaten. Hon agerade grevinnan i Grefven av Oldbach på Stenborgs scen, i Rhadamist och Zenobie på Operan, samt Klytaimnestra och drottning Kristina, bland många andra. Endast ett par månader före sin död spelade hon grevinnan Åkerkrona i Det oskyldiga bedrägeriet. Mest känd blev hon dock för sina demoniska kvinnor, och hon tävlade med Fredrica Löf om tragiska roller. I samtida texter beskrivs Ebba Morman som ”lång och mager, med långlagdt ansikte, spetsig haka och svartbruna ögon, i hvilka en dyster eld brann. På kindknotorna tycktes det bleka skinnet sitta liksom fastsmetadt. Hennes utseende svarade således fullkomligt till hennes genre, som uteslutande var den diaboliska”. Ebba Mormans mer uppskattade roller var i allmänhet de negativa kvinnorollerna, och i synnerhet som häxa eller giftmörderska. Dessa roller blev tydligare ju sjukare i tuberkulos hon blev, och hon nådde sin största framgång åren strax före sin död 1802. Hennes sjukliga ansikte hjälpte henne att få roller, även om de var inom en speciell genre. Publiken “älskade och afskydde henne”.

Ebba Morman kämpade länge med ekonomiska bekymmer, och ansökte om konkurs hos Stockholms rådhusrätt vid tre tillfällen: 1794, 1796 och 1798. De två första drog hon tillbaka medan ansökan i december 1798 gick vidare. Det framkommer av ansökan att hon under en längre tid haft svårt att klara sig ekonomiskt.

Ebba Morman hade sedan 1790-talet ett förhållande med den kände skådespelaren Carl Schylander och knappt ett halvår efter skilsmässan från Johan Peter Brolin ingick de ett äktenskap som varade i knappt en och en halv månad innan Ebba Morman, 33 år gammal, dog i lungsot, en sjukdom som även tog makens liv nio år senare.


Marie Steinrud


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ebba Jeanette Morman, www.skbl.se/sv/artikel/EbbaJeanetteMorman, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Marie Steinrud), hämtad 2024-10-16.




Övriga namn

    Alternativ namnform: Ebla Johanna, Fru Bolin, de Morman
    Gift: Brolin, Schylander


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Anna Lisa Folker
  • Far: Anders Morman
  • Make: Johan Peter Brolin
  • Make: Carl Schylander


Verksamhet

  • Yrke: Skådespelare, Dramaten


Kontakter

  • Kollega: Fredrica Löf
  • Kollega: Maria Franck
  • Kollega: Marie Louise Marcadet
  • Kollega: Carl Stenborg


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Källor

Litteratur
  • Dahlgren, Fredrik August, Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863: och Kongl. theatrarnes personal 1773-1863 med flera anteckningar, Norstedt, Stockholm, 1866 (Hämtad 2020-02-17)

  • Ehrenström, Marianne, Notices sur la littérature et les beaux arts en Suède, De l'imprimerie d'Eckstein, Stockholm, 1826

  • Flodmark, Johan, Stenborgska skådebanorna: bidrag till Stockholms teaterhistoria, Norstedt, Stockholm, 1893

  • Nordensvan, Georg, Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar: Förra delen 1772-1842, Bonnier, Stockholm, 1917

  • Personne, Nils, Svenska teatern: några anteckningar. 2: Från Gustaf III:s död till Karl XIV Johans ankomst till Sverige : 1792-1810, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1914

  • Steinrud, Marie, 'Performing women: the life and work of actresses in Stockholm c. 1780–1850', Early professional women in northern Europe, c. 1650 to the 1850s, Ashgate, S. 115-134, 2017

  • Steinrud, Marie, 'Scenens demimonder: Stockholms skådespelerskors försörjningsmöjligheter decennierna före och efter sekelskiftet 1800', RIG. Kulturhistorisk tidskrift, 2019:1, s. 1-22

  • Steinrud, Marie, '"Såsom en slöserska”: skådespelerskors levnadsvillkor och ekonomiska förutsättningar 1780–1850', Ekonomisk kulturhistoria, Kulturhistoriska förlaget, Stockholm, S. 157-174, 2017



Vidare referenser

Litteratur
  • Nordin Hennel, Ingeborg, Mod och försakelse: livs- och yrkesbetingelser för Konglig Theaterns skådespelerskor 1813-1863 = [Courage and privation] : [actresses' lives and professional conditions at the Royal Theatre in Stockholm 1813-1863], Gidlund, Stockholm, 1997