Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Elsie Margareta Dahlberg

1916-12-082005-01-27

Konstnär, skulptör

Elsie Dahlberg var skulptör och verkade för konstens plats i samhället. Hon utförde offentliga skulpturala gestaltningar över hela landet.

Elsie Dahlberg föddes i Stockholm 1916. Fadern, Lars Fredrik Dahlberg, var grosshandlare. I familjen, som först bodde i en sjurumslägenhet på Odengatan, fanns åtta barn som med sträng kärlek fostrades av modern Anna Dahlberg. Vid fyra års ålder genomgick Elsie Dahlberg en första operation för sin medfödda klumpfot som senare följdes av fler tills hon kunde gå, dansa och åka skidor.

I Ålsten på Åsbacken förekom soaréer med musik och sång. Den tioåriga Elsie Dahlberg såg bild och form i allt, ville bli konstnär och använde lekstugan som ”ateljé”. Väninnan Aina Runefelts åttaårige bror Allan, senare verksam skulptör, gjorde inlevelsefulla djur vilka inspirerade Elsie Dahlberg. Hon kom genom klasskamraten Tutta till konstnären Mollie Faustmans hem. Skolgångens torftighet var ”dödande” och att sluta var en stor lättnad. Föräldrarna nekade henne att gå Tekniska skolan (nuvarande Konstfack), fast hon blivit antagen. Hon tvingades till en sista operation. Hos sin 80-åriga farmor Fanny återhämtade sig Elsie Dahlberg i Fjällbacka. För henne blev havet för alltid platsen att finna inre ro.

Elsie Dahlberg sökte åter till Tekniska skolans kvällsskola 1937. Samtidigt arbetade hon på Statistiska centralbyrån för att kunna bekosta utbildningen själv. Läraren Edvin Ollers lärde henne svärtans och linjens betydelse. Kamraterna var målarna Nicke Nixon, Gösta Hillfon, Kaisa och Erland Melanton och på skulptur Margit Landin tillsammans med Arne Jones. Arne bodde hos författaren Lars Ahlin som också blev hennes vän. När hon som sjukskriven en dag besökte skulpturklassen, upptäckte hon att leran var hennes material, lämnade måleriet och förlorade sitt arbete på Statistiska centralbyrån. I stället ordnade rektorn på Tekniska skolan ett stipendium på 150 kronor så att hon ostört kunde gå skolan terminen ut. I juni 1939 fick Elsie Dahlberg arbete i en släktings boktryckeri med reklambyrå i Halmstad. Genom konstmecenaten Egon Östlund kom hon i kontakt med Halmstadsgruppen, vilket fick stor intellektuell betydelse.

Våren 1940 uppmanades Elsie Dahlberg av den blivande skådespelaren Bengt Eklund att fullfölja sina studier. Han själv skulle söka till Dramaten. Hon lånade pengar till en tågbiljett till Stockholm och i maj begav hon sig till Lidingö Brevik för att sköta det gamla paret Bess och skulptören Anders Wissler, som 1903 utfört Tors Fiske på Mariatorget i Stockholm. Där fick hon undervisning i skulptur och träffade då sin blivande make, flygfuriren Per Erik Sundberg

Elsie Dahlberg fortsatte Tekniska skolan 1940–1941. Hösten 1941 kom hon in på Konstakademien med Erik Grate som huvudlärare. Innan Elsie Dahlberg och Per Sundberg gifte sig i november 1941, upplevde Per sin mors plågor och död i cancer. Han missade sin pilotexamen, vilket präglade hans arbetskarriär. Han blev formgivare till bankers blanketter, deltog aldrig i hushållsarbetet, hade alkoholproblem och dog manodepressiv 1993. Trots allt kunde Elsie Dahlberg aldrig överge honom. Seglingarna blev dock deras gemensamma ro. Dottern Helena föddes 1943, och blev senare konstnär och skulptör. Paret hyrde en etta i Pers fasters gamla fastighet på Valhallavägen 54, som övertogs av Margit och Arne Jones, då de efter fasterns död fick hennes lägenhet, där en provisorisk ateljé inrättades bakom ett draperi. På sommarhalvåret vistades Elsie Dahlberg med Helena på Lorensvik vid Värtan i Viggbyholm, där hon hade en liten ateljé vid sjön.

År 1951 flyttade familjen Sundberg till makens familjevilla på Lidingö. Genom dennes arbete på ABA i Bromma fick Elsie Dahlberg fria flygresor, vilket möjliggjorde studier i Köpenhamn, Paris, Nice och Rom. År 1952 fick hon arbetsstipendium till Axel Munthes San Michele på Capri, dit hon återvände 1958.

Elsie Dahlberg involverades i Lidingö Konstnärerna där bland andra målaren Siri Derkert och skulptörerna Björn Erling Evensen och Eva Lange deltog. Elsie Dahlberg utförde offentliga arbeten och invaldes 1958 i Nya Idun. Kommunalrådet från Malmberget besökte henne i ateljén 1968 gällande en skulptur till en ny sim- och sporthall. Det resulterade i att Snacket, en skulptur av två grabbar, göts i brons i Mendrisio i Schweiz och placerades i Malmberget.

Lidingövillan såldes 1970 och makarna flyttade till Österskär, där Elsie Dahlberg, med hjälp av brodern, byggnadsingenjören Olle, lät bygga ett stort hus ritat av Johan Thomé. Halva huset blev en funktionell ateljé. År 1970 inbjöds Elsie Dahlberg till skulpturtävling i Mjölby för platsen invid bron över Svartån. I sista minuten pockade legenden om den första mjölnaren som kom till byn på att bli i naturlig storlek ”med spänning i form och själ” samt en kvinna läsande legenden för barnen. Hon vann tävlingen med skulpturgruppen.

