Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gunnel Birgitta Werner

1941-12-162020-06-05

Journalist, programledare

Gunnel Werner var en framträdande programledare och utrikeskorrespondent inom public serviceföretagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Kunskapskanalen från 1970-talet fram till början av 2000-talet.

Gunnel Werner föddes i Värnamo där familjen bodde i stadsdelen Lysseveka. Föräldrarna hette ursprungligen Anna och Erling Petersson, men hade bytt namn till Bransmo när dottern föddes. Hon hade en åtta år äldre syster, Kerstin. Fadern drev en bensinstation i centrum av Värnamo och föräldrarna var aktiva socialdemokrater, vilket fick Gunnel Werner att säga i en intervju att hon aldrig som vuxen gick i några demonstrationståg. Det fick hon nog av som barn. Däremot kom hon, som många unga den här tiden, att som vuxen präglas av den politiska 1968-vänsterrörelsen.

Under gymnasieåren ingick Gunnel Werner i en grupp ungdomar som närmast dagligen möttes på Bergs konditori i Värnamo. De betraktade sig lite som stadens intellektuella elit och startade bland annat en filmklubb. I gruppen ingick personer, som Gunnel Werner höll kontakt med också senare i livet, bland dem Ingmar Karlsson, ambassadör och Mellanösternkännare. Hon har förklarat att hon redan som 14-åring var klar över att hon ville bli journalist. När hon gick sista året på gymnasiet deltog hon i en televisionstävling där hon valde att skildra Evert Taube och August Strindberg. Hon vann den tävlingen och fick resa till Stockholm för att ta emot priset.

1963 flyttade Gunnel Werner till Lund för universitetsstudier. Hon valde att framför allt läsa filmvetenskap och blev aktiv i både studentteatern och filmstudion. Under tiden i Lund skrev hon som frilansare filmrecensioner för tidningen Sydsvenska Dagbladet. Samtidigt frilansade hon också för Aftonbladet. Senare började hennes kontakter med Sveriges Radio i Malmö där hon så småningom fick fast tjänst som nyhetsreporter. Bland de mängder av nyhetsrapporter Gunnel Werner producerade under Malmöåren kan nämnas hennes bevakning av Sveriges hittills enda flygkapning, som utspelade sig under ett dygn på ett flygplan mellan Göteborg och Malmö och som fick sin upplösning på flygplatsen Bulltofta. Tre högerextrema kroatiska medborgare höll besättning och passagerare som gisslan och hotade med att spränga planet om inte ett antal kroatiska fångar utlämnades från Sverige. Bland journalisterna som rapporterade om flygkapningen fanns också Peter Werner, som Gunnel Werner senare skulle gifta sig med. De bosatte sig i Malmö.

Efter Malmöåren 1974 tog Gunnel Werner steget till Stockholm. Hon anställdes som programledare i det nystartade samhällsprogrammet Öppen Kanal i P1 och blev snabbt med den småländska dialekt som hon behöll genom hela livet, en välkänd radioröst över hela landet. Här kom hon att arbeta tillsammans med kolleger som Lisa Söderberg, senare VD för Sveriges Radio, Bengt Lindroth, Ingmarie Froman och Lars Gunnar Erlandson, personer som också blev hennes vänner. Det fanns en frimodighet blandad med stor kunskap och humor som kom att känneteckna Gunnel Werner som programledare.

I slutet på 1970-talet bestämde sig paret Werner att pröva utrikeskorrespondentens roll. Det blev Mellanöstern med Beirut som bas. Libanon befann sig då sedan 1975 i ett inbördeskrig, men paret bosatte sig trots detta i huvudstaden. Gunnel Werner har i två Sommar-program för Sveriges Radio på 1980-talet målande beskrivit hur man kunde leva normalt i staden på vissa håll medan kriget pågick på andra håll. En dag blev dock parets sovrum träffat under en granatattack och de beslöt sig då för att av säkerhetsskäl flytta sin bas till Cypern. Gunnel Werner reflekterade i ett av programmen över varför hon och andra utrikeskorrespondenter nästan alltid bara rapporterar om ”krig, död och förintelse” samtidigt som man egentligen borde ha plats också för allt det andra som pågår vid sidan om. Men hon landade ändå i ett försvar för ”krigsjournalistiken”.

