Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ester Laura Matilda Claesson

1884–06–071931–11–12

Trädgårdsarkitekt, lärare, skribent

Ester Claesson tillhörde den första generationen kvinnliga trädgårdsarkitekter.

Ester Claesson inledde sin långa utbildningstid till trädgårdsarkitekt som sextonårig trädgårdselev vid Tomarps gård i Skåne år 1900 och fortsatte samma år sina studier vid den välrenommerade Vilvorde Havebrugshøjskole norr om Köpenhamn. Vid skolan undervisades kvinnor och män tillsammans i både praktiska och teoretiska moment. Då hon erhöll sin examen 1903 gjorde hon det som nummer två i sin årskull. Hon fortsatte därefter sina studier vid en teknisk skola i Wien. Mellan 1905 och 1907 verkade hon hos den österrikiske arkitekten Joseph Maria Olbrich vid konstnärskolonin Mathildenhöhe i Darmstadt, Tyskland, först som hans elev och därefter som en av hans närmaste – och enda kvinnliga – medarbetare, framför allt med trädgårdsarkitektur. Hon hade även andra uppdrag. Exempelvis ansvarade hon för flera trädgårdar i Mathildenhöhe med tillhörande rosenträdgård, lusthus, möbler och andra detaljer, markplaneringen till utställningsbyggnaden Frauen-Rosenhof för trädgårdsutställningen vid Flora i Köln 1906 samt förslag till trädgårdsstaden Am hohlen Weg i Darmstadt 1906. Joseph Maria Olbrich var själv en av de stora förnyarna av trädgårdskonsten vid denna tid, bland annat uttryckt i monokroma trädgårdsrum, vilket var helt nytt då, och hans betydelse för Ester Claessons utveckling kan knappast överskattas. Samtidigt besatt hon andra kunskaper; hur de berikade varandra i det gemensamma arbetet åskådliggörs av en del teckningar i Olbrichs teckningssamling som bevisligen är av hennes hand. Studierna i Wien och Darmstadt finansierades delvis med stipendier från Fredrika-Bremer-Förbundet, vilket låg i linje med förbundets målsättning att föra fram trädgårdsområdet som ett lämpligt kvinnligt verksamhetsfält.

Under perioden 1909–1913 arbetade Ester Claesson hos arkitekten Paul Schultze-Naumburg och hans Saalecker Werkstätten GmbH i Saaleck, Thüringen. Bristande källor gör det svårt att fastställa exakt vad hon arbetade med, men bland kontorets uppdrag vid denna tid finns bland annat slottet Cecilienhof i Potsdam. Schultze-Naumburg lade även stor vikt vid kulturmiljövård och studiet av äldre trädgårdar, vilket också kom till uttryck i hans stora bokverk Kulturarbeiten, som Ester Claesson tog intryck av.

Ester Claesson uppmärksammades som lovande trädgårdsarkitekt redan under studietiden i Tyskland. Hon presenterades ingående och med ett flertal teckningar i den ledande tyska tidskriften Deutsche Kunst und Dekoration 1907 och i The Studio 1912, vilket måste ses som ett mycket stort erkännande. Hennes karriär följdes noga i Sverige och hon lyftes fram som förebild för andra kvinnor, bland annat i "Vår första kvinnliga trädgårdsarkitekt" i Idun 1907. Under Tysklandstiden började hon också delta i tävlingar, som i Die Woches ofta åberopade tävling om trädgårdar för sommarhus 1908, i vilken hennes bidrag belönades.

När Ester Claesson återvände till Sverige 1913 var det inledningsvis dels som trädgårdsarkitekt hos friherren och den liberale politikern Theodor Adelswärd på Adelsnäs i Östergötland, dels med en anställning vid Isak Gustaf Clasons arkitektkontor i Stockholm, en kontakt som förmedlades av Adelswärd som själv anlitat Isak Gustaf Clason för den nya huvudbyggnaden på Adelsnäs. Med sin bakgrund hos två av Tysklands mest framstående arkitekter måste Ester Claesson ha varit en dröm att knyta till sig för en godsägare med konstnärliga ambitioner. Hennes bidrag till trädgården på Adelsnäs är den bevarade nedsänkta trädgården eller den så kallade Rotundagården vid orangeriet som tydligt visar influenserna från tiden i Tyskland. Till uppdragen vid Isak Gustaf Clasons kontor hör förslag till platsen framför Riddarhuset, herrgårdarna Haneberg i Södermanland och Stjärnvik i Östergötland samt Sundby gård i Huddinge.

