Elsa Andersson var Sveriges första kvinnliga flygare och fallskärmshoppare.
Elsa Andersson föddes 1897 och växte upp på Petersgård i Strövelstorp i nordvästra Skåne, en stor gård som föräldrarna Edvard och Alma Andersson arrenderade av Vegeholms gods. Elsa Andersson var äldsta barnet och blev moderlös redan vid sex års ålder. Hon intresserade sig tidigt för maskiner och redskap och kom att stå sin far nära. Sedan hon 1913 besökt en utställning i Åstorp och sett en flyguppvisning av flygpionjären Enoch Thulin var hennes högsta önskan att flyga. År 1919 blev hon antagen som elev vid Thulins flygskola, landets första i sitt slag för både privat- och militärflygare. Förmodligen var det Elsa Anderssons far, som även var nämndeman och auktionsförrättare, som betalade den dyra utbildningen. Den kostade 2 000 kronor och eleverna var tvungna att deponera ett lika stort belopp för eventuella skador.
Den 30 juni 1920 fick Elsa Andersson sin flyglicens och blev därmed Sveriges första kvinnliga flygare, tio år efter det att fransyskan Raymonde de Laroche blivit första kvinnan i världen med pilotlicens 1910. I en artikel i tidningen Flygning skrev Elsa Andersson i augusti 1920: ”Och det är att hoppas att det allmänna misstroendet mot flygmaskinen skall ge vika, samt att den, i en icke allt för avlägsen framtid, skall få en ännu större och allmännare utbredning och användning än vad hittills varit fallet.”
Elsa Andersson tog körkort 1919 och ville efter att ha lärt sig att flyga även lära sig att hoppa fallskärm. I september 1921 utfärdades hennes intyg på godkänd fallskärmsutbildning hos fallskärmskonstruktören Otto Heinecke i Berlin. Dock gjorde hon troligen inget uthopp från flygplan i Tyskland. Bara några dagar efter hemkomsten till Skåne gjorde hon sitt första riktiga fallskärmshopp på 700 meters höjd vid det militära övningsfältet Näsby utanför Kristianstad, inför flera tusen åskådare. En vecka senare gjorde hon ett nytt bejublat hopp på Berga övningsfält i Helsingborg.
Snart knöts Elsa Andersson som uppvisningsflygare och fallskärmshoppare till Örebro flygkompani. Den 22 januari 1922 anordnade flygkompaniet en flygdag utanför Askersund då huvudnumret var den skånska aviatrisen som skulle hoppa fallskärm från 700 meters höjd. Elsa Andersson använde samma fallskärm som vid tidigare hopp men den här gången lyckades hon inte få fallskärmen att veckla ut sig förrän 50 meter från marken. Elsa Andersson störtade mot sin död.
Kommissionen som utredde dödsolyckan på Edö konstaterade att fallskärmens utdragslina hade snärjt in sig i Elsa Anderssons armveck, att fallskärmssäcken inte gått fri från ryggen och därmed inte haft utrymme för att utvecklas. Den fatala utgången kunde ha att göra med att Elsa Andersson den här gången hoppat stående från vingen i stället för att kasta sig ut från sittbrunnen.
Nyheten om Elsa Anderssons död slogs upp stort i tidningarna. Hennes far fick kondoleanser från drottning Victoria och Kungliga Svenska Aeroklubben. Hela bygden deltog i begravningen i Strövelstorps kyrka, på vars kyrkogård Elsa Andersson har sin grav.
År 1996 gav Jacques Werup ut en bok om Elsa Andersson, Den ofullbordade himlen, som senare dramatiserades av Jan Troell och blev den guldbaggenominerade filmen Så vit som en snö, 2001. År 2010 döptes ett av Skånetrafikens pågatåg till Elsa Andersson.