Elsie Dahlberg engagerades av kulturnämnder i Stockholm och i Österåkers kommuner för att förbättra kultur- och konstliv. Hon var vice ordförande i Stiftelsen Konstnärernas Hjälpfond med olika ordföranden, byggare Jonny Mattsson, Nobelstiftelsens Stig Ramel och konstauktionären Carl af Petersén. Hon blev 1973 första kvinnliga ordföranden på Konstnärshuset och lät renovera hela fastigheten. År 1975 bildades Skulptörförbundet med Björn Selder, Bengt Helleberg, Torsten Frid, Puck Hultgren, Gunnel Friberg samt Elsie Dahlberg i styrelsen. I syfte att främja skulpturen i offentlig miljö for 25 skulptörer riket runt med ambulerande utställningar i sina bilar, och en rad offentliga uppdrag kom in.

Elsie Dahlberg vann 1975 kulturnämndens i Åkersberga tävling för Margretelundsskolans gård. I minnet av lekar i Ålstens backar byggde hon upp en palissad av bearbetade stockar i olika höjd med öppningar och naturstenar runt ett stenbord, flera figurer, en tre meter hög gubbe med båt i famnen, samt en grind, att hänga och slänga på.

År 1975 fick Elsie Dahlberg uppdraget av AB Sporrong i Norrtälje/ FIDEM att göra fem medaljer av Folkungaättens olika regenter. Hon utförde 1978 fem medaljer i medaljserien Stora Svenska Författare och tronföljarmedaljen inför Victorias födelse den 14 juli 1977. Till medaljserien Nordens huvudstäder gjorde hon Stockholms medalj 1978, i vilken en hel stad, samt byggherrarna, skulle vara tydliga på åtta centimeters diameter. Den medaljen såldes mest i serien. År 1979 vann Elsie Dahlberg tävlingen om att utföra medaljen med Nordenskiölds färd med Vega över Nordostpassagen, som gavs ut av AB Sporrong jubileumsåret 1980.

Elsie Dahlberg skapade ett stort antal skulpturer, främst i brons, för utsmyckning av offentliga miljöer runt om i Sverige. På Finn Malmgrens Plan i Hammarbyhöjden finns Avskedet på polarisen, 1979, och i Åsunda kyrka i Skåne Den förlorade sonen. År 1981 utsmyckade hon väggen till Domänverkets hus i Falun, vilket senare flyttades till Stockholm. På Stora torget i Vetlanda står Ljugarbänken som porträtterar ett par fiskegubbar som skryter för varandra. Av Stockholms läns landsting fick hon 1987 uppdraget att till Löwenströmska lasarettet göra bronsen Pojke med säljpipa. I Hallsberg finns flera verk, Lena, från 1962, sitter utanför stationshuset och på torget finns skulptur och fontän av Elsie Dahlberg från 1991. En replik av Lena finns även i Kristianstad.

Vid sidan av bronsskulpturer skapade Elsie Dahlberg även offentliga verk i trä. I Lugnetgymnasiet i Falun finns en stor målad trärelief som färdigställdes 1984, föreställande Odysseus surrad vid masten på skeppet med sirenerna omkring. På Lycksele vårdcentral finns den målade träreliefen Sommar, 1982. I Åkersberga sim- och sporthall har Elsie Dahlberg utsmyckat en tegelvägg med den målade träreliefen Ishockeyspelare. År 1984 fick hon uppdraget att göra en galjonsfigur till Silja Lines M/S Wellamo. I ateljén formade hon med motorsåg figuren ur en stor träkloss som vidare höggs och målades 1985. År 1986 gjorde hon ytterligare en figur, mer abstrakt och stramare, till gourmetrestaurangen på M/S Svea. Hon hade även fler uppdrag för Silja Line.

Arbets- och studieresor i Egypten, Mexiko samt New York blev en viktig del i Elsie Dahlbergs liv. Hon for i slutet av 1960-talet två gånger till Sovjetunionen med andra konstnärer i buss. När dottern Helena flyttade till Gotland 1980 reste Elsie Dahlberg ofta runt på ön och tecknade inför nya riktningar och former.

Elsie Dahlberg dog 2005. Hon är gravsatt i familjegraven Dahlberg på Norra begravningsplatsen i Solna.


Helena Andreeff


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Elsie Margareta Dahlberg, www.skbl.se/sv/artikel/ElsieDahlberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Helena Andreeff), hämtad 2024-12-21.




Övriga namn

    Gift: Sundberg


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Anna Sofia Margareta Dahlberg, född Eriksson
  • Far: Lars Fredrik Dahlberg
  • Bror: Lars Gösta Severin Dahlberg
fler ...


Utbildning

  • Högskola, Stockholm: Konstnärlig utbildning, Tekniska skolan (nuvarande Konstfack)
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Konstnärlig utbildning, Konstakademien


Verksamhet

  • Yrke: Konstnär, skulptör


Organisationer

  • Föreningen Svenska konstnärinnor
    Styrelseledamot
  • Konstnärernas Riksorganisation (KRO)
    Styrelseledamot
  • Konstnärernas Hjälpfond
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Halmstad
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Hellman, Gunnar & Ohlén, Carl-Eric (red.), Nytt svenskt konstnärsgalleri, Sv. facklitt., Malmö, 1966

  • Hogfors, Marie, 'Att se tar tid - och de flesta har för bråttom', Svenska Dagbladet/Insidan, 1987-11-22

  • Johansson, Sven-Åke, Skulpturer i Sverige: en häpnadsväckande resa i våra kommuner, Ordalaget, Bromma, 2002

  • Svenningson, Gunnel, 'Två kvinnor på jakt efter tingens magi', Dagens Nyheter, 1986

Uppslagsverk


Vidare referenser