Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna Fredrika (Frigga) Carlberg

1851-08-101925-10-03

Socialarbetare, rösträttskvinna, författare

Frigga Carlberg var en mångsysslare med starkt socialt patos. Hon författade dramer och skrev debattartiklar i dagspressen samtidigt som hon arbetade med välgörenhet och barnomsorg. Hon var även en nyckelperson i kvinnorörelsen och stred för kvinnors politiska rösträtt. I allt hon gjorde var hon både omstridd och stridbar.

Frigga Carlberg föddes i augusti 1851 i Falkenberg. Hon kom från ett välbärgat hem. Fadern, Tobias Lundgren, var en skomakarmästare som kommit sig upp. Han köpte garveri och blev sedermera läderfabrikör. Modern var faderns andra hustru, Anna Elisabeth, och tillsammans fick de åtta barn, varav två dog vid späd ålder. Efter faderns frånfälle övertog modern driften av Lundgrens läderfabrik tills sonen Daniel Lundgren efterträdde henne år 1883.

Frigga Carlberg studerade på Halmstad flickskola åren 1867–1869 och arbetade därefter som privatlärarinna åren 1871–1874. Frigga Carlberg gifte sig med postkontrollören Andreas Carlberg. Paret flyttade till Göteborg år 1876. De fick två barn, Ester och Gösta. Gösta blev bara 20 år; han dog i tuberkulos. Ester gifte sig så småningom med nationalekonomen Sven Brisman och bildade familj med honom.

Frigga Carlberg är känd för sitt stora sociala och politiska engagemang. Hon var en eldsjäl som ville råda bot på fattigdomen, misären och eländet, som i första hand drabbade kvinnor och barn. I 1880-talets våg av socialt engagemang för samhällets utsatta tog hon aktiv del. År 1892 blev hon ordförande för Sällskapet Myrorna, vilket var en avknoppning av den gamla ’Kvinnoföreningen’. Myrorna hade till uppgift att skapa och driva hem för fattiga och ensamstående barn. Sammanlagt ansvarade Myrorna för driften av sju barnhem, avsedda för barn som saknade föräldrar som kunde ta hand om dem. I Myrornas barnhem praktiserades en pedagogik som till skillnad från äldre tiders förvaring försökte ge barnen möjlighet till individuell utveckling. Utöver de sju hemmen för värnlösa barn drev Myrorna också ett barnhem för barn som hade tuberkulossjuka föräldrar. Men nöden och behovet var omättligt – och resurserna förslog inte. I ett brev till Elin Wägner framgår Frigga Carlbergs upprörda engagemang för samhällets utsatta. Hon ansåg att kyrkan och kommunen inte gjorde tillräckligt för de fattiga och svältande barnen.

Som sekreterare i Förstamajblommans centralkommitté under åren 1907–1915 var Frigga Carlberg med om att ordna sommarvistelse på landet för behövande stadsbarn. Östads sommarkoloni tillkom 1917 och Frigga Carlberg var en av initiativtagarna till att ett 20-tal barn fick vara på sommarkoloni där, en verksamhet som byggde på frivilliga gåvor och några eldsjälar som stod för förmedlingen.

Det socialpolitiska arbetet aktualiserade frågan om kvinnors rösträtt. Fattiga och svältande barn for illa och samhället skulle ta bättre hand om de utsatta om kvinnor fick vara med och bestämma. År 1902 initierade Frigga Carlberg följaktligen en rösträttsförening i Göteborg och året därpå var hon en av de tolv kvinnor som bildade den rikstäckande sammanslutningen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Hon satt även i styrelsen för Liberala valmansföreningen i Göteborg under åren 1907–1914.

Frigga Carlberg var liberal och tog intryck av det sociala tänkandet i den brittiska världens liberala kretsar. Hon hävdade själv att den skotske historikern och författaren Thomas Carlyle var hennes andlige inspiratör. Från honom hämtade hon sitt eget livs motto: "För rättfärdighets skull".

Samtidigt med sitt sociala arbete utövade hon ett ansenligt författarskap, både skönlitterärt och politiskt. Debutromanen Vårlöften utkom 1903 och i den skildras de hårda livsvillkoren för samhällets fattiga kvinnor. Trots det tunga och svåra fanns ändå tecken på en bättre framtid. Denna framtidstro var dock inte en självklar tolkning av romanens slut om man får tro recensenten i Dagens Nyheter 19 december 1903: ”Att kalla denna berättelse vårlöften är antingen ironi eller djupt vemod.”