Ester Claesson lämnade snart dessa anställningar för att öppna eget kontor i Stockholm 1914. Bland det första hon gjorde som egen företagare var att tillsammans med arkitekten Harald Wadsjö medverka i den internationella arkitekttävlingen om Skogskyrkogården i Enskede 1914–1915, en insats som ledde till tävlingens tredje pris. Det var en så stor framgång att det även i Tyskland, där Ester Claesson tidigare varit verksam, uppmärksammades som särskilt anmärkningsvärt.

Ester Claesson etablerade sig snart som en av Sveriges mest framträdande trädgårdsarkitekter, inte bara vad gällde trädgårdars gestaltande utan även genom offentliga framträdanden och publikationer. I de senare framstår hennes erfarenheter och konstnärliga utveckling i Tyskland som avgörande för karriären. Merparten av de uppdrag hon antog som privatpraktiserande trädgårdsarkitekt bestod av ny- eller omgestaltningar av trädgårdar för privatpersoner i huvudstaden, i villaförorter och på landsbygden. Uppdragsgivarna kom främst från ett övre borgerligt och politiskt skikt, som exempelvis bankiren Robert Thiels villaträdgård i Saltsjö-Duvnäs, häradshövding Emil Kinanders trädgård vid Igelsta gård utanför Södertälje 1917–1918, generalkonsul Robert Bünsow i Diplomatstaden, skådespelaren och regissören Mauritz Stillers trädgård på Lidingö samt författaren Erik Axel Karlfeldts trädgård vid Sångs i Sjugare by i Dalarna 1926. Ett genomgående drag för dessa arbeten är muromgärdade eller terrasserade blomster- och rosengårdar, ofta tydliga arkitektoniska former, nedsänkta, korsformiga eller i flera nivåer, i kombination med ett avancerat och rikhaltigt växtmaterial med perenner, rosor och blommande buskar. Hon ritade också lusthus, brunnar och trädgårdsmöbler vilket sammantaget bidrog till att trädgårdarna framstod som väl sammanhållna och genomkomponerade konstverk. Många arbeten knyter an till den arkitektoniska och estetiska praktik som hon hade skolats i under tiden i Tyskland.

Bland Ester Claessons övriga uppdrag kan nämnas några bostadsgårdar i Stockholm, varav en för Hjalmar Branting 1914, och en ännu bevarad gård för HSB i kvarteret Humleboet i Röda bergen i Stockholm 1923, som hon också presenterade i artikeln "Gårdsplanteringar" i Vår bostad 1926. Till hennes mest framträdande offentliga uppdrag hör den trädgård hon gjorde, tillsammans med Carl Westman, till Röda korsets sjukhem i Stockholm omkring 1925, samt utvidgningen av Solna kyrkogård från omkring 1920, som med sin tydligt grafiska karaktär med tujor och kalkstensgångar ansluter till samtidens villaträdgårdar.

Vid sidan av sin karriär som trädgårdsarkitekt var Ester Claesson lärare i trädgårdsanläggningskonst vid Kungl. Lantbruksakademiens Experimentalfälts trädgårdsmästarutbildning från 1913 till sin bortgång 1931. Hon hade tillika en omfattande verksamhet som författare och föredragshållare, även i radio. Artikeltitlar som "Trädgårdsarkitektur", 1914, "Om modern trädgårdskonst" i Ord och Bild, 1915, och ”Om svenska trädgårdar förr och nu" i Svenska Slöjdföreningens Tidskrift, 1915, visar hur hennes kunskap och intressen spände över både samtida gestaltningsideal och trädgårdar som historia. ”Trädgårdsanläggningskonst som kvinnligt verksamhetsfält”, 1919, visar hennes engagemang i yrkets professionalisering som sådan och kvinnors roll i denna professionalisering. Inte sällan gick gestaltningsarbetet hand i hand med en skriftlig produktion, som i böckerna Trädgården, 1923 och Rosor på friland, 1925.

Medlemskapen i sammanslutningar som Svenska Slöjdföreningen, Stockholms Gartnersällskap och Sällskapet Nya Idun gav ett kontaktnät som kunde leda till uppdrag, medan anknytningen till tidskriften Die Gartenkunst gav möjlighet att bibehålla kontakt med tyska kollegor. Ester Claessons framträdande position inom yrket visades tydligt vid en rad utställningar, som Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, den Internationella trädgårdsutställningen i London 1928 och Allmänna svenska trädgårdsutställningen på Stockholmsutställningen 1930. Endast några få av hennes många högkvalitativa och för tiden banbrytande trädgårdar har bevarats; till dem som under det tidiga 2000-talet kan besökas hör trädgårdarna vid Adelsnäs och Erik Axel Karlfeldts gård Sångs i Dalarna samt Solna kyrkogård.

Vid sin bortgång 1931 var Ester Claesson en av landets ledande trädgårdsarkitekter. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.


Catharina Nolin



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ester Laura Matilda Claesson, www.skbl.se/sv/artikel/EsterClaesson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Catharina Nolin), hämtad 2018-12-18.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Elvira Maria Claesson
  • Far: Lars Anders Claesson
  • Syster: Thekla Valborg Elvira Claesson
fler...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Tomarp: Trädgårdselev, Tomarps gård
  • Yrkesutbildning, Ordrup, Danmark: Trädgårdsarkitektutbildning, Vilvorde Havebrugshøjskole
  • Yrkesutbildning, Wien, Österrike: Stipendium, Fredrika-Bremer-Förbundet, "Teknisk skola"
  • Yrkesutbildning, Darmstadt, Tyskland: Elev hos Joseph Maria Olbrich, Mathildenhöhe


Verksamhet

  • Yrke: Trädgårdsarkitekt, Joseph Maria Olbrichs kontor, Mathildenhöhe
  • Yrke: Trädgårdsarkitekt, Paul Schultze-Naumburgs arkitektkontor, Saalecker Werkstätten GmbH
  • Yrke: Skribent, redaktör, författare, föredragshållare, bl a Ord och Bild, Svenska Slöjdföreningens Tidskrift, Die Gartenkunst
fler...


Kontakter

  • Mentor: Joseph Maria Olbrich
  • Kollega: Paul Schultze-Naumburg
  • Kollega: Isak Gustav Clason
fler...


Organisationer

  • Svenska Slöjdföreningen
    Medlem
  • Stockholms Gartnersällskap
    Medlem
  • Föreningen för dendrologi och parkvård
    Medlem
  • Sällskapet Nya Idun
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Östervåla
  • Östervåla
  • Tomarp
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Brunius, Célie, 'Vår första kvinnliga trädgårdsarkitekt', Svenska Dagbladet, 1914-10-14

  • Claesson, Ester, 'Modern trädgårdskonst. Ett bemötande af fröken Claesson', Svenska Dagbladet, 1914-10-25

  • Claesson, Ester, 'Om svenska trädgårdar förr och nu', Svenska Slöjdföreningens tidskrift, 1915

  • Claesson, Ester, 'Om modern trädgårdskonst', Ord och bild, 1915

  • Claesson, Ester, 'Trädgårdsanläggningskonst som kvinnligt verksamhetsfält', Kvinnliga yrken och deras förutsättningar: vägledning / redaktion: Aina Hamilton, Norstedt, Stockholm, 1919

  • Claesson, Ester, Trädgården, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1923

  • Hausgärten: Skizzen und Entwürfe aus dem Wettbewerb der Woche, August Scherl, Berlin, 1908

  • Jonstoij, Tove, 'Ester Claesson', Svensk trädgårdskonst under fyrahundra år, Byggförl., Stockholm, 2000

  • Kyrkogårdskonst: täflingen om ordnade af Stockholms södra begrafningsplats med ett 60-tal illustrationer, Stockholm, 1915

  • Migge, Leberecht, 'Der Neue Hausgarten', Deutsche Kunst und Dekoration, 1907(20), 1907

  • Nolin, Catharina, 'Kyrkogårdsestetik och ceremonier', Bebyggelsehistorisk tidskrift, 2006(52), S. 80-96, 2006 (Hämtad 2017-12-11)

  • Nolin, Catharina, 'Ester Claesson und die deutsch-schwedischen Beziehungen am Anfang des zwanzigsten Jahrhunderts', Die Gartenkunst, 2009:2, S. 259-280, 2009

  • Nolin, Catharina, 'Publicering och professionalisering. Om kvinnliga trädgårdsarkitekters författarskap som en väg till etablering och legitimering', Bebyggelsehistorisk tidskrift, 2010(60), S. 7-20, 2010

  • Nolin, Catharina, 'I museets dolda vrår: kvinnliga landskapsarkitekter betraktade genom Arkitektur- och designcentrums samlingar', Forskning i centrum., S. 209-240, 2014

  • Nolin, Catharina, 'International training and national ambitions: female landscape architects in Sweden, 1900-1950', Women, modernity, and landscape architecture., S. 38-59, 2015

  • 'Sveriges första kvinnliga trädgårdsarkitekt', Rösträtt för kvinnor, 1914:22, S. 2 (Hämtad 2017-12-11)

  • 'Vår första kvinnliga trädgårdsarkitekt', Idun, 1907:42, S. 522 (Hämtad 2017-12-11)



Vidare referenser