Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gunnel Märta Lisa Beckman

1910-04-162003-12-03

Författare

Gunnel Beckman är en internationellt erkänd ungdomsboksförfattare.

Gunnel Beckman föddes 1910 och växte upp i Falköping. Hon har beskrivit sin uppväxt i medelklassen på 1930-talet i den självbiografiska romanen Oskuld, 1978. Hennes far, John Torulf, var rådman och modern var Willy Paul. Gunnel Beckman avlade studentexamen 1929 och fortsatte sedan studera vid Lunds universitet. Där avlade hon en filosofie kandidatexamen 1932. Därefter var hon anställd vid Morgontidningen, som var en liberal dagstidning utgiven i Göteborg under åren 1932–1940. År 1933 gifte hon sig med Birger Beckman, som var litteratur- och konstkritiker vid Morgontidningen vid denna tid. Från 1941–1942 arbetade han vid Göteborgs-Tidningen och Gunnel Beckman frilansade då för samma tidning. När Birger Beckman blev anställd på bokförlaget Natur & Kultur i Stockholm 1943 flyttade paret till Solna. Tillsammans skrev de under pseudonymen Luis Banck kriminalromanerna Mord i månadsgillet, 1945, och Nobelpristagare innebränd, 1947. Birger Beckman gjorde sedan karriär inom förlagsbranschen och blev VD på A.V. Carlsons bokförlag 1947 och senare VD för två andra förlag inom läromedelsbranschen. Tillsammans fick de fem barn och Gunnel Beckman tog hand om hemmet. Med skrivandet av deckarna föddes en vilja att fortsätta skriva skönlitteratur och hon skrev ytterligare en deckare som utspelade sig i hemmiljön. Den skickades in till Albert Bonniers Förlag som refuserade den men tyckte att historien kunde omarbetas till en barnbok.

Gunnel Beckman debuterade som barnboksförfattare 1960 med Medan katten är borta, som handlar om familjen Wisenius och de fem barnens vardag. Året efter publicerade hon en fristående fortsättning, Unga fröken Tova, 1961, där den 14-åriga Tovas första förälskelse på sommarlovet i skärgården skildras. De idylliska berättelserna under det tidiga 1960-talet fick sedan lämna plats för realistiska ungdomsromaner. Under 1960-talet utkom bland annat ungdomsromanen Misstänkt, 1965, om protagonisten Anders som misstänker att hans kamrat är brottsling. Fortsättningen på historien utkom 1971, Försök att förstå, där Anders är gymnasist och försöker hjälpa en flicka som inte klarar av livet helt. Också denna roman fick en uppföljare med M som i Maggan, 1975, där förhållandet mellan Anders och Maggan skildras efter ett missfall. Gunnel Beckman skrev framför allt om kvinnliga protagonister.

Det stora genombrottet skedde med samtidsromanen Tillträde till festen, 1969, som är en stark jagroman om den 19-åriga Annika Hallin, som har fått leukemi och av misstag fått veta att hon skall dö. Annika flyr till landet, till ensamheten och bort från sin familj och pojkvän. Hon behöver tänka och skriva i lugn och ro. Boken är skriven som ett långt brev till en väninna och på originalomslaget syns en flicka med en skrivmaskin. Typografin i romanen är maskinskrift och Annikas förtvivlan skildras med omtagningar och felslag och texten är bitvis hackig. Hennes ångest rör den förestående döden, men också det kroppsliga förfall som den dödliga sjukdomen innebär. Forskningen har påtalat en stark fångenskapstematik i romanen, men också ett mentalt accepterande av en sjuklig och skev kropp. Precis som i andra ungdomsromaner av Gunnel Beckman är samtida referenser närvarande. Annika läser exempelvis Betty Friedans Den feminina mystiken, 1968, och Sonja Åkessons dikter. Men här finns också referenser till en helt annan typ av bok, Max Lundgrens Hunden som äntligen visslade, 1962, som rekommenderas som läsning av mammans kusin i romanen. Tillträde till festen är ett slags utvecklingsroman, där protagonisten utvecklas i ensamhet och mognar. Romanen bröt med en rad tabun såsom döden, som vid denna tid var ett ovanligt motiv i ungdomsboken. Som Lena Kjersén Edman skriver om romanen: ”Dödsmedvetandet är en del av tillvaron – utan det får vi inte tillträde till autentiska livet, till festen. Annika kan inte rå på döden, men dikten betvingar döden. [...] När dödsångesten nu plågar Annika sluter hon sig inne i ett rum, ett andligt rum med dikt. I det rummet är hon i någon mån tillförsäkrad odödlighet, därför att orden aldrig kan dö.”