Frigga Carlberg skrev dramer och lustspel, gärna med satirisk udd. År 1916 kom skådespelet Statsministerns döttrar och två år senare den samhällspolitiska romanen För rättfärdighets skull. Skildringen är skriven i jag-form och även om berättarrösten kallas Märta är det lätt att i handlingen spåra inslag av Frigga Carlbergs egna erfarenheter av arbetet med fattiga värnlösa kvinnor och barn, och av dem som i likhet med henne själv hade möjlighet att hjälpa. I samma anda skrev hon artiklar i pressen och hennes bidrag publicerades på många håll, bland annat i Dagny, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning och Svensk Damtidning. Utöver de egna skriverierna översatte hon också Charlotte Perkins Gilmans roman Hemmet: dess verksamhet och inflytande till svenska 1907.

Frigga Carlbergs stridbarhet var stor och hon var en av de mest radikala i rösträttsrörelsen. Det var inte bara kvinnors frånvarande rättigheter som engagerade henne utan egentligen alla slags orättvisor. Hon kämpade för att utomäktenskapligt födda barn skulle ha samma rättigheter som äktenskapliga, en uppfattning som inte vann gehör i välgörenhetsorganisationernas borgerlighet. Frigga Carlberg menade att även män borde ta ansvar för de barn de varit med om att sätta till världen, något som en utvidgad arvsrätt skulle ha bekräftat. Hon sympatiserade med de strejkande under storstrejken 1909 och på eget bevåg bjöd hon in suffragetten Sylvia Pankhurst för att hålla tal. Torsdagen den 2 oktober 1913 var aulan i Göteborgs högskola fylld till sista plats. Frigga Carlberg hälsade Sylvia Pankhurst välkommen genom att inledningsvis betona att föredraget var tillkommet på privat initiativ och att det inte var tänkt som en undervisning i hur det politiska arbetet för kvinnors rätt skulle gå till. Skillnaderna mellan Sverige och England var för stora. I Sverige var andra kammaren positiv till kvinnors politiska rätt och regeringen var också gynnsamt inställd.

Stundtals drabbades Frigga Carlberg av tidningars förföljelsekampanjer, skenbart riktade mot de sju barnhemmen som hon ansvarade för. Den smädelse som parallellt med stor uppskattning mötte henne i tidningarnas skriverier utgjorde fond för de pjäser, noveller och spex som hon författade. I hennes skrifter blandades humor med det politiska allvaret.

Frigga Carlberg var en ordets och handlingens aktivist. I samband med nöden under revolutionsåret 1917 anordnade hon utspisning för de nödställda samtidigt som hon i skrift propagerade mot samhällets orättvisor. Genom Frigga Carlberg blev rösträttsarbetet i Göteborg aktivt, kreativt, omstritt och effektivt.

Frigga Carlberg dog i Stockholm i oktober 1925. I en av nekrologerna i samband med hennes bortgång noterades ”[ä]nka efter postkontrollören Andreas Carlberg sörjs närmast av en dotter gift med professor Sven Brisman”. Att dottern inte nämndes vid namn medan hennes make fick både titel och namn utskrivet säger en del om 1920-talets könsnormer – och att Frigga Carlbergs kamp var angelägen att fortsätta.


Maria Sjöberg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna Fredrika (Frigga) Carlberg, www.skbl.se/sv/artikel/FriggaCarlberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Maria Sjöberg), hämtad 2018-12-14.




Övriga namn

    Smeknamn: Frigga
    Flicknamn: Lundberg


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Anna Elisabeth Lundgren
  • Far: Tobias Lundgren
  • Syster: Johanna Catharina Lundgren
fler...


Utbildning



Verksamhet

  • Yrke: Lärare, privatlärare
  • Ideellt arbete: Socialt och filantropiskt arbete
  • Ideellt arbete: Rösträttsarbete
  • Yrke: Författare


Kontakter

  • Vän: Sylvia Pankhurst
  • Vän: Signe Bergman
  • Vän: Ann Margret Holmgren
fler...


Organisationer

  • Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR)
  • Sällskapet Myrorna
    Ordförande
  • Förstamajblommans Riksförbund (nuvarande Majblommans Riksförbund)
    Sekreterare, Centralkommittén
  • Liberala valmansföreningen
    Styrelseledamot, Göteborgsavdelningen


Bostadsorter

  • Födelseort: Falkenberg
  • Falkenberg
  • Halmstad
fler...


Källor

Arkiv
Litteratur
  • Florin, Christina, Kvinnor får röst: kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse, Atlas, Stockholm, 2006



Vidare referenser

Litteratur