Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Eva Margareta Englund

1937-01-051998-10-06

Konstnär, glaskonstnär

Eva Englund var verksam som formgivare och konstnär inom svensk glasindustri 1964–1990, därefter arbetade hon med konstglas i egen regi. Hon förnyade den avancerade graaltekniken.

Eva Englund föddes 1937 i Stockholm. Hon utbildade sig vid Konstfack. Först gick hon linjen för reklam 1959 för att 1962–1964 fortsätta på linjen för keramik. En kort tid studerade hon också utomlands och vid Capellagårdens keramikverkstad på Öland. Hennes satsning på glaset kom efter en omvälvande upplevelse 1963, då hon såg en utställning av formgivaren Ingeborg Lundin vid Orrefors glasbruk. Upplevelsen av dennas eteriska glasformer var så stark att Eva Englund beslöt att ändra sin inriktning från keramik till glas. År 1964 efterträdde hon paret Göran och Ann Wärff som konstnärlig medarbetare vid Pukeberg glasbruk.

Under sina nio år på Pukeberg utforskade Eva Englund glasets möjligheter som konstnärligt material, helt i den experimentella anda som låg i tiden. Hon ritade även en del servis- och nyttoglas, men fick inget gensvar från bruksledningen. År 1973 sade hon upp sig och flyttade tillbaka till Stockholm för att återuppta keramiken, men det dröjde inte länge förrän Eva Englund blev erbjuden att arbeta för Orrefors glasbruk. Där fick hon fast anställning 1974.

Som Orrefors glasbruks konstnärliga medarbetare komponerade hon såväl servisglas som avancerat konstglas. Hennes servisglas har ofta en handmålad dekor med blommor och blad, såsom de populära serviserna Maja, 1977, och Linneá, 1981, men tonvikten av hennes produktion låg på det avancerade graalglaset.

Eva Englund intresserade sig tidigt för graalglastekniken, vilken varit Orrefors specialitet sedan 1916. Dekoren utgörs av färgat glas i flera skikt, allt inneslutet av tunt klarglas. Eva Englunds tidigaste graalglas utgjordes av vaser, skålar och fat med naturlyriska motiv såsom vilda blommor och växter. Hennes bildvärld rymde också mytiska figurer och naturväsen. Tillsammans med en ung koppartrissgravör, Christina Lundh, utvecklade Eva Englund ett nytt sätt att arbeta i den komplicerade graaltekniken. Hon lät gravera fram motivet i ett så kallat ämne i stället för att blästra eller etsa fram dekoren ur de olika färgskikten. Med hjälp av gravören kunde hon laborera med tunna skikt av färgat glas vilket gav ljus, skugga och schatteringar.

I mitten av 1980-talet började Eva Englund teckna människoansikten på sina graalämnen, ofta mardrömslika figurer och demoner med förvridna anletsdrag i det uppblåsta glaset. Snart blev hon friare i uttrycket och linjeföringen. Hon skildrade såväl människor hon mött som det kärleksfulla samspelet mellan kvinna och man. Ibland arbetade hon med sju till åtta färgskikt i samma pjäs, och hennes förvridna figurer glödde i dunkla färger djupt inne i glaset. Eva Englunds graalglas med ansikten och erotiska scener blev mycket eftertraktade bland samlare. En del samlade enbart på hennes ansiktsgraaler och hon hade svårt att leverera nya motiv i takt med den stora efterfrågan.

År 1988 inledde Eva Englund en ny abstrakt period med sicksackmönster i mustiga färger, inspirerad av aztekernas bildvärld. Hon sökte nu nya uttryck och ville helst få experimentera under ett års tid. Eva Englund bröt därför upp från Orrefors glasbruk 1990 och startade det egna företaget Muraya AB, vilket fick sitt namn från det polynesiska ordet för vind. Hon fortsatte att arbeta med konstglas i graalteknik, men nu i egen regi tillsammans med glasblåsaren Wilke Adolfsson och gravören Dorothy Konnberg.

Eva Englund hyrde en ateljé med bostad på Pukeberg glasbruk, där hon själv utvecklade serien Malakit – skålar och fat i ett nytt slags centrifugerat grönt opakt glas som blev en stor framgång. Serien följdes av en blå variant kallad Indigo, som också blev en succé.

Eva Englunds liv som fri företagare sammanföll med den djupaste lågkonjunkturen i Sverige sedan andra världskriget. Samtidigt drabbades hon av svår sjukdom, vilket dock inte hindrade henne från att fortsätta arbeta. De sista åren av sitt liv köpte Eva Englund en gård på Väddö i norra Roslagen och bosatte sig där. Hon fortsatte att experimentera med glaset som konstnärligt material, nu med opalinglas. Denna mjölkiga, regnbågsskimrande typ av glas visades på hennes sista utställning våren 1998 i Stockholm. Några månader senare, på hösten 1998, avled Eva Englund vid 61 års ålder. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.


Märta Holkers


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Eva Margareta Englund, www.skbl.se/sv/artikel/EvaEnglund, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Märta Holkers), hämtad 2024-03-28.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Ingeborg Englund
  • Far: Gunnar Englund
  • Bror: Hans Englund
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Stockholm: Konstnärlig utbildning, reklam 1959–1962, keramik 1962–1964, Konstfackskolan (nuvarande Konstfack)
  • Yrkesutbildning, München, Tyskland: Konstnärlig utbildning, Akademie der Bildenden Künste München
  • Yrkesutbildning, Gmunden, Österrike: Konstnärlig utbildning, Schleiss Keramik
  • Yrkesutbildning, Vickleby: Konstnärlig utbildning, keramik, Capellagården


Verksamhet

  • Yrke: Glasdesigner, konstnärlig medarbetare, Pukeberg glasbruk AB
  • Yrke: Glasdesigner, konstnärlig medarbetare, AB Orrefors glasbruk
  • Yrke: Glaskonstnär, egen firma, Muraya AB


Kontakter

  • Kollega: Ingeborg Lundin
  • Kollega: Christina Lundh
  • Kollega: Wilke Adolfsson
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Nybro
fler ...


Prizes/awards



Källor

Litteratur
  • Englund, Eva, Eva Englund, Millesgården, Lidingö, 1990

  • Holkers, Märta, 'Eva Englunds nya glas framsprungna ur en kamp på liv och död', Konstvärlden, 1997:5, s. 48-51

  • Holkers, Märta, 'Nu stiger priserna på Eva Englund glas', Antik & auktion, 2001:2, s. 26-31



Vidare referenser