Elisabet Petersson var lärare och rösträttskämpe, men kom senare att bli verksam som preparator, insamlare och zoolog.
Elisabet Petersson föddes den 19 november 1873 i Ljusdal, Gävleborgs län som andra barnet till kommissionslantmätare Carl Albert Petersson och Hedvig Fredrique Bamberg. Ett år tidigare hade hennes yngre syster Karin fötts. När Elisabet Petersson endast var fyra år dog hennes mor av tuberkulos. Fadern gifte om sig några år senare och hon fick fem halvsyskon som hon hjälpte till att ta hand om särskilt med skolarbetet. I familjen skattades utbildning högt. Elisabet Peterssons farmor, änkan Charlotta Andersdotter Petersson tog ett för tiden djärvt beslut och flyttade ensam från gården i Knivsta till universitetsstaden Uppsala för att låta sina fem söner studera. Detta beslut lär har färgat de efterkommande generationernas syn på vikten av målmedvetna studier.
Läroverket i Elisabet Peterssons hemstad Gävle tog inte emot kvinnliga studenter förrän 1924 men från 1887 kunde de som studerade på egen hand ansöka om prövning för examen vid skolan. Elisabet Petersson startade som så kallad privatist och var hänvisad till att göra en mogenhetsprövning för att kunna studera vidare. Den 12 juni 1897 avlade hon sin mogenhetsexamen vid Gävle Högre allmänna läroverk, slutprovet var såväl skriftligt som muntligt. Den 16 september samma år skrevs hon in vid Gestrike-Helsinge nation vid Uppsala universitet. Elisabet Petersson var då en av få kvinnliga studenter vid Uppsala universitet. Efter någon månad på universitet, den 20 oktober 1897 blev hon medlem i Uppsala kvinnliga studentföreningen (UKSF) och 1898–1899 var hon föreningens sekreterare.
År 1902 tog Elisabet Petersson sin filosofie kandidatexamen med kemi, fysik och matematik som huvudämnen. Därefter arbetade hon som lärare i flera städer, bland annat Gävle och Katrineholm. Under den här tiden blev hon alltmer intresserad av att fördjupa sina studier i biologi. Under åren som lärare vidareutbildade hon sig i biologi med inriktning mot zoologi. År 1908 flyttade Elisabet Petersson till Alingsås och inledde ett vikariat som ämneslärare vid statens samskola i staden. Två år senare blev hon utnämnd till ordinarie ämneslärare i matematik, biologi och kemi.
I maj 1913 blev Elisabet Petersson även aktiv i rörelsen för kvinnlig rösträtt i Sverige genom att vara med och bilda en lokalförening till riksorganisationen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Elisabet Petersson utsågs till centralstyrelsemedlem vilket innebar att hon fick göra resor och representera lokalföreningen Alingsås på de årliga centralstyrelsemötena i Stockholm.
Elisabet Petersson ägnade sig också åt studie- och insamlingsresor till marina forskningsstationer, och det arbetet påbörjade hon 1912. Sommaren 1913 for hon till tyska Helgoland vid Nordsjökusten. Hon ordnade och konserverade själv materialet hon samlade in. Sedan skänkte hon det till Göteborgs naturhistoriska museum. På uppdrag av museet gjorde hon 1915 en insamlingsresa till Kristinebergs zoologiska station.
Vårterminen 1916 tog Elisabet Petersson tjänstledigt från sitt arbete på skolan i Alingsås och började arbeta som preparator på Göteborgs museums zoologiska avdelning. Studie- och insamlingsresorna fortsatte, sommaren 1916 gjorde hon flera resor till Väderöarna, 1917 till Trondheims biologiska station. Men insamlingsresan sommaren 1918 till Kristinebergs Zoologiska station på västkusten blev hennes sista.
Elisabet Petersson hade levt med tuberkulos sedan tidig ålder. Den 8 mars år 1919 blev hon inlagd på Sahlgrenska och allmänna sjukhuset i Göteborg. Efter några dagar, den 16 mars, dog hon av sepsis, endast 46 år gammal. I minnestexten i museets årsbok skriver dåvarande museichef J.A. Jägerskiöld att museets zoologiska avdelning mist en medarbetare som på ”ett mindre vanligt sätt” fyllt sin plats.
De marina evertebrater som Elisabet Petersson samlade in under sina studieresor finns bevarade i Göteborgs naturhistoriska museums vetenskapliga samlingar och utgör idag ett viktigt underlag för framtida forskning. Flera av Elisabet Peterssons insamlade och monterade sjöstjärnor, sjögurkor, sjöborrar och ormstjärnor går att se i museets utställningar. I arkiven finns även hennes fotografier.