1987 avled helt oväntat Gunnel Werners man Peter i en hjärtattack på Cypern och livet förändrades fullständigt för henne. Hon lämnade Cypern och korrespondentuppdraget i Mellanöstern. Efter en tid i Stockholm valde hon att bli Sveriges Radios Pariskorrespondent på frilansbasis under ett år. Därefter återvände hon till Sverige och Malmö. Den här gången för Sveriges Television. Nu återfick Gunnel Werner rollen som programledare i flera rikssända program. De mest framträdande var Veckan med Gunnel Werner, Sommarnattens skeende och Fråga Lund.

Hon var vid det här laget en säker journalist med lång bakgrund som samhällsjournalist, men också en tuff och ibland fruktad intervjuare, som inte drog sig för att vara obekväm när hon intervjuade offentliga personer. Ett exempel från programmet Veckan med Gunnel Werner är hur hon på 1990-talet hanterade dåvarande LO-ledaren Stig Malm, som blivit anklagad för att ha kallat den då aktiva kvinnorörelsen för ”fittstimmet”. Malm försvarade sig i programmet med att hänvisa till att han hade både fru, två döttrar och barnbarnsflickor. Så varför skulle han med denna kompakta kvinnofamilj yttra sig nedsättande om kvinnokönet? Gunnel Werner genmälde: ”Det finns många busar som har en fru”.

Under den här Malmöperioden var Gunnel Werner även ordförande för Publicistklubben Södra, en förening där journalister i södra Sverige möttes för att diskutera aktuella och angelägna publicistiska frågor. Senare, när hon flyttat till Stockholm, var hon under en tid ordförande i föreningen Reportrar utan gränser där uppdraget var att kämpa för yttrandefrihet både i Sverige och i världen.

2004 startades Kunskapskanalen i samarbete mellan public servicebolagen Sveriges Television och Utbildningsradion. Gunnel Werner flyttade till Stockholm och övergick då till denna nya kanal och blev där projektledare. Inför kanalstarten intervjuades hon i tidningen Journalisten och sammanfattade där i ett svar sin syn på det yrke hon valt: ”En del av glädjen med journalistjobbet är att hela tiden få lära sig nya saker och att sen lära ut till andra. Jag har en idé om att Sveriges Television och hela public service ska vara som ett folkuniversitet”.

Gunnel Werner stannade på Kunskapskanalen till dess hon gick i pension. En försommardag 2020 avled hon i Stockholm 78 år gammal.


Christina Jutterström


Publicerat 2021-01-21



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gunnel Birgitta Werner, www.skbl.se/sv/artikel/GunnelWerner, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Christina Jutterström), hämtad 2021-12-08.




Övriga namn

    Flicknamn: Bransmo


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Anna Ellen Vilhelmina Petersson, senare Bransmo, född Svensson
  • Far: Erling David Teofil Petersson, senare Bransmo
  • Syster: Kerstin Margareta Bransmo, gift Lövgen, skild Bransmo
  • Make: Peter Werner


Utbildning

  • Universitet, Lund: Studier i bl a filmvetenskap, Lunds universitet


Verksamhet

  • Yrke: Journalist, filmkritiker, frilans, för bl a Sydsvenska Dagbladet, Aftonbladet
  • Yrke: Journalist, 1981–1987 utrikeskorresponden, Cypern och Beirut, 1989–1990 utrikeskorrespondent, Paris, Sveriges Radio
  • Yrke: Journalist, Sveriges Television
  • Yrke: Projektledare, Kunskapskanalen


Kontakter

  • Släkting: Annika Karlsson, systerdotter
  • Vän: Ingmar Karlsson
  • Vän: Ingmarie Froman
fler ...


Organisationer

  • Publicistklubben
    Ordförande, Publicistklubben Södra
  • Reportrar utan gränser
    Ordförande


Bostadsorter

  • Födelseort: Värnamo
  • Värnamo
  • Lund
fler ...


Källor

Radio
  • Sommar med Gunnel Werner, P3, Sveriges Radio, 1981-06-24

  • Sommar med Gunnel Werner, P3, Sveriges Radio, 1987-06-24

Litteratur
  • Brunnberg, Kerstin, ’Gunnel Werner’ [Nekrolog], Dagens Nyheter, 2020-08-12



Vidare referenser

Litteratur


Gunnel Werner, 2005. Foto: Lizzie Larsson (TT)
Gunnel Werner, 2005. Foto: Lizzie Larsson (TT)

Nyckelord

1900-talet 2000-talet Journalister Programledare