Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gunhild Maria Kyle

1921-08-282016-02-16

Professor i kvinnohistoria

Gunhild Kyle var Nordens första professor i kvinnohistoria.

Gunhild Kyle föddes 1921 och växte upp i Göteborg där hon var yrkesverksam under många år. Föräldrar var Gunnar och Karin Karlsson. De saknade akademisk utbildning men uppmuntrade sina barn till studier. För Gunhild Kyle blev det först flickskola och därefter läroverk. Hon var den första i sin släkt som tog studenten. På 1940-talet inledde hon universitetsstudier i bland annat historia och år 1950 avlade hon filosofie ämbetsexamen vid Göteborgs högskola. I samband därmed mötte hon också sin blivande make, Per Gunnar Kyle. Tillsammans fick de barnen Jörgen och Sissela.

Gunhild Kyles yrkesverksamhet började utanför högskolevärlden som adjunkt vid Vasa kommunala flickskola i Göteborg. På 1960-talet fortsatte hon de akademiska studierna. Hon blev filosofie licentiat 1970, filosofie doktor 1972 och docent i historia 1979. Den 8 mars 1984, på den internationella kvinnodagen, utnämndes hon till professor i kvinnohistoria vid Göteborgs universitet. Hon var därmed professurens första innehavare.

Redan i samband med de grundläggande högskolestudierna på 1940-talet var Gunhild Kyles forskning inriktad på kvinnors historia – och i någon mån kan hennes forskningsinriktning också knytas till hennes egna livserfarenheter. Utbildning var för henne ett viktigt medel för att motverka rådande ojämlikhet, mellan både könen och samhällets klasser, vilket hon själv genom sin bildningsresa var bevis på. Gunhild Kyles vetenskapliga författarskap inleddes i 1960- och 1970-talens ambitioner att synliggöra kvinnors betydelse i samhället och avslutades i de analyser av samhälleliga könsmaktstrukturer som var utgångspunkt för den genushistoriska forskning som aktualiserades mot slutet av 1980-talet.

Mot bakgrund av att Sverige i allt högre grad kommit att utvecklas till ett samhälle där utbildning krävdes för högre tjänster studerade Gunhild Kyle i sin doktorsavhandling, Svensk flickskola under 1800-talet, 1972, i vad mån flickor erbjöds sådana möjligheter. I en patriarkal idétradition, som Sverige delade med andra europeiska länder, såg Gunhild Kyle förklaringarna till att arbetarnas och allmogens flickor i hög grad fick nöja sig med ett minimimått av utbildning i folkskola, och att de borgerliga flickorna hindrades från att läsa lika avancerade kurser som läroverkspojkarna. Den strukturella effekten av undervisningsväsendets könsdiskriminering blev att männen hade fortsatt företräde till ledande positioner på arbetsmarknaden.

I Gunhild Kyles andra bok, Gästarbeterska i manssamhället: studier om industriarbetande kvinnors villkor i Sverige, 1979, analyseras förutsättningarna för efterkrigstidens könsuppdelade arbetsmarknad. Resultaten visar att även om samtidens uppfattningar om arbetsdelning och arbetsledning kan sägas ha varit könsneutrala byggde de på en självklar men outtalad maktrelation mellan kvinnor och män. Kvinnor hade ansvar för familj och barn medan familjelivet bara var ”en hobby” för män. Offentligt finansierad barnomsorg var därför en viktig faktor bakom kvinnors större yrkesengagemang. I efterkrigstidens industriproduktion var emellertid efterfrågan på arbetskraft mycket stor. Eftersom kvinnor inte ansågs pålitliga nog för att tillgodose behovet – offentlig barnomsorg var bristfällig – var arbetsgivare såväl som fackföreningar positiva till import av utländsk arbetskraft. Näringslivet och statsmakterna förenades i en uppfattning som utgick från att både kvinnor och utländska män utgjorde en arbetskraftsreserv.

I Handbok i svensk kvinnohistoria, 1987, samlade Gunhild Kyle ett antal forskare som med varierande utgångspunkter diskuterade kvinnors villkor ur historiskt perspektiv. I boken bidrar hon själv med ett par sammanfattande uppsatser och i inledningen drar hon upp riktlinjerna för vad ett könsperspektiv på det förflutna kan och bör innebära. Vid den tidpunkten var kvinnohistoria en särskild inriktning, något som Gunhild Kyles egen forskning bidragit till.

Gunhild Kyle hade inte planerat att göra en akademisk karriär. Forskarstudierna gjordes för att det krävdes för tjänsten som lektor i historia vid gymnasiet i Stenungsund, dit hon hade för avsikt att återvända efter sin disputation. En bakgrund till att det ändå blev så ges av att avhandlingen publicerades i serien Kvinnohistoriskt arkiv, vars redaktion utgjordes av bibliotekarierna Asta Ekenvall och Rosa Malmström. De båda redaktörerna hade grundat Kvinnohistoriskt arkiv (numera KvinnSam) 1958, och deltog också i det av Gunnar Qvist ledda kvinnohistoriska seminariet. Miljön kring arkivet och seminariet var inspirerande och stöttande. Några manliga kollegor uppmuntrade också. Idéhistorikern Henrik Sandblad var en. Viktigast för Gunhild Kyle var dock Gunnar Qvist som hon från och med 1974 sammanlevde och arbetade tillsammans med. Gemensamt författade de bland annat boken Kvinnorna i männens samhälle, 1974, där de pekar på de två sfärer som i särskilt hög grad försvårar faktisk jämställdhet mellan kvinnor och män: arbetsmarknaden och familjen.

Gunhild Kyles studier om industriarbetets villkor skedde inom ramen för forskningsprojektet Kvinnorna i industrialismens samhälle, vilket leddes av Gunnar Qvist, som av regeringen erhöll professors namn för sin forskning. Efter hans frånfälle 1980 beslöts att professuren skulle lysas ut och efter sakkunnigprövning placerades Gunhild Kyle i främsta förslagsrum. Den 8 mars 1984 utnämndes hon till professor i kvinnohistoria vid Göteborgs universitet, Nordens enda professur med den inriktningen.

På universitetet ledde Gunhild Kyle det kvinnohistoriska seminariet, handledde doktorander, undervisade studenter och forskade. Samtidigt tog hon ansvaret för folkbildning på allvar. Det var därför helt naturligt för henne att engagera sig i Kvinnofolkhögskolan i Göteborg, vars verksamhet startade 1985. Under flera år satt hon även i skolans styrelse. För Gunhild Kyle var bildning och utbildning livet – och det ville hon även delge andra.

Professorstjänstgöringen vid Historiska institutionen varade endast tre år, år som hon upplevde som svåra. Det fanns en nedlåtande inställning mot ämnet kvinnohistoria, kvinnliga lärare och studenter. Motståndet var förvisso inte personligt, men även strukturella villkor kan vara svåra att uthärda: ”Det var tunga år och jag är glad att de är slut och att jag överlevde.”

Den korta tid Gunhild Kyle fick möjlighet att verka som professor i kvinnohistoria sammanfattas väl av titeln på en av hennes mest kända publikationer. Hon var själv en gästarbeterska i manssamhället, men satte likväl djupa avtryck i forskningen och bland forskarna.

Gunhild Kyle avled 2016 i Stockholm. Hon vilar i minneslunden på Stampens kyrkogård i Göteborg.


Maria Sjöberg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gunhild Maria Kyle, www.skbl.se/sv/artikel/GunhildKyle, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Maria Sjöberg), hämtad 2018-12-11.




Övriga namn

    Flicknamn: Karlsson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Frånskild
  • Mor: Karin Maria Karlsson, född Lundstedt
  • Far: Erik Gunnar Karlsson
  • Syster: Karin Ingegerd Karlsson
fler...


Utbildning

  • Flickskola, Göteborg
  • Läroverk, Göteborg: Studentexamen
  • Högskola, Göteborg: Filosofie ämbetsexamen (fil.mag.), Göteborgs högskola
fler...


Verksamhet

  • Yrke: Adjunkt, Vasa kommunala flickskola, Göteborg, senare lektor, gymnasium i Stenungsund
  • Yrke: Forskare, Göteborgs universitet
  • Yrke: Professor, kvinnohistoria, Göteborgs universitet
  • Yrke: Lärare, styrelseledamot, Kvinnofolkhögskolan


Kontakter

  • Kollega: Henrik Sandblad
  • Kollega: Asta Ekenvall
  • Kollega: Rosa Malmström


Organisationer

  • Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS)
    Ledamot


Bostadsorter

  • Födelseort: Göteborg
  • Göteborg
  • Stenungsund
fler...


Källor



Vidare referenser