Harriet Sundström var en grafiker, målare och skulptör som i början på 1900-talet verkade för att konstnärer, inte minst kvinnliga, skulle organisera sig och samarbeta. Hennes konst finns representerad i åtskilliga svenska och utländska museer.

Harriet Sundström föddes den 23 december 1872, som andra barnet i en välutbildad och mycket aktiv familj. Fadern Carl Rudolf Sundström var disputerad i zoologi och gjorde vidsträckta forskningsresor i Europa. Han arbetade som läroverkslärare men var också verksam som journalist. Under lång tid var han utrikesredaktör i Stockholms Dagblad. Han var också en av dem som 1889 grundade Svenska kennelklubben. Modern Lilly Sundström hade gått i Hammarstedtska pensionen i Stockholm, där stor vikt lades vid moderna språk. Ett av hennes intressen var jakt. Efter makens död 1889 arbetade modern som lärare och journalist, bland annat på den nystartade Stockholms-Tidningen där hon under några år ensam ansvarade för utrikesnyheterna.

Sin konstnärliga utbildning inledde Harriet Sundström med förberedande handledning hos Gösta Krehl i Stockholm. Därefter gick hon på Tekniska skolan, där hon förutom måleri även ägnade sig åt konsthantverk. Efter att ha nekats inträde vid Konstakademien begav hon sig till München, där systern Ella var bosatt. Harriet Sundström tecknade croquis på Künstlerinnen Vereins skola och studerade måleri för djurmålaren och impressionisten Heinrich Zügel, för den ryske folklivs- och bataljmålaren Franz Roubaud och för den engelske djurskildraren Charles Tooby, som bodde i Dachau. Harriet Sundström bodde själv periodvis i Dachau och skulle senare komma att återvända dit i flera omgångar.

Sedan Harriet Sundström 1894 haft sin första separatutställning på Kunstverein i München återvände hon följande år till Stockholm för att delta i Konstnärsförbundets första skola. Hon hade framförallt Anders Zorn som lärare. Hon följde även med honom till Mora och målade där flera häst- och hundmotiv, något som hon fortsatte med under hela sin verksamma tid. Zorn och hans elev blev goda vänner och Harriet Sundström var en ofta sedd gäst i det Zornska hemmet.

Harriet Sundström drog sig inte för att ifrågasätta auktoriteter och rådande förhållanden. Det uttrycks på hennes eget exlibris, där den tyska texten säger att man ska stå för den man är och handla därefter. Vid Konstnärsförbundets första skola tycks hon ha fungerat som organisatör av det missnöje som de unga kände inför en del äldre medlemmar i förbundet. Hon fanns också med när dessa yngre konstnärer 1900 arrangerade en utställning med 22 deltagare och när de 1902 bildade sammanslutningen De Frie. Den senare spelade en viss roll som forum för yngre konstnärers opposition mot likriktningstendenserna inom Konstnärsförbundet.

Perioden mellan sekelskiftet och första världskriget tillbringade Harriet Sundström omväxlande i Sverige, Tyskland och Frankrike. Hon vistades en hel del i Paris, där hon periodvis studerade vid Académie Colarossi, liksom för spanjoren Anglada vid Wittis konstskola och för Antoine Bourdelle. En tid delade hon ateljé med den spansk-franska konstnären Marie Blanchard. Harriet Sundström hade även en period hushåll med konstnärsparet Diego Rivera och Angelina Beloff i Toledo. Periodvis sammanbodde hon i Dachau med Maria (Maya) von Berlichingen-Jagsthausen.

I München och Dachau, där Harriet Sundström vistades långa perioder, experimenterade många konstnärer med att göra träsnitt i moderna stilar. Omkring 1904 började hon och Carl O Petersen att där göra konstbilder i träsnitt och året därpå visade de sina blad på utställningar i Sverige. Hon presenterade sina första blad på De Fries salong 1905 och hörde därmed till pionjärerna vad det moderna originalträsnittet i Sverige beträffar, tillsammans med Carl O Petersen, Hanna Borrie och Anna Sahlström.

Med avsikt att främja träsnittet som konstart startade Harriet Sundström 1912 tillsammans med Arthur Sahlén och andra konstnärskamrater Föreningen Original-Träsnitt (F.O.T.). Hon deltog i dess framgångsrika arbete till 1947, då föreningen gick upp i Grafiska sällskapet. Harriet Sundström var en av dess eldsjälar och hon arbetade mycket intensivt. Hon tänkte ut långsiktiga planer för föreningens arbete, mobiliserade viktiga kontakter och skapade samarbete med andra konstnärer och konstnärsorganisationer. Hon ordnade också utställningar i Sverige och svarade för opinionsskapande artiklar om träsnittskonst, bland annat i Ord & Bild och Paletten.

Harriet Sundström var vad som brukade kallas målargravör, vilket betyder att hon ägnade sig åt både måleri och grafik. Dessutom arbetade hon med teckning och skulptur. På en retrospektiv utställning på Konstnärshuset i Stockholm 1951 ställde hon ut 92 oljemålningar från perioden 1890–1950. Det var framför allt bilder av djur och landskap. Hon visade också teckningar samt 18 skulpturer, varav många hästar, katter och kaniner. Det är dock som grafiker som Harriet Sundström blivit mest känd. Hon gjorde träsnitt i en tidig modernistisk stil, med ytmässiga bilder, ofta i kombination med konturlinjestil. Hon arbetade med färgträsnitt, särskilt när det gällde fristående konstbilder, men också i svart-vitt. I det senare fallet gällde det företrädesvis exlibris och bokillustrationer.

När Harriet Sundström valde sina motiv helt fritt, för sina fristående konstbilder, var det så gott som alltid djur hon skildrade, särskilt hästar och hundar. Hon strävade inte efter att åstadkomma detaljerad realism, utan syftade till att skapa stiliserade bilder, dock fortfarande föreställande. Träsnitten skars i enkla, mjuka former, likt de japanska färgträsnittens, syntetismens och art nouveau-stilens former. Sundström anslöt också till primitivistiska tendenser i tiden. Hennes träsnitt, särskilt bokillustrationer men även exlibris, var ofta inspirerade av folkligt spridda bilder som silhuettbilder, målade bonader, kistebrev och skillingtryck.

Harriet Sundström är representerad i Nationalmuseum, Moderna museet, Konstakademien, Zornsamlingarna i Mora, konstmuseer i Malmö, Norrköping och Eskilstuna samt i utländska museer. Hon hade separatutställningar i Stockholm 1920, 1951 och 1956 och i Norrköping 1953 samt deltog under 1900-talets första år i en rad av De fries utställningar i olika städer. Därefter anordnade och deltog hon i Föreningen Original-Träsnitts samlingsutställningar, samt organiserade och deltog i Föreningen Original-Träsnitts retrospektiva utställning på Nationalmuseum vid årsskiftet 1942/1943. Vidare medverkade hon i samlingsutställningar runtom i världen, bland annat i Köpenhamn, Reykjavik, Paris, Wien, Buenos Aires och ett flertal platser i USA.

Harriet Sundström avled 1961 och är begravd på Katolska Kyrkogården i Solna.