Margit Nordin var gymnastiklärare och sjukgymnast. Hon var den första kvinnan som åkte Vasaloppet 1923. Därefter tilläts inte kvinnor i loppet förrän 1981.

Margit Nordin föddes i slutet av 1800-talet i Karlstad. Om barndomen är föga känt. Hon utbildade sig till gymnastiklärare och sjukgymnast. I Grängesberg, där hon bodde en period, var hon verksam inom båda yrkena. En del av patienterna bodde långt bort och genom att ta sig till dem till fots eller vintertid på skidor fick Margit Nordin god konditionsträning.

Margit Nordins goda fysik gav henne idén att prova om hon skulle klara distansen om nio mil i Vasaloppet, som initierats 1922. Hennes anmälan till 1923 års tävling väckte uppseende. Inget regelverk fanns dock som uttryckligen förbjöd kvinnor att delta varför tävlingsledningen motvilligt godtog hennes anmälan. Tävlingen var tänkt som ett mandomsprov och ingen hade kunnat tro att en kvinna skulle vilja utsätta sig för en sådan prövning.

Bland de 161 tävlingsåkare som tillbringade natten mot söndagen den 4 mars 1923 i förläggningen i Sälen fanns Margit Nordin. I en intervju med henne som Åke Jönsson återger i tidskriften Populär historia menade Margit Nordin att de manliga tävlingskamraterna, som huvudsakligen var skogsarbetare, var trevliga och hjälpsamma. Det omdömet fick också åskådarna utmed tävlingsbanan. Margit Nordins placering blev sist och hennes tid var nästan fyra timmar längre än den manlige segrarens. Den tålmodiga och jublande publiken väntade dock kvar tills Margit Nordin kom skidande in i mål.

Både det faktum att en kvinna åkte Vasaloppet och att hon fick mer omfattande ovationer än de bättre presterande manliga skidåkarna väckte sportjournalisternas harm. I tidningarna dagen efter loppet torgfördes entydigt åsikten att kvinnor inte borde tillåtas att åka Vasaloppet. Det blev även tävlingsledningens beslut. Från och med 1924 tilläts inga kvinnliga skidåkare i Vasaloppet. Först 1979 öppnades spåren för dem, men då endast för att delta i Öppet spår. Själva tävlingen öppnades inte för kvinnor förrän 1981. Under förbudsåren förekom likväl att kvinnor trotsade tävlingsledningens beslut. Utklädda till män genomförde flera kvinnor loppet.

Margit Nordin eftersträvade ingen idrottslig karriär. Hon ville bara testa vad hon förmådde. Hon bedrev heller ingen feministisk kamp i skidspåren utan fogade sig efter tävlingsledningens beslut. Efter 1923 var skidtävlandet över.

Margit Nordin avled 1982 i Saltsjöbaden.