Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gertrud Linnéa Lilja

1887-05-151984-12-20

Författare

Gertrud Lilja var en omtalad och uppskattad författare under 1930-1950-talet.

Gertrud Lilja föddes 1887 i den lilla småländska byn Långasjö i en välbärgad bondefamilj. Då fadern gick bort när Gertrud Lilja endast var fem månader gammal fick familjen stora ekonomiska bekymmer. Modern tvingades att sälja både jordbruksmark och skog samtidigt som hon försökte att driva makens affärsverksamhet vidare. Under långa perioder av sitt liv var Gertrud Lilja tvungen att hjälpa till att försörja sin familj. Hon drömde dock tidigt om att få ta studentexamen, men det var endast brodern Hjalmar som fick den möjligheten. Gertrud Lilja kom att utbilda sig till ciselör och arbetade i många år som teckningslärare i Ronneby innan hon började skriva på heltid.

År 1911 fick Gertrud Lilja veta att hon led av en ärftlig hörselnedsättning och hon avråddes från att gifta sig då en graviditet ansågs kunna förvärra tillståndet. Med tiden blev hon nästan döv. Hon plågades av samtidens ofta grymma lyteskomik och återkommer i både brev och artiklar till hur illa alla med funktionshinder ofta behandlades. Hon levde ett mycket isolerat liv. Även om hon under flera år bodde i Stockholm, besökte hon exempelvis aldrig Bonniers Förlag, som var det förlag som under 40 år publicerade hennes böcker. Samtidigt var hon en flitig brevskrivare och hon brevväxlade i åratal med författarkolleger som Vilhelm Moberg, Johannes Edfelt, Astrid Väring och Py Sörman.

År 1939 gifte sig Gertrud Lilja med Axel Johansson som arbetade på C.E. Fritzes Bokförlags AB. Efter endast nio års äktenskap dog maken. Gertrud Lilja återkommer gång på gång i sina texter till hur hon saknade honom. Efter att ha pendlat mellan Stockholm och Långasjö, återvände hon till Småland och bodde i sitt barndomshem tills hon dog 1984, då 97 år gammal.

Gertrud Lilja debuterade i Idun 1921 med novellen ”Puckelryggen”. År 1924 kom hennes första novellsamling ut på Albert Bonniers Förlag med titeln Den besvärliga gåvan. Novellsamlingen togs väl emot av kritiker och blev en framgång. Gertrud Lilja fick positiva recensioner av exempelvis Sten Selander och Anders Österling. Tre år senare kom hennes första roman Paulina och även om hon fortsatte att skriva noveller är det främst sina romaner hon är känd för. Den största försäljningssuccén hade hon med romanen Kvinnorna i släkten, 1936, i vilken hon alluderade på sin egen uppväxt och bland annat använde utdrag ur den dagbok hon skrev som ung.

Återkommande teman i författarskapet är både en misstro inför det moderna samhälle som växte fram och en kritik av den så kallade ”gamla goda tiden”. I Gertrud Liljas texter finns flera starka kvinnoporträtt och hon kan varva idealiserade föreställningar av traditionella genusmönster med skarp kritik av det patriarkala samhället. Romanen Men somt föll på hälleberget, 1955, innehåller en svidande uppgörelse med den gammalkyrkliga gudsuppfattningen och synen på kyrkan. I författarskapet finns flera texter som diskuterar gudstro och kyrkans makt och problematiserar kvinnans roll i den kristna tron.

Flera av Gertrud Liljas romaner ingick i Bokklubben Svalans utbud och även om intresset för hennes verk mattades av med åren syns det tydligt i förlagskorrespondens att hon hade en stor och trogen läsekrets. Det var främst hennes romaner som sålde i stora upplagor, men hon hade också framgångar med ett par aforismsamlingar som exempelvis Genom ofärgade glasögon från 1960.

Även om Gertrud Lilja hade stora kritikerframgångar och vid fyra olika tillfällen fick stipendier från Albert Bonniers stipendiefond, hade hon under perioder svårt att försörja sig. Under hela sitt författarskap skrev hon noveller för olika veckotidningar och mellan åren 1942 och 1947 skötte hon ”Fru Gertruds spalt” i Vecko-revyn, där hon svarade på frågor om allt från vad man bör ha på sig när man träffar sin svärmor för första gången till hur man kan hantera otrohet i äktenskapet.

Efter att ha fått övervägande god kritik för sina tidiga texter kom Gertrud Lilja att alltmer bli omskriven som en ”kvinnoförfattare” eller ”hembygdsförfattare”. När hennes sista roman Döttrarna kom ut 1964 etiketterade ett flertal kritiker hennes författarskap som underhållningslitteratur. I flera brev till förlaget uttryckte hon sin besvikelse över hur hennes författarskap kommit att behandlas. Samtidigt hade hon en gedigen läsekrets och förlaget uppmanade henne gång på gång att skriva nya romaner.

Gertrud Lilja dog 1984 och ligger begravd på Långasjö Kyrkogård.


Maria Nilson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gertrud Linnéa Lilja, www.skbl.se/sv/artikel/GertrudLilja, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Maria Nilson), hämtad 2018-12-18.




Övriga namn

    Gift: Johansson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Helena Matilda Lilja, född Nilsson
  • Far: August Gabrielsson Lilja
  • Bror: Hjalmar Lilja
fler...


Utbildning



Verksamhet

  • Yrke: Emaljör, ciselör
  • Yrke: Teckningslärare
  • Yrke: Författare


Kontakter

  • Kollega: Johannes Edfelt
  • Kollega: Vilhelm Moberg
  • Kollega: Astrid Väring
  • Kollega: Py Sörman


Bostadsorter

  • Födelseort: Långasjö
  • Långasjö
  • Stockholm
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Nilson, Maria, Att förhålla sig till moderniteten: en studie i Gertrud Liljas författarskap, Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ., Diss. Lund : Univ., 2003, Lund, 2

  • Hermansson, Stig,’Gertrud Lilja 1887–1984', Långasjökrönika, 1985, S. ?



Vidare referenser