Tillträde till festen är ett banbrytande verk och har rönt internationell uppmärksamhet. Den har översatts till flera språk och omnämns i såväl den svenska som internationella barn- och ungdomslitteraturforskningen. Också de två realistiska ungdomsböckerna om den 18-åriga Mia som går på tekniskt gymnasium, Tre veckor över tiden, 1973, och den fristående fortsättningen Våren då allting hände, 1974, är översatta och internationellt uppmärksammade. I dessa ungdomsromaner är samtidens kvinnofrågor starkt närvarande. I den förstnämnda romanen misstänker Mia att hon är med barn och får en chock. Hon vill inte ge upp sin självständighet, inte heller skolan, och tillsammans med pojkvännen lyfts frågan om abort. Romanen blir ett inlägg i den samtida debatten. Laglig abort trädde i kraft i Sverige året efter romanens publicering. I uppföljaren Våren då allting hände skildras ett systerskap över tre generationer och Mia får bland annat uppleva föräldrarnas skilsmässa. Också här diskuteras kvinnofrågor och könsrollsfrågor. Identitetsproblematik är starkt närvarande i Gunnel Beckmans ungdomsromaner.

Gunnel Beckman var nämndeman i Solna åren 1967–1979 och hon fick där erfarenheter av andra delar av samhällslivet. Romanen Ett slag i ansiktet, 1976, skildrar våld i en heterosexuell parrelation. Titeln syftar på ett slag som den kvinnliga protagonisten Helena får i ansiktet av sin pojkvän Lennart och hur detta slag innebär ett uppvaknande för henne. Bokens skildring av en ung mans hegemoniska maskulinitet och omgivningens syn på denna är ovanlig för sin tid, liksom gestaltningen av tyst våld som finns närvarande i Helenas föräldrahem. Romanen väckte uppmärksamhet i sin samtid.

Gunnel Beckman har erhållit en rad litterära priser för sitt författarskap. Hon fick bland annat Litteraturfrämjandets stipendium 1969 och 1973, Nils Holgersson-plaketten 1975 och Solna stads kulturstipendium 1978. Hon har haft stora publikframgångar och hon är översatt till engelska, tyska, spanska, franska, holländska, norska, finska, isländska och danska. Hennes författarskap var viktigt för ungdomsbokens utveckling.

Den 12 december 1989 ställde Dagens Nyheter följande fråga till några barn- och ungdomsförfattare: ”Vilka rader ur någon av dina böcker skulle du helst vilja citera?”. Gunnel Beckman svarade med ett citat ur romanen Tillträde till festen, där protagonisten Annika formulerar en författares uppgift: ”Det är det där med författare som kan formulera saker och ting åt en. Det är skönt med ord. Tänkte så ofta på det på hemmet i somras. På hur många människor som inte har ord. Som inte kan uttrycka sina känslor, som står där bakom en stängd dörr, brännande av allt som finns inom dem och inte kan få någon lindring därför att de inte kan språket... Att förmedla ord åt folk måste vara minst lika viktigt som att lappa ihop deras kroppar...”. För Gunnel Beckman handlade skrivandet om ordets makt.

Gunnel Beckman dog i Solna 2003.


Anna Nordenstam



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gunnel Märta Lisa Beckman, www.skbl.se/sv/artikel/GunnelBeckman, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anna Nordenstam), hämtad 2018-12-11.




Övriga namn

    Flicknamn: Torulf
    Pseudonym: Luis Banck


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Willy Torulf, född Wiedesheim-Paul
  • Far: John Konrad Torulf
  • Syster: Ingrid Torulf, gift Wahlqvist
fler...


Utbildning

  • Läroverk, Falköping: Studentexamen
  • Universitet, Lund: Fil.kand.examen, Lunds universitet


Verksamhet

  • Yrke: Journalist, 1932–1940 Morgontidningen, 1940-talet frilansande
  • Yrke: Författare
  • Ideellt arbete: Nämndeman
  • Ideellt arbete: Ledamot, Solna kulturnämnd, styrelseledamot, Barn- och ungdomsrådet


Bostadsorter

  • Födelseort: Falköping
  • Falköping
  • Lund
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Herrlin, Eva, Gunnel Beckman: en författares biografi och böcker, Examensarbete,Borås, 1977

Uppslagsverk
  • Toijer-Nilsson, Ying, 'Gunnel Beckman', De skriver för barn och ungdom: svenska nutidsförfattare. A-K, Bibliotekstjänst, Lund, 1990, S. 17-27

  • Vem är det: svensk biografisk handbok. 1977, Norstedt, Stockholm, 1976



Vidare referenser

Litteratur
Uppslagsverk
  • Nikolajeva, Maria, 'Gunnel Beckman', The Oxford encyclopedia of children's literature. Vol. 1, Aamu-Duan / redaktion: Jack David Zipes, Oxford University Press, Oxford, 2006