Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Barbro Gunilla Wolde

1939-07-152015-04-15

Författare, illustratör

Gunilla Wolde blev med böckerna om Totte och Emma en del av den förändring som präglade bilderboken under 1970-talet, då barnlitteraturen i högre grad ifrågasatte äldre hierarkier. Med nya motiv hämtade från det lilla barnets vardagsliv, försiktig humor och handfast pedagogik nådde hon små och stora läsare.

Gunilla Wolde föddes 1939 i Göteborg av Gunnel Brorsson, sjuksköterska och frilansande journalist. Fadern var före detta sjömannen, lantbrukaren och köpmannen Gabriel Brorsson. Hon växte upp med föräldrar och syskon på en gård i Roslagen. År 1955 gick hon på Berghs Reklamskola och åren 1961–1965 på Konstfackskolan (nuvarande Konstfack). Hon arbetade sedan som frilansande tecknare och författare. Hon gjorde skämtteckningar och illustrerade andras barnböcker.

År 1969 debuterade Gunilla Wolde som författare med Totte går ut och Totte badar, där hon svarar för text och bilder. Därpå kom ytterligare åtta böcker om Totte. År 1974 inleddes en ny svit med böcker för de yngsta läsarna och en ny, något äldre huvudkaraktär gjorde entré: Emma. Emma Tvärtemot och Emma och lillebror var de två första titlarna av tio. Med sina runda ansikten och prickögon blev de båda blyertstecknade karaktärerna snart favoriter på förskolan, även om kritikernas uppskattning lät vänta på sig. Totte är enligt Gunilla Wolde direkt inspirerad av hennes yngste son medan Emma snarare bär drag av författaren själv som barn. Böckerna har senare filmatiserats.

I Bilderbokens pusselbitar, 2000, framhåller barnlitteraturforskaren Maria Nikolajeva den första Totte-boken som en milstolpe i den svenska bilderbokens historia. Gunilla Woldes tecknarstil jämförs med Inger och Lasse Sandbergs och Gunilla Bergströms, vars barnboksfigurer även de anknyter till barnteckningar. Denna avskalade estetik kan i sin tur kopplas till danska Grete och Bengt Janus Nielsens bok Strit, 1943, med influenser från tecknade serier och skämtbilder.

Framställningen av Totte och Emma präglas av 1970-talets jämställdhetsideal och unisexmode. Böckerna utmanar i flera avseenden traditionella könsroller, inte bara vad gäller huvudkaraktärerna. Mammor och pappor delar på hushållsarbete och barnomsorg och läkaren som gör hembesök då barnen är sjuka är kvinna. I Annorlunda Emma och Per, 1975, berättas att Emma bor i lägenhet med mamma och pappa och att Per bor i villa med sin ensamstående mor – att skillnader är ett faktum som berikar är den genomgående sensmoralen här. Totte och Malin, 1973, behandlar skillnader mellan flickors och pojkars kroppar. De båda barnen skildras till det yttre och i handling som närmast identiska, förutom att hennes hår är något längre än hans. Men i ett avseende skiljer de sig åt, något som uppenbaras då de klär av sig nakna i värmen: Totte har en ”penis” och Malin en ”springa”. Detta förklarar berättaren med att han ”ska bli pappa” medan hon ”ska bli mamma”. Med det sagt fortsätter leken, nu i de roller de tillskrivits inför framtiden. I den reviderade utgåvan från 2016 har språket uppdaterats och de äldre benämningarna ersatts med ”snopp” och ”snippa”. Mässling har ersatts av den nu betydligt vanligare barnsjukdomen vattkoppor.

Böckerna om Totte och Emma har kommit i flera nyutgåvor och är översatta till 14 språk. I slutet av 1970-talet och på 1980-talet var Gunilla Wolde en av de allra mest utlånade barnboksförfattarna, tidvis toppad endast av Astrid Lindgren och Elsa Beskow. År 2016 hamnade hon på plats 70 i Sveriges författarfonds sammanställning av de mest utlånade författarna vid landets folk- och skolbibliotek.

Efter böckerna om Totte och Emma skrev Gunilla Wolde en rad hästböcker för ungdomar, bland annat böckerna om familjens egna hästar Twiggy och Contessa. Hon har även gett ut ytterligare egna titlar samt medverkat som illustratör i skilda sammanhang såsom i forskarrapporter, statliga utredningar och självhjälpslitteratur.

Gunilla Wolde fick tre barn. Familjen bodde i Stockholm, Södertälje och på en hästgård i Enköping, där hon även gav ridlektioner. På 2000-talet flyttade Gunilla Wolde till en gård utanför Köpingsvik på Öland. Hon dog på länssjukhuset i Kalmar den 15 april 2015.


Kristina Hermansson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Barbro Gunilla Wolde, www.skbl.se/sv/artikel/GunillaWolde, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Kristina Hermansson), hämtad 2018-12-15.




Övriga namn

    Flicknamn: Brorsson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Frånskild
  • Mor: Gunell Brorsson, född Vestergren
  • Far: Gabriel Brorsson
  • Make: Rolf Gustafsson
fler...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Stockholm, Berghs reklamskola
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Konstnärlig utbildning, Konstfackskolan (nuvarande Konstfack)


Verksamhet

  • Yrke: Tecknare, illustratör, senare även webdesigner
  • Yrke: Författare
  • Yrke: Ridlärare


Kontakter

  • Kollega: Birgitta Bornholm
  • Kollega: Alfred Friman
  • Kollega: Ittla Frodi
fler...


Organisationer

  • Fondi
    Grundare


Bostadsorter

  • Födelseort: Göteborg
  • Roslagen
  • Stockholm
fler...


Källor



Vidare referenser