Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna Elisabeth Söderström

1927-05-072009-11-19

Operasångare, hovsångare

Elisabeth Söderström var opera- och romanssångerska, främst känd för sina tolkningar av Mozart, Richard Strauss och Leoš Janáček.

Elisabeth Söderström föddes 1927 i Stockholm. Hon var dotter till köpmannen Emanuel Söderström och den ryska pianisten Anna Palasova, som vid giftermålet 1925 var under utbildning till konsertpianist vid musikkonservatoriet i Sankt Petersburg. Fadern var skolad sångare (tenor).

När Elisabeth Söderström var 14 år bestämdes att hon skulle inleda sångstudier. Hennes lärare var den i Stockholm som pedagog vida kända ryskfödda koloratursopranen Andrejeva von Skilondz. Denna använde sig av en utbildningsmetod benämnd Garcia-skolan, vilken ansågs bidra till att sångrösten bevarades högt upp i åldern. Något som kom att stämma beträffande Elisabeth Söderström, sett till hennes långa karriär. Samtidigt studerade hon vid Ahlströmska skolan, där hon efter 13 år avlade studentexamen.

Efter att ha sjungit ryska sånger vid en soaré erbjöds Elisabeth Söderström att framträda på Drottningholms slottsteater i Mozarts sångspel Bastien och Bastienne år 1947. Detta var hennes första officiella framträdande som operaartist. Efter att först ha planerat studier vid Dramatens elevskola övertalades hon att samma år söka till Operaskolan, där hon blev antagen. Eleverna fick tjänstgöra som inhoppare i småroller på Kungliga Teatern (numera Kungliga Operan). År 1949 anställdes hon som stipendiat på Operan och hennes debut där skedde våren 1950 genom ett oplanerat inhopp i Czardasfurstinnan. Samma år erhöll Elisabeth Söderström anställning som solist och som sådan blev hon hemmascenen trogen fram till pensioneringen 1980.

Elisabeth Söderström gästspelade också utomlands. Trots familjebildning med tre barn kunde detta möjliggöras genom ett kontrakt som medgav fyra månaders ledighet från hemmascenen varje spelår. Åren 1959–1964 samt 1983–1987 var hon knuten till Metropolitan Opera House, där hon även 1999 kom att gästspela som Grevinnan i Tjajkovskijs Spader Dam. Hon gästade flera amerikanska operascener, Covent Garden i London ett flertal gånger och därtill en mängd andra operahus och stora festivaler i världen.

En väsentlig del av Elisabeth Söderströms framträdanden i England ägde rum i samband med de årliga sommarfestivalerna på Glyndebourneoperan. Bland framgångarna kan nämnas Kompositören i Ariadne på Naxos (debutroll), Tatjana i Eugen Onegin, Madeleine i Capriccio, Christine i Intermezzo och Leonora i Fidelio.

Elisabeth Söderström anger själv som sin mest centrala rollskapelse Fältmarskalkinnan i Richard Strauss Rosenkavaljeren. I denna opera har hon, som tämligen unik, sjungit samtliga tre ledande kvinnoroller; förutom sin "centrala" roll även rollerna som Sophie och Octavian. I Paris framträdde hon som Fältmarskalkinnan vid en föreställning regisserad av Elisabeth Schwarzkopf, på Metropolitan sjöng hon rollen för första gången 1987. Andra centrala roller har varit Leoš Janáčeks ledande kvinnogestalter i Jenůfa, Káťa Kabanová och Věc Makropulos (i Stockholm kallad Testamentet). Samtliga tre spelades in på skiva och fick lysande kritik.

Elisabeth Söderström var också en framträdande romanssångerska och har bland annat medverkat vid inspelningar av åtta lovprisade LP med ryska sånger, en med sånger av Chopin, samt en prisbelönt skiva med Schubertsånger till texter av Goethe. EMI utgav en LP med musik av Richard Strauss och - sedan denna blivit en stor försäljningssuccé - ytterligare en skiva tillägnad Benjamin Britten.

Genom sin mångsidighet har Elisabeth Söderström kommit att medverka i flera uruppföranden. Hon kreerade vid urpremiären i Stockholm 1978 rollen som Clitoria i György Ligetis opera Den stora makabern (Le grand macabre). Vid operan i Dallas hade hon huvudrollen i en för henne specialskriven ny opera, Dominick Argentos The Aspern Papers. Några år senare sattes denna opera upp i Stockholm, också denna gång med Elisabeth Söderström.

Elisabeth Söderström har en synnerligen omfattande diskografi. Hon skrev också två självbiografier: I min tonart, 1978, och Sjung ut Elisabeth!, 1986. Åren 1993–1996 var hon konstnärlig ledare för Drottningholms slottsteater. År 1996 fick hon också professors namn. Bland de många priser som Elisabeth Söderström tilldelades finns bland annat Brittiska Imperieorden (Commander of the Order of the British Empire, CBE) 1985.

Elisabeth Söderström avled i Stockholm 2009 och är begravd på Galärvarvskyrkogården.


Dag Kyndel



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna Elisabeth Söderström, www.skbl.se/sv/artikel/ElisabethSoderstrom, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Dag Kyndel), hämtad 2018-12-19.




Övriga namn

    Gift: Olow


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Anna Söderström, född Palasova
  • Far: Per Albert Emanuel Söderström
  • Syster: Uppgift om namnet saknas Söderström
fler...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Stockholm: Privatlektioner, sång, för Andrejeva von Skilondz


Verksamhet

  • Yrke: Operasångare, stipendiat
  • Yrke: Operasångare, 1950–1980 Stockholmsoperan, 1980–1992 frilansande, bl a Europa, USA
  • Yrke: Operasångare, Metropolitan Opera
fler...


Kontakter

  • Kollega: Kerstin Meyer
  • Kollega: Kjerstin Dellert
  • Kollega: Sven Erik Vikström


Organisationer

  • Kungliga Musikaliska Akademien
    Ledamot nr 720


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Meller, Andrew, 'Elisabeth Söderström', Gramophone [Elektronisk resurs], Haymarket Media Group, 2016, s.58-59, 2016

  • Opera. In character: great singers in great roles, Opera magazine, London, 2004, s. 43-44, 2004

  • Söderström, Elisabeth, Sjung ut Elisabeth!, Bonnier, Stockholm, 1986



Vidare referenser



Nyckelord

1900-talet Sångare