Elsi Rydsjö var en av Sveriges mest lästa författare från slutet av 1970-talet och flera decennier framåt. Hon skrev framför allt historiska kärleksromaner.
Elsi Rydsjö var dotter till den skånske författaren och folkskolläraren Daniel Rydsjö, som skrev dikter och prosaberättelser på bygdemål. Hennes mor hette Signe Serner och var syster till Gunnar Serner, en framgångsrik författare som skrev under pseudonymen Frank Heller. År 1938 gifte Elsi Rydsjö sig med professor Kåre Fröier, med vilken hon fick barnen Gertrud, Erik och Ann. Hon gifte senare om sig med Karl Magnus Cranged, men skilde sig från honom 1975.
Vid 39 års ålder tog Elsi Rydsjö studenten på Hermods. Därefter arbetade hon på olika tidskriftsförlag, först på Allhems Förlag i Malmö 1959–1965 och därefter åt Åhlén & Åkerlund i Stockholm 1965–1975.
Elsi Rydsjö var under flera decennier en av Sveriges mest lästa och folkkära författare. Hon debuterade redan vid 20 års ålder med Parhästarna, 1940, den första av sex flickböcker. Efter ett närmare 10-årigt uppehåll återkom hon med diktsamlingen Dedikation, 1962, som följdes av släktromanen Kavalkad, 1963.
Elsi Rydsjö har själv menat att utgivningen av Kvinnorna på Stensvik, 1977, och det samtidigt inledda samarbetet med Albert Bonniers Förlag var hennes andra debut. Kvinnorna på Stensvik inleder en trilogi om glasbruksbygden i Småland. Med sakkunskap – hon var alltid mycket noga med research – och inlevelse skildrar Elsi Rydsjö främst kvinnornas levnadsförhållanden. Hon gav under sitt liv ut 23 romaner och en diktsamling. Historiska skildringar med kvinnor i centrum, gärna komponerade i trilogier, var hennes specialitet. En trilogi med handlingen förlagd till Skåne under 1600- och 1700-talen är Röd är ryttarens häst, 1983, Allra kärestan min, 1984, och Spelar min lind, 1985. En annan är En doft av timjan, 1987, Liten flöjt av silver, 1988, och De röda bergen, 1988, vars handling huvudsakligen utspelas under Karl XII:s tid.
Vid 63 års ålder flyttade Elsi Rydsjö till Irland av skattetekniska skäl. Sju år senare flyttade hon dock tillbaka till Skåne och bosatte sig i Simrishamn där hon avled 2015.