Ester Edelstam var reformpedagog, lärare och rektor.
Ester Edelstam föddes 1886 i Tumba utanför Stockholm. Hennes föräldrar var apotekaren C.G. Lindgren och Edla Lindgren, men när de båda dog under dotterns första levnadsår adopterades hon av auditör och reglementsskrivare Carl Fabian Edelstam och hans maka Anna Edelstam, född Hierta och statsfru hos drottning Sofia. Titeln statsfru gavs till en högre ämbetskvinna inom hovet och var en prestigefull position. Släkten Edelstam kom ursprungligen från Dalarna och innehöll vid tiden flera inflytelserika och beresta personer vilket kom att prägla Ester Edelstams uppväxt. Familjen, inklusive flera äldre syskon, bodde på Blasieholmen. Somrarna tillbringades på egendomen Marby på Oknön i Mälaren.
Efter examen vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1911 spenderade Ester Edelstam några år i Sankt Petersburg där hon arbetade som informator. Hon företog också flera resor för pedagogiska studier under 1910-talet och kom även att arbeta som Röda Korset-delegat. I tjänsten besökte hon under 1917 läger för ryska krigsfångar i Tyskland. Under dessa år tillbringade Ester Edelstam också tid i USA där hon studerade den så kallade Daltonplanen där ledorden var frihet, samarbete och individualisering av undervisningen.
Tillbaka i Sverige tjänstgjorde Ester Edelstam som lärare vid Brummerska skolan från 1917 och fram till 1924 då hon grundade Annaskolan. Fram till 1933 låg den högre flickskolan inrymd i Timmermansordens hus på Östermalm i Stockholm där även Stockholms Montessoriskola hade sina lokaler. Ambitionen var att skapa en miljö för nyskapande pedagogiskt arbete inspirerat av pedagogen Anna Kruses metoder och den då helt nya Waldorfpedagogiken. Anna Kruses grundidé gick ut på att barn måste få göra sina egna upptäckter istället för att läras. Skolans roll är att väcka och utveckla barnets nyfikenhet.
Ett centralt inslag var koncentrationsläsning av endast ett par ämnen i taget, vilken gav eleven tillfälle till fördjupning i studierna. En större del av skolarbetet utfördes under skoltid och endast få läxor gavs. Skolan strävade även efter koncentration i tiden, samma tidsskeden lästes i historia, litteratur-, konst- och kyrkohistoria. Grupparbeten var ett vanligt inslag, liksom övningar i mer praktiska ämnen som maskinskrivning, stenografi och sjukvård. I skolans trädgård hade barnen hand om sina egna trädgårdsland. Praktiken att undvika hemläxor orsakade debatt vid lokala hem- och skola-möten och betraktades med viss skepsis av kritiker.
Redan 1923 hade Ester Edelstam grundat tidskriften Pedagogiska spörsmål: tidskrift för nyare pedagogiska rörelser, vars redaktör och ansvarige utgivare hon förblev fram till nedläggningen 1940. Tidskriftens uttalade mål var att sprida de nya pedagogiska strömningar som praktiserades på Annaskolan. Ester Edelstam skrev också flera artiklar för andra tidningar där hon argumenterade för den nya reformpedagogiken. År 1933 slogs Annaskolan ihop med Detthowska skolan. Den sistnämna hade grundats av Alma Detthow 1896. 1939 införlivades Annaskolan-Detthowska skolan tillsammans med Brummerska skolan i Norrmalms kommunala flickskola. Där levde den vidare som en särskild avdelning, och Ester Edelstam tryckte in i det sista på dess egenart i förhållande till vad hon menade var en skolpolitisk likriktning. Hon fortsatte sitt arbete som lärare och reformatör fram till 1949 då hon gick i pension och efterträddes av Märta Dandenell, även hon tidigare engagerad i Röda Korset.
Ester Edelstam var involverad i flera internationella nätverk, så som New Education Fellowship som verkade för en mer barncentrerad syn på lärande. Genom utbildning, demokrati, fred och internationellt samarbete ville man reformera samhället. Nätverket förbjöds i flera länder under andra världskriget men återetablerades efter 1945 och är idag en del av UNESCO. År 1976 avled Ester Edelstam vid 90 års ålder.